Debatt: Att värdera skolbiblioteksforskning
10 okt 2013 • 2 min
25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla...
25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.
Sahlgren bygger alltså sin argumentation på den – principiella – styrka som experimentella (och kvasiexperimentella) metoder erbjuder. Men det räcker inte att en enskild undersökning i princip kan sorteras in i ett visst metodologiskt fack för att dess resultat ska kunna tillmätas den stora vikt som Sahlgren ger den indiska studien. Vilka omständigheter föreligger i den enskilda undersökningen? Hur ska vi bedöma dess generaliserbarhet? Hur ska resultatet tolkas? Detta är frågor som Sahlgren inte tycks ha ställt.
När vi riktar dem till den indiska studien (vi utgår från att det rör sig om Borkum, He & Linden 2012) ser vi att forskarna själva konkluderar att resultaten tyder på att problemet låg i implementeringen av biblioteksprogrammet (s. 27). Programmet interagerade inte tillräckligt intensivt med eleverna. Forskarna bakom studien menar alltså inte att skolbibliotek som sådana nödvändigtvis svarar illa mot elevers och skolors behov. Än mindre försöker de sig på att generalisera resultaten till att vara allmänt giltiga. I stället nämner de att det finns andra studier som visar på positiva effekter av att tillföra nya resurser och pedagogiska metoder. Huvudskillnaden mellan deras studie och andra är intensiteten i aktiviteterna.
Faktum är att Borkum m.fl. i sin studie refererar positivt till delar av den forskning vi tidigare nämnt, av Keith C. Lance och andra. På s. 5 klargörs explicit i en fotnot (nr. 4) att Borkum, He och Linden menar att deras resonemang alltså liknar det som förs i fältets mittfåra: det krävs mer noggrann integrering av skolbibliotek för att de ska kunna fungera effektivt. Detta är alltså hur forskarna själva förklarar sitt resultat.
Vi konstaterar således att inte ens denna enda artikel faktiskt motsäger den helhetsbild som 25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning byggt upp och som vi redogjorde för i vårt förra inlägg: bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande i skolan. Vilka slutsatser som kan dras av detta vad gäller lagstiftning är en politisk fråga, inte en forskningsfråga.
Mats Dolatkhah, universitetslektor
Helena Francke, universitetslektor
Cecilia Gärdén, universitetslektor
Louise Limberg, senior professor
Margareta Lundberg-Rodin, universitetsadjunkt
Anna Hampson Lundh, universitetslektor
Alla vid Institutionen Biblioteks-och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer