Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 nov 2014 • 2 min
På bokmässan fick jag mig en ordentlig tankeställare. Tre av varandra oberoende bibliotekarier berättade då för mig att man inte...
På bokmässan fick jag mig en ordentlig tankeställare. Tre av varandra oberoende bibliotekarier berättade då för mig att man inte har pengar för att upprätthålla politisk allsidighet i urvalet – och jag talar om tre mycket duktiga och kompetenta bibliotekarier.
Vid prenumeration av dagstidningar valde man t ex de tre största (DN, SvD och så GP eller SDS beroende på geografiskt läge) eftersom flest efterfrågade dessa. Samtliga befinner sig till höger om mitten. Någon hade haft Dala-Demokraten för att upprätthålla en balans men slutat med detta.
Jag ställde då frågan till en kunnig panel: ”Köper biblioteken bara på efterfrågan utan tanke på att allsidigheten upprätthålls”? Panelen gav mig inget tydligt svar men pekade också på att just penningbrist kunde vara en orsak.
För mig är detta ett befängt påstående. Hur lite eller hur mycket pengar man har ska inte inverka på allsidigheten. Har du två kronor kan man dela på anslaget, har du 2 miljoner likaså. Värre är det naturligtvis om man bara har 1 krona, men där är de flesta inte.
Ni förstår min tankegång? Allsidighet kan upprätthållas med små medel, men då måste man köpa in med eftertanke och efter kloka överväganden. Inte bara på efterfrågan. Man måste också tycka att bibliotekslagens portalparagraf är viktig: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Man måste också se paragraf 6 som sin ledstjärna: ”Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.”
Står det nu så illa till som mina tre korta samtal gör gällande? Inte alls, jag blev både upplyftad och inspirerad när jag läste Åsa Söderlind och Gullvor Elfs alldeles nya och välskrivna rapport, ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst” en kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument. I sin kartläggning konstaterar de att allsidighet och kvalitet är frågor som visst diskuteras. MEN, bibliotekscheferna och forskarna ser att vissa förändringar försvårat allsidigheten. Till dessa hör sådant som ”förändringar i medieprocesser, t ex profilköp och färre personer som är delaktiga i inköpen”. Även ”uttalade målsättningar i medieplaner om att förvärvet ska vara användarstyrt/orienterat ” kan leda bort från allsidigheten.
För mig är detta varningssignaler. Ska vi vara den självklara upprätthållaren av demokrati som vi vill (och som staten kräver) måste vi börja arbeta med frågorna på ett genomtänkt sätt igen. Och Åsa och Gullvor har i slutet av sin rapport ett batteri med frågor som vi kan samtala kring. De handlar om bibliotekens oberoende kontra användarstyrning; Om vad ett professionellt övervägande är i dagens mediestrategiska arbete; om rätten att slippa stereotypa och fördomsfulla föreställningar kontra rätten till informationsfrihet?
Bibliotek som för diskussioner kring dessa punkter kan aldrig beskyllas för att inte upprätthålla allsidighet.
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer