Jag vet att du är duktig, men på vad?
5 apr 2013 • 2 min
Det händer ofta att diskussioner om bibliotek och bibliotekens framtid avslutas med en uppmaning att gå ut och marknadsföra verksamheten....
Det händer ofta att diskussioner om bibliotek och bibliotekens framtid avslutas med en uppmaning att gå ut och marknadsföra verksamheten. Vi ska förmedla en positiv bild av det moderna biblioteket och bibliotekariekompetensen.
Problemet är vår osynlighet, menar man. Var inte rädda för att synas, får vi höra. Visa vad ni kan. Saken är ju den att folkbiblioteken redan har ett positivt rykte, är en samhällsinstitution med mycket högt förtroende hos allmänheten. Alla är överens om att vi är duktiga, även om de flesta har en ganska vag uppfattning om vad vi är duktiga på.
Vi ojjar oss i förfäran när någon undrar varför man behöver fyra års akademisk utbildning för att stämpla böcker, men undrar emellanåt i smyg samma sak när de kvalificerade referensfrågorna uteblir och inköpen blir alltmer efterfrågestyrda. Vi ropar demokrati och yttrandefrihet men undviker ändå debatter och blir nervösa när vårt urval ifrågasätts.
Tänk om det inte alls är ödmjukhet som hindrar oss från att ta plats och med en hjältes övertygelse och mod rädda landet från en allvarlig läskris. Tänk om det är osäkerhet. Att arbeta läsfrämjande för vuxna har återigen blivit ett viktigt samhällsuppdrag. Det är inte längre endast en kulturfråga utan en demokratifråga. Nu pratar vi inte bara om riktade insatser till specifika grupper av lässvaga vuxna. Det gäller alla. Skönlitteraturen ska lyftas och det livslånga läsandet stimuleras brett men när fick vi den där utbildningen som berättar hur man gör och varför?
Vi försöker balansera mellan den närmast uppgivna låt-gå-mentaliteten att ge det som efterfrågas och den lite stränga kampen för den smala kvalitetslitteraturen medan vi i själva verket kanske borde välja en tredje väg, som inte sätter boken i fokus utan läsupplevelsen och läsarsamtalet. En gemensam litteratursyn saknas. I uppsatsen ”Skönlitteraturens budbärare” (2011) konstaterar Annelie Lind att det arbete som utförs ofta saknar teoretisk grund och att bibliotekarierna i sitt läsfrämjande arbete för vuxna i så hög grad får förlita sig på sin egen privata läsning att gränsen mellan profession och privat tid suddas ut. Jobbet som ”en livsstil”. Känns det igen?
Vari ligger i så fall den specifika bibliotekariekompetensen? På vilket sätt kan vi hävda att vår yrkeskompetens skiljer sig från bokhandlarens, eller för den delen bokbloggarens eller vilken storläsares som helst utan B&I-examen? Bibliotekarier är duktiga, men på vad? Kanhända på att vara reflekterande praktiker. På att utbyta kunskap med varandra och förhålla sig kritiska. På att våga prova nya metoder, utvärdera och utvecklas i sin yrkesroll. Någon nytta har vi kanske trots allt av den där akademiska utbildningen.
Och så måste vi förstås ha en övertygelse om att läsa har ett värde. Om inte vi tror det, hur ska vi kunna få någon annan att tro på det.
”Mais ne lisez pas, ` comme les enfants lisent, pour vous amuser, ni – comme les ambitieux lisent, pour vous instruire. A Non, lisez pour vivre” med Gustave Flauberts ord. Eller för er som behärskar franska ungefär lika dåligt som jag: ”Läs inte som barnen för att roa dig själv, eller som de ambitiösa för att lära, nej, läs för att leva”.
Läs för att leva. Vad säger ni om en sådan litteratursyn på biblioteken? Någon?
Senaste nytt
Prisad gerillaläsning ska locka till böckerna
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer