Allt fler bibliotek använder öppen källkod

Koha.Biblioteksdatasystem med öppen källkod blir allt populärare. På Alingsås bibliotek är tongångarna positiva om Koha.

21 november 2017 av Stina Loman
”Det är kul att vi nu är så många som har Koha. Vi är jättenöjda med systemet. Katalogen och utlåningen är stabil och bra och dessutom är systemet webbaserat vilket gör att vi kan göra fler projekt ute på stan, tidigare var vi bundna till lokalen”, säger Jessica Andersson, projektledare på Alingsås bibliotek som haft Koha i 1,5 år. Foto: Alingsås bibliotek
”Det är kul att vi nu är så många som har Koha. Vi är jättenöjda med systemet. Katalogen och utlåningen är stabil och bra och dessutom är systemet webbaserat vilket gör att vi kan göra fler projekt ute på stan, tidigare var vi bundna till lokalen”, säger Jessica Andersson, projektledare på Alingsås bibliotek som haft Koha i 1,5 år. Här tillsammans med Johan Edgren, bibliotekschef. Foto: Alingsås bibliotek

Koha är ett webbaserat biblioteksdatasystem som byggts med open source, alltså öppen källkod. Det innebär att det är användarna som förvaltar systemet och hjälps åt med utveckling och underhåll.

Alingsås bibliotek gick över till Koha för 1,5 år sedan.

– Tanken med Koha är att det ägs av biblioteken själva och att vi därmed kan påverka systemet hur vi vill, det är en stor och viktig anledning till att vi valde att satsa, säger Jessica Andersson som är projektledare för Koha på biblioteket.

Man tyckte också att det befintliga datasystemet var tekniskt krävande och dyrt. Dessutom behövde det upphandlas, något som man inte behöver med Koha eftersom det är öppen källkod, berättar Johan Edgren, chef på Alingsås bibliotek.

Koha

Koha utvecklades i Nya Zeeland 1999 och har sedan dess spridit sig. I Finland har det blivit väldigt populärt och i Sverige var Hylte kommun först ut att införa systemet 2012. Sedan dess har allt fler svenska bibliotek att hakat på och i nuläget används det på 43 bibliotek.

– Upphandling kan vara en kostsam process om resultatet innebär systembyte med allt det innebär. Det enda vi nu behöver upphandla är konsulttjänsten för utveckling och drift, och där räcker det med en direktupphandling vilket är mycket smidigare att genomföra, säger han.

I början var det en del utmaningar med att gå från ett vanligt biblioteksdatasystem till öppen källkod. Först kontrollerades vilken kompetens som fanns inom kommunen när det kom till drift. Sedan behövde koden utvecklas för att passa ett folkbibliotek. Bland annat saknades det en fjärrlånemodul som bibliotekets konsult nu håller på att utveckla, på uppdrag av flera bibliotek, och den beräknas vara klar inom kort.

– Det har också varit en utmaning att få personalens acceptans eftersom vi till en början behövde göra mycket själva. Men man har insett den kompetensutvecklande aspekten och vi har haft bra stöd från kommunens it-enhet. Nu tycker jag att vi har landat bra. Man får ta några smällar när man är först ut med något, det kommer att bli lättare för de bibliotek som kommer efter oss eftersom vi redan utvecklat viktiga delar, säger Johan Edgren.

Totalt är det cirka 4000 bibliotek runt om i världen som använder sig av Koha. De delar en gemensam kodbank vilket innebär att när något bibliotek vidareutvecklar systemet så delar man den koden med varandra. Biblioteken i Sverige som har systemet har skapat ett nationellt nätverk där man finansierar utveckling och drift.

Kungliga biblioteket har nyligen tilldelat Alingsås bibliotek 600 000 kronor.

– Tillsammans med det svenska nätverket ska vi samordna kompetensutveckling och kunskapsdelning kring Koha till både befintliga systemanvändare och bibliotek som ännu inte har Koha, säger Jessica Andersson.