Alexander Bard siar om bibliotekets framtid

Biblioteksdagarna.Snart kallas alla bibliotek för mediatek. Och varje kafé med wifi kommer att utgöra konkurrerande verksamhet, spår internetsociologen Alexander Bard som håller ett seminarium på Biblioteksdagarna i dag.

10 maj 2017 av Karin Persson
Alexander Bard föreläser på Biblioteksdagarna i dag. Foto: Mikolai Berg
Alexander Bard föreläser på Biblioteksdagarna i dag. Foto: Mikolai Berg

Alexander Bard är förutom artist och frekvent jurymedlem i olika talangjaktsprogram på teve även socialteoretiker med sociala medier som specialitet. Han har skrivit flera böcker med den digitala revolutionen som tema och är en flitigt anlitad föreläsare. Nu kommer han till Biblioteksdagarna för att sprida sin profetia om bibliotekens framtid.

För det första, tycker han, kan vi snart skippa ordet bibliotek till förmån för mediatek.

– Ordet bibliotek är så bundet till boken, mediatek är mer neutralt. Ett mediatek är oberoende av böcker. Det kan innehålla alla sorters medier, all sorts information, all sorts underhållning. Det blir en plats där infotainment levereras, säger han.

Boken eller den långa texten är på intet sätt död – tvärtom. Däremot innebär digitaliseringen att all text blir allt mer rörlig och tillgänglig. Den kan översättas eller göras om till ljudfil på nolltid och läsas eller lyssnas på överallt. Ett kafé med snabbt wifi och rätt personal kan snart erbjuda tillgång till all den information som traditionellt sett tillhandahållits av bibliotek.

– Biblioteken blir en mossig miljö av den enkla anledningen att vi tänker oss bibliotek som en plats där en massa böcker står uppradade efter varandra. Jag tror det är väldigt viktigt att man förmedlar att på mediateket ska vi hjälpa människor att hitta det de söker. Och det de söker i dag är inte att gå och titta i något arkiv för att hitta någon lapp med bokstäver.

Alexander Bard beskriver dagens informationsflöde som ett kaotiskt brus där det gäller att hitta rätt och sortera. Datorer och algoritmer kommer att bli bättre och bättre på att hjälpa oss med detta, men till de mest avancerade formerna av guidning i information kommer det fortfarande att krävas mänskliga hjärnor. Där kommer bibliotekarierna in.

– De kommer att behövas och ha jobb, men de kommer förmodligen inte ha speciellt stor nytta av sin utbildning eftersom den fortfarande är så traditionell.

Bibliotekens (eller mediatekens) roll i samhället kommer långsamt att förskjutas. Om kaféer med wifi utgör ny konkurrens, kommer mediateken å sin sida att kunna konkurrera ut vissa gamla institutioner. Han tar högskolan som exempel.

– Högskolan kommer att gå i kris de närmaste tio åren. Jag ser redan i dag 25-åringar som tittar på Youtube i stället för att gå på föreläsningarna. Sedan går de och klarar tentan med toppoäng, för att på Youtube kan de få världens bästa föreläsare och då kan en medioker föreläsare på Mälardalens högskola inte mäta sig i konkurrensen.

Den traditionella utbildningen där du koncentrerat under några få år ska lära dig väldigt mycket försvinner. Däremot kommer vidareutbildningarna att explodera som en följd av samhällets snabba förändringar.

– Att man själv vidareutbildar sig genom hela livet kommer att vara det dominerande och då skulle mediateket kunna vara den utbildningsinstitution man går till.

Alexander Bard förutspår också att framtidens mediatek fyller en fortsatt viktig demokratisk funktion genom att säkerställa medborgarnas lika tillgång till medieflödet. Däremot, säger han, är det inte säkert att de kommer att finansieras av staten eller kommunerna. Detta eftersom han är övertygad om att bland annat ett ökat användande av kryptovalutor (digitala valutor som bitcoin) kommer att göra det svårt att behålla det han kallar högskattesamhället.

– Mediateken kan komma att finansieras privat på ett helt annat sätt än tidigare. Mediatek är en typisk sak som det skulle passa filantroper väldigt bra att sponsra, eftersom många filantroper är intresserade av att öka bildningen i samhället.