Redaktionsbloggen

LEDARE #3 2016: FRIHET ÄR DET DYRASTE SOM FINNS Han satt bredvid mig på förlagsmiddagen i Frankfurt, den unge raketen från...

LEDARE #3 2016: FRIHET ÄR DET DYRASTE SOM FINNS

Han satt bredvid mig på förlagsmiddagen i Frankfurt, den unge raketen från tyska mediejätten Bertelsmann. Och han hade kommit på en idé som fick toppdirektörerna att förtjust lyfta honom ännu högre i konglomeratet.

Idén var så här: Istället för att Bertelsmanns förlag distribuerade sina nya böcker till alla kanaler, så skulle de skicka dem bara till sina egna boklådor och bokklubbar. På så sätt skulle läsarna tvingas vara medlemmar i Bertelsmann för att kunna läsa sina favoritförfattares nyutkomna böcker.

Men alla andra då? frågade någon.

– De kan läsa sen, svarade han. När det har gått några månader.

Några vid bordet uppfattade ett demokratiskt problem. Att man skulle få ett samtal om samhället, konsten eller kärleken som bara medlemmar i Bertelsmann skulle få delta i.

Men vad då? Det var ju bara i några månader.

Nu är det mer än femton år sen den där middagen. Men när vi jobbade med open access-temat i det här numret och såg forskningsförlagen sätta offentligt finansierad forskning i karantän, då kom jag att tänka på honom igen.

På Marskonferensen i Umeå var open access eller öppen tillgång ett av de stora ämnena. Alltså frågan om att vem som helst ska kunna läsa, ladda ner, kopiera och sprida resultaten av offentligt finansierad forskning. Beate Eellend från Kungliga biblioteket talade om hur den öppna tillgången inte bara är en fråga för forskare och högre utbildning, utan också i högsta grad angår allmänheten. Forskaren Olle Terenius från SLU missionerade om hur forskarna kan sprida kunskap fritt på Wikipedia. Och IIS Kristina Alexandersson talade om upphovsmän som väljer creative commons-licenser för att deras verk ska kunna spridas fritt.

Nu verkar räkningen komma för all friheten. De som förlorar sin affär vill ha betalt. Forskningsförlagen sätter forskningen i karantän för att kunna ta betalt för den. Eller också lägger de publiceringskostnaden, inklusive vinstkrav, på forskaren själv. Och universiteten larmar om att de bågnar under kostnaderna för licenser till databaser och ditigala tidskriftsprenumerationer och nu dessutom nu måste betala samma databaser och tidskrifter för att publicera sina forskares forskningsresultat i dem. Eftersom de också ska publiceras open access.

Tänk om den där killen från Bertelsmann hade kommit på det som de stora forskningsförlagen har kommit på nu. Att han istället bara kunde ta ha tagit betalt rakt av – av skattemedel – för att låta bli att låsa in böckerna i bokklubbarna. Affärsmässigt verkar det ju mycket bättre.

Medan jag funderar på om jag ska försöka hitta hans e-postadress slår mig tanken att han kanske faktiskt är chef på något av forskningsförlagen idag. Tusan att jag har glömt vad han hette.

Annika Persson, chefredaktör

Stockholm 160321: Nytt nummer på väg till tryckeriet

Det kanske mest spännande vi gör i Biblioteksbladet #3 är att åka och hälsa på personen på bilden här intill. En central spelare när det gäller forskarnas publiceringsvillkor.Bild: Bram Belloni

Känner du igen henne? Då kan du vinna två extra tidningar som vi skickar till de adresser du vill. Kanske till dina närmaste politiker? Mejla vem du tror att personen på bilden är till bbl@a4.se

Dessutom har vi träffat kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, som i intervjun talar sig varm för bibliotekens betydelse för demokratin. Hon säger att hon ser ljus. Men tonen blir dystrare när det gäller hennes egna möjligheter att påverka nedskärningar och nedläggningar.

Skolbibliotekarien Cilla Dalén har skrivit en debattartikel om hur viktigt det är att politikerna ser hur skolbiblioteken kan bidra i arbetet med de nyanlända.

Läs allt i papperstidningen den 31 mars!

Annika Persson, chefred

Umeå 160229: Marskonferens och 3D-projekt

En sällsynt trevlig dag i Umeå började med ett besök hos Anders Karlsson, Petra Svanborg och Erik Johansson på Medicinska biblioteket för att få veta mer om deras 3D-skrivarprojekt.
Det som från början hette ”3D-skrivarprojektet på MD – ett pilotprojekt” har fått byta namn till ”Så himla coolt!” efter en höst av uppsluppna utrop från användare.

Nästan ett och ett halvt år har gått sedan de började snegla avundsjukt på andra som testade 3D-skrivare. Nu möter alla studenterna här utskrivna hjärnor, händer, grodor och rymdisar så fort de kommer in i biblioteket.

I nästa nummer av Biblioteksbladet får ni veta hur de gick från snack till verkstad.

Nästa anhalt var Marskonferensen som i år handlar om bibliotekens demokratiuppdrag. Inte oväntat var frågan om öppen tillgång i fokus. Beata Eellend från Kungliga biblioteket talade om bibliotekens roll och framtidens utmaningar. Och Olle Terenius från Sveriges Lantbruksuniversitet visade exempel på hur han och hans kolleger jobbar med Wikipedia för att sprida forskning.

Ikväll går jag och intervjuar honom för er som vill veta mer.

/Annika Persson

Rädda barnen!

Ledare, Biblioteksbladet nr 2/2016

Regeringsförklaringen, september 2015. Stefan Löfven vänder sig till riksdagsledamöterna i plenisalen och frågar om de känner Gittan. Jag tänker att det är klart de gör. Om de har barn känner de i alla fall Pija Lindenbaums barnboksfigur Gittan som fastän hon är rädd vågar sova borta eller möta luriga vargar och påfrestande älgbrorsor. 

”Få saker är så viktiga och så enkla som att läsa för barnen”, säger Stefan Löfven. ”Det kan öppna helt nya världar. Skolbibliotekens roll för ungas förmåga och lust till läsning främjas. Resurser tillförs till mer personal på skolbiblioteken.”

Havdhem, januari 2016. Skolbibliotekarien Christina Nilsson förbereder nedläggning av det integrerade biblioteket i skolan. Efter sommaren får boende och elever troligen åka till Hemse, en mil bort, om de vill träffa en bibliotekarie. Eleverna protesterar: ”Barn vill läsa mera och då är det bra att ha ett bibliotek i Havd-hem. Om det läggs ner så blir alla barn arga” skriver en av dem som skickar insändare till lokaltidningen. Eleverna har sannolikt ännu inte läst lagen, som tydligt markerar bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling. Men de får en lektion i demokrati ändå. Ingen av insändarna får svar.

Ludvika, januari 2015. Skolbibliotekarien på Lorensberga skola, Lina Ehrin, hänger upp elevernas teckningar med stora röda stoppsignaler: ”Lägg inte ner bibblan.”

I Ludvika fick kommunfullmäktige efter förra valet en ordinarie ledamot som är nazist.
I grannkommunen Borlänge har problemen med våldsbejakande extremism motiverat statliga satsningar. Läget här är sämsta tänkbara för att dra ner på barnens stöd i att utveckla sin läs- och informationskunnighet och sin förmåga till källkritik. Ändå väntar biblioteks-neddragningar också i Borlänge.

Jag ringer rektorn vid en skola där bibliotekarien flyttat ut och där det nu bara finns ett låst rum med böcker kvar. Han säger att det fungerar bättre nu när de har ett ”vanligt” skolbibliotek.

Varför?

Ja, det borde jag veta själv, säger han, ”hur det är på öppna och offentliga biblio-tek”. Det han syftar på är våld och hot. Och i hans ”vanliga” skolbibliotek finns nu varken faror eller bibliotekarier.

Då ramlar det ner ett mejl från en e-post-lista. Barnbibliotekarien Hanna frågar efter boktips till en pojke i lågstadiet som ofta känner sig rädd. Nu vill han läsa böcker som handlar om andra pojkar som är rädda. ”Jag har funderat på Jaenssons Dödsknäpp och Moni Nilssons Hoppet och kanske också Syltmackor och oturslivet. Har ni några förslag?  Jag är jätte-tacksam för er hjälp!” skriver hon. Och bara några sekunder senare börjar förslagen ramla in från andra bibliotekarier som hjälpt andra rädda barn att våga möta både vargar och älgbrorsor.

/Annika Persson, chefredaktör

Stockholm 160211: Barnen protesterar

Nu är snart Biblioteksbladet #2 klar för tryck. Vi skruvar på bilder och bildtexter och vänder en sista gång på rubrikerna. Idag kom mejlet med protestbreven och -teckningarna som eleverna i Lorensberga skola gjorde när deras bibliotek stängdes i början av förra året. Många barn protesterar i nya numret. Protester som inte hörsammas och brev som inte får svar. Bara en dryg vecka kvar nu. Håll ut!

Stockholm 160126: Smygpremiär på KB idag
Fick glädjen att dela ut en stor hög tidningar på Biblioteksföreningens Jubileumssymposium i KB:s hörsal. Talade gjorde bland andra riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg, Uppsalas universitets överbibliotekarie Lars Burman och författarna Anders Rydell och Johanna Koljonen. Lars Burman intressant om hur digitaliseringen inte bara river gamla informationsmurar utan också reser nya. 

Tidigare chefredaktören Henriette Zorn kom med glada tillrop. Tack för det! Och på minglet efteråt berättade bibliotekskonsulten Barbro Thomas om en rapport som snart ska se dagens ljus.

Dessutom hann recensionsansvarige Johannes Rudberg och jag luncha och spåna idéer kring våra lite expanderande forskningssidor.

I morgon kommer tidningen till era brevlådor (om ni inte redan fått den). Berätta gärna vad ni tycker. I mejl till bbl@a4.se eller till mig annika.persson@a4.se

Stockholm 160120: Vinnaren utsedd!

I vårt första blogginlägg frågade vi efter professorn som ofta sticker ut hakan. Barbro Svenner från Västra Frölunda gissade rätt på Pelle Snickars och får därför hans bok Massmedieproblem på posten. Grattis!

Stockholm 160118: Omslagsplåtning på KB 

Vem hade trott att de små mötesrummen på KB även går att använda för omslagsplåtning med 1920-talstema? Pelle Snickars, professor i MIK i Umeå, goes gangster. Missa inte det i nästa nummer av Biblioteksbladet som kommer ut den 27 januari!

Stockholm 160115: Snart dags att trycka nr 1

Första numret av papperstidningen börjar bli klart och idag har AD Sandra Johnson tillbringat dagen med fotograferingar. Under eftermiddagen plåtar vi omslagsbilderna till nummer ett på Kungliga biblioteket. Själv fixar jag med avstavningar, särskilt av biblioteksordet som hela tiden vill dela sig mellan i och o. Vi spanar oroligt i nyhetsflödet, för precis när en tidning känns klar händer det alltid något oväntat.

Med det är det också dags att starta nästa nummer. I det kommer vi att röra oss i skolbibliotekens värld. Har du en berättelse du vill dela? Ett framgångsrikt arbete du vill visa? En annalkande katastrof att slå larm om?

Tipsa Biblioteksbladet!

Stockholm 160104:  God fortsättning!

Det är nytt år, ett nytt gäng vid rodret på Biblioteksbladet och vi lovar att baxa oss genom vinterisen med god styrfart. Det finns ju en del att se fram emot.

Den 2 februari föreläser till exempel professorn i biblioteks- och informationsvetenskap, digitalgurun Olof Sundin, i Stockholm om bibliotekariers arbete och algoritmernas logik inbjuden av Biblioteksrådet i Stockholms län. Missa inte det. Och bara några dagar tidigare, den 27 januari, kommer årets första pappers-Biblioteksbladet. Där kommer vi också att prata om bibliotekens utmaningar i en värld där allt är dataströmmar — då med en annan professor, en som ofta sticker ut hakan och som har ett förflutet på hög nivå i bibliotekssektorn. Gissa vem och mejla svaret till mig så kan du vinna hans senaste bok.

Vi gör en massa andra spännande nedslag också. Vår reporter Sally Henriksson (ja, ni kan ha hört henne i P1 under året) har till exempel precis kommit hem från Danmark. Så här skrev hon i första mejlet på plats: ”Vill inte gå härifrån. Jag flyttar in här :)”

Själv åkte jag norrut över nyår och checkade in på Sälens nya bibliotek, som inspirerat av Åres kombinerade bibliotek och turistbyrå valt samma väg. Trots mycket oro inför flytten blev resultatet en stor framgång. Det kommer ni att få läsa om på nätet redan i morgon, den 4 januari.

Vill ni tipsa Biblioteksbladet? Om nyheter, politik, teknik eller kulturhändelser? Om något många funderar på men som ni löst? Något ni borde göra men inte får? Ring eller e-posta!

Annika Persson, chefredaktör

Tel: 070-373 11 60