Replik till Hermanssons utspel i DN

18 jan 2013 • 2 min

Under rubriken Drömmen om litteraturen har  kulturchefen Christer Hermansson skrivit ett debattinlägg i Dagens Nyheter. Anna-Stina Takala,  Regionbibliotek Stockholm, ger...

Under rubriken Drömmen om litteraturen har  kulturchefen Christer Hermansson skrivit ett debattinlägg i Dagens Nyheter. Anna-Stina Takala,  Regionbibliotek Stockholm, ger sin syn på saken:

Artikeln handlar om folkbibliotekens uppdrag vad gäller läsning och litteratur. Hermansson lyfter många viktiga aspekter av biblioteksarbetet, såsom urval och samarbete med andra aktörer. Jag håller med honom om att detta är eller borde vara centrala beståndsdelar av ett biblioteks verksamhet.

 Andra argument och beskrivningar i artikeln är mer oklara. Hermansson skriver att det finns en pågående debatt om censur på biblioteken. Själv undrar jag var den debatten äger rum någonstans. Det har nämligen varit så gott som knäpptyst från biblioteken under hösten, när rasistiska stereotyper i barnlitteraturen har diskuterats i traditionella och sociala medier. Först i den mycket kort uppflammande Tintin-debatten och sedan i den lite längre glödande Lilla Hjärtat-debatten, som startade tidigt i höstas och som fortfarande sakta pyr.

Biblioteken och bibliotekarierna har i ytterst liten grad själva deltagit i debatten. Eftersom jag är en av de få som gjort mig hörd, kan jag inte annat än anta att det är mig som Hermansson menar när han skriver ”Om man ska tro vissa bibliotekarier bör en stor del av böckerna i landets folkbibliotek rimligen gallras eftersom de innehåller värderingar som inte passar in i samtiden.”

Jag vet inte om vantolkningen är medveten eller omedveten. Jag står fast vid min uppfattning att barn inte ska behöva mötas av rasism på barnbiblioteket. Och jag väntar fortfarande på att bibliotekspersonalen ska ”berätta, debattera och informera” om demokratiska värden på det sätt som motiverar att rasistiska bilder reproduceras till barn.

E-boksfrågan är intressant. Hermansson menar att biblioteken köper ”grisen i säcken” när de prenumererar på ett bestånd som inte valts ut av bibliotekarierna själva. Och visst gör de det. (Även om han tillskriver Biblioteksföreningen en agenda som jag inte riktigt känner igen.) Allt eller inget. I dagarna försvann böckerna om ”Lilla Hjärtat” från Elibs katalog, sedan titlarna dragits tillbaka av Bonnier förlag. Gallrad utan bibliotekens påverkan. Den här gången gynnade det barnperspektivet. Hur blir det nästa gång?

 

28 kommentarer

  1. Något som är oerhört viktigt att komma ihåg när det gäller just ”Lilla hjärtat”-figuren, är att det är en nyproducerad rasistisk stereotyp med barn som målgrupp. När det gäller nyproduktion med just barn som konsumenter har vuxenvärlden ett ansvar som inte kan bortförklaras med att bibliotek har en demokratisk funktion.

    Vad som får eller inte får finnas på ett bibliotek är en helt annan fråga än vad som bör finnas på en barnavdelning inom ett bibliotek.

  2. När biblioteksdebatten tar sin avstamp i vad som inte ska få finnas på biblioteken glömmer man bibliotekens djupt demokratiska funktion: Att biblioteket finns till för att människor på egen hand ska kunna bilda sig en uppfattning snarare än att vara politiska instrument för att få människor att tänka på ett visst sätt.

  3. Viktigt det du skriver Anna-Stina. Undrar varför inte fler av oss inom biblioteksvärlden tar chansen att delta i det offentliga samtalet.

  4. Jag instämmer med skribenten i alla stycken. Vad jag förstått om biblioteken: man följer särskilda urvalskriterier, man köper inte in ALLT. Vad jag förstår är det bara KB som tilldelats den uppgiften. Jag har förstått det som att efterfrågan i rätt stor omfattning styr urvalet och att böcker som inte lånas gallras ut, dumpas eller förpassas till arkivet.
    För mig är det ett fullständigt självklart kriterium att välja bort nya barnböcker som innehåller för länge sedan passé och groteska stereotyper. De behövs helt enkelt inte!!
    Vi har slutat använda nedsättande och kränkande ord och uttryck som förknippas med rasism. Varför är inte bilder på samma självklara sätt inkluderade i detta humanistiska synsätt? Betyder bilder mindre än ord? Nej!
    För övrigt hoppas jag att den debatt som sker kring dessa frågor fortsätter.
    Vårt land behöver diskutera rasismen länge till!

  5. Hej igen!

    Jag vill också passa på att dela med mig av en länk med en otroligt inspirerande kvinna som här tar upp problemet med ensidiga berättelser. Hon beskriver krocken som uppstår i identitetsskapandet när de berättelser som finns tillgängliga inte är giltiga, inte går att spegla sig i. Fritt översatt menar hon att problemet inte är att stereotyper är felaktiga utan att de är ofullständiga. Tänkvärt!

    http://www.ted.com/talks/chimamanda_adichie_the_danger_of_a_single_story.html

  6. Hej,

    Tusen tack för att du orkar föra samtalet vidare trots att så många vägrar att förstå det mest basala: varken svarta eller vita barn skall behöva utsättas för rasism i form av stereotypa nidbilder reproducerade i barnlitteratur.

    /Katarina

  7. Instämmer helt med vad Anna-Stina skriver! Det är tragiskt, men vi måste orka svara på den här typen av uttalanden ett tag till. Och vi orkar, det är jag säker på!

  8. Tack för din artikel Åsa!
    Det är jätteviktigt att skapa bibliotek dit ALLA barn kan gå och mötas av böcker som innehåller positiva bilder av barn och vuxna som liknar dem själva, böcker som hjälper dem att bygga en god självkänsla. Jag vill inte att mina barn redan på dagis ska konfronteras med böcker som tydligt signalerar att flickor inte är lika mycket värda som pojkar, eller att människor med mörkare hudfärg inte är lika mycket värda som vita, eller där bilden av dem själva är underordnad.
    Sluta inte slåss för detta, tack!!!

  9. Tack Anna-Stina för detta.
    Jag blir alltid lika förundrad när äldre män anser sig ha mandat i hur det ska vara och hur det ska tolkas.
    Att barn faktiskt reflekterar och ser färg på sig är ett faktum.
    Detta ser och lever jag med i vardagslivet med mina killar och deras kompisar. (2 o 4 år).
    Tack igen!!!

  10. Hej igen!

    Vad jag önskar är att fler bibliotekarier ser att det finns personer som blir personligt berörda av hur karaktären Lilla Hjärtat är ritad samt av den debatt som pågått under hösten. Vi är också era låntagare och trots att många av er antingen inte vill eller kan se det knyter bilden an till en historia där människor inte var lika värda. Jag skulle vilja säga att detta är tillskillnad från idag men frånsett ett fåtal hjältar är det få som visat handlingskraft och agerat och plockat bort böckerna. Det visar för mig att ni inte värderar oss som lika värda andra låntagare.

    Här är en bra text som beskriver problemet med Lilla Hjärtat: http://hbl.fi/kultur/2012-10-08/fran-tarta-till-tintin

    Under hösten var vi en grupp föräldrar som skrev följande debattinlägg hos Svt debatt. Vi är föräldrar med en sak gemensamt och det är att vi är föräldrar till afrosvenska barn. Vi ber er att lyssna på oss och att se frågan ur vårt perspektiv.
    http://debatt.svt.se/2012/11/23/gor-som-disney-och-stoppa-aven-filmerna-med-lilla-hjartat/

    /Karin

  11. Tack Anna-Stina! Du ger mig hopp och jag önskar fler bibliotekarier tar sitt ansvar och visar i handling att biblioteket är en plats för alla!

  12. Tack Anna-Stina för att du står upp för barnens rätt att slippa möta rasistiska stereotyper i barnlitteraturen.

  13. Tacksam för dig och Nick Jones som vågar utmana yttrandesfrihetsfundamentalism och tänka även på etik och ansvar för barn.

    Vet man för lite om hur det känns att inte vara representerad av nåt schysst (inte gamla nidbilder som ska ”fyllas med nytt innehåll”) och att inte ses som hemmahörande i ett land på grund av sin färg rekommenderar jag denna video

    http://www.youtube.com/watch?v=drOnY2k-SGw&feature=youtube_gdata_player

  14. Tänk om alla bibliotek där barnen vistas hade en bibliotekarie som du.
    Det on något vore en dröm.
    Tack Anna-Stina.

  15. Ordet stereotyp är hämtat från tryckkonstens historia där stereotypen är den mall som gör det enkelt att mångfaldiga typer för tryck. Ordet används idag som begrepp för gestaltningar som reducerar och reproducera karaktärsdrag utifrån föreställningar kring den specifika grupp som individen representerar.

    Gemensamt för rasistiska stereotyper är att de understryker kontrasten mellan ett ‘vi’ och ‘dem’. Den rasistiska stereotypen formas i ett etnocentriskt rum, där den egna gruppen ger sig själva privilegiet att tolka de grupper som avviker från den egna. Den stereotypa bildens funktion är att skapa maximal kontrast till ett ”vi”. Liksom den ursprungliga stereotypen som användes för att låsa fast och fixera typerna i tryckprocessen är den stereotypa bilden en mall, en låst bild av ”den andre”.

    Genom att i någon mån likna dem den karikerar får stereotyper oss att uppmärksamma vissa drag och bortse från andra.

    En svart människa eller figur kan precis som en vit, gestaltas på ett oändligt antal sätt, utom just som stereotypen.

    I Sverige finns en större kunskap om hur nidbilder av judar ser ut och hur de fungerat historiskt. Att bilder av pickaninnys och golliwogs ”ser söta ut” för vita betraktare som inte känner till stereotypers funktion och historia förändrar inte det faktum att detta är bilder skapade av vita för att främmandegöra svarta människor. Stereotyper kan inte användas som positiv identifikation och stereotyper kan inte ”fyllas med nytt innehåll” just eftersom stereotypens funktionen är att få oss att uppmärksamma vissa drag hos en grupp människor och bortse från andra.

    Vanliga argument som används som försvar för att fortsätta använda stereotyper av svarta och andra grupper är t ex att en stereotyp bild (eller en stereotyp beskrivning i text) är bättre än att som minoriteten inte bli representerad alls.

    Svar: En stereotyp bild eller en stereotyp textmässig framställning är inte bättre än inga bilder eller texter alls eftersom stereotypa bilder inte skapar identifikation utan tvärtom förstärker idén om skillnaden mellan ett ”oss” och ”de andra”.

    Här kan man läsa de vanligaste argumenten för att försvara användandet av stereotypa bilder:
    http://www.authentichistory.com/diversity/commonexcuses.html

    Här kan man läsa den ursprungliga tråden som startade debatten om Lilla Hjärtat, där bland andra svarta i Sverige och föräldrar till svarta barn kunnigt och initierat förklarar vad en pickaninny är och varför den inte kan användas som identifikation för svarta barn 2012:

    https://www.facebook.com/photo.php?fbid=438299179541655&set=a.141931915845051.18844.102627866442123&type=1&theater

  16. Tack Anna-Stina för en bra artikel och det viktiga arbete du i egenskap av bibliotekarie utför!

  17. Om det offentligt finansierade folkbiblioteket, som Hermansson pratar om, ska stå för en kompetens att göra urval och prioriteringar, förstår jag inte varför han blir ”orolig” när samma kompetens föreslår att rasism i litteratur för barn inte bör prioriteras. Vilken annan grund för urval tycker han verkar mer relevant? Vilken slags läsning eller upplysning vill Hermansson använda sina ”intellektuella muskler” till att främja? Det känns fantastiskt betryggande att det finns andra röster, TACK Anna-Stina!

  18. Barn har inte vårt historiska sammanhang och kan inte förväntas känna till rasistiska nidbilder, eller sätta dem i sitt rättmätiga sammanhang. Barn tar däremot till sig och har ett bildminne som sällan är oss vuxna förunnat. Testa att visa en logga för ett barn och benämn loggan som ”hamburgare”/”tuggummi”/”barnfilm” eller något annat och visa sedan loggan efter en vecka och fråga vad de relaterar loggan till och barnet kommer med största säkerhet att svara det ord som du relaterade när du visade barnet loggan första gången.

    Att pränta in rasistiska nidbilder på barn är därför något man bör ifrågasätta starkt innan man gör. Det är inte censur att skydda våra barn från rasistiska nidbilder, i alla fall tills de är vuxna nog att sätta dem in i ett historisk sammanhang.

    För oss som har afrosvenska barn blir det en förminskning och förlöjligande av våra barn som de kanske kommer att bära med sig hela livet, på ett eller annat sätt!

  19. Mycket bra skrivet! Biblioteken är ju otroligt viktiga mötesplatser dit alla måste få vara och känna sig välkomna. Hoppas att ledning och personal på landets bibliotek ser debatten om Lilla Hjärtat och Tintin i Kongo som en möjlighet att vidareutbilda sig och lära sig och förstå mer om rasistiska stereotyper och representation. Jag som har afrosvenska barn ser framemot en större mångfald i bokutbudet som bättre kan spegla vårt blandade samhälle men som inte bygger på återerableringen av stereotyper. När nu Stina Wirsen själv slutar rita figuren Lilla Hjärtat på grund av denna kritik så är det upprörande att inte biblioteken lyssnar och tar konsekvenser av detta.

  20. Tack Anna-Stina att du står upp för barnens rätt att inte möta rasismen i biblioteket.

  21. Tack Anna-Stina! Tyvärr verkar biblioteken allt för ofta inte ha reflekterat över hur rasism drabbar barn.

  22. Hoppfullt skrivet för våra barn! Självklart ska inga barn behövas mötas av rasism på biblioteken eller förskolan (som ofta lånar böcker från biblioteken).

Senaste nytt

Nyheter

Nya namn föreslås till styrelsen

När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.

17 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Oro för bristande engagemang i föreningen

Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.

16 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min