Ingår i temat Slaget om strategin

Åtta röster om utkastet till nationell biblioteksstrategi

Nationell biblioteksstrategi. Utöver de fem dialogmöten som hållits i landet, har sekretariatet för en nationell bibliotekstrategi fått in över 80 skriftliga synpunkter på utkastet. Professionen vill se mindre krav från statligt håll, snabbare digital utveckling och fokus på människor hellre än på boksamlingar.

29 november 2018 av Jennie Aquilonius
Lotta Brilioth Biörnstad. Katrien Vanhaverbeke, Marja Haapalainen, Johanna Hansson, Catharina Isberg, Boris Zetterlund, Helen Dannetun och en anonym bibliotekarie. Foto: Hans Alm, SKL, Privat, Stewen Quigley, Jennie Aquilonius, Privat och Linköpings universitet.
Lotta Brilioth Biörnstad. Katrien Vanhaverbeke, Marja Haapalainen, Johanna Hansson, Catharina Isberg, Boris Zetterlund, Helen Dannetun och en anonym bibliotekarie. Foto: Hans Alm, SKL, Privat, Stewen Quigley, Jennie Aquilonius, Privat och Linköpings universitet.
Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef, Kulturrådet. Foto: Hans Alm.
Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef, Kulturrådet. Foto: Hans Alm.

Kulturrådet:

Mer fokus på språk och delaktighet

Kulturrådet önskar sig en tydligare strategisk ansats för hur biblioteken ska verka för att alla ska ges tillgång till språk.

Det behövs ett tydligare fokus på delaktighet och de prioriterade målgrupper som pekas ut i bibliotekslagen: barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska.

Strategin behöver ge en bredare syn på vad ett bibliotek är och vad en bibliotekarie gör samt ha ett ­tydligare användarperspektiv i relation till folkbibliotekets litteratur- och ­kulturuppdrag: ”Om inte dessa frågor behandlas på ett strategiskt sätt ­riskerar en stor del av ­bibliotekens ­arbete och bibliotekariernas ­kompetens att osynliggöras.”

En strategi för att överbrygga ­läsklyftor saknas.

Kulturrådet menar att avsnittet om regional biblioteksverksamhet behöver utvecklas, analyseras och förankras hos de institutioner och målgrupper som berörs av förslagen. Rådet reagerar bland annat på att utvecklingsmöjligheterna inte beskrivs utifrån att den regionala biblioteksverksamheten delvis finansieras inom kultursamverkansmodellen, där regioner och landsting bestämmer, tillsammans med länets kommuner och kulturliv, hur det statliga kulturstödet ska fördelas.

Katrien Vanhaverbeke, sektionschef på SKL. Foto: SKL.
Katrien Vanhaverbeke, sektionschef på SKL. Foto: SKL.

Sveriges kommuner och landsting:

Strategi ­missar ­bibliotekens ­potential

Sveriges kommuner och landsting, SKL, skriver att strategin måste betraktas som ett grovt utkast: ”… ­utkastet i sin nauvarande form är mer av en handlingsplan med detaljerade åtgärdsförslag än ett strategiskt dokument. En gemensam ­övergripande plan för den framtida biblioteksverksamheten saknas.”

Organisationen poängterar att biblioteken redan tar ett stort ­samhällsansvar och hade gärna sett fler resonemang kring hur ­biblioteket kan bidra med lösningar på ­samhällets utmaningar.

Enligt SKL arbetar biblioteken redan med flera av de åtgärder som ­föreslås. Strategin borde fokusera mer på att stötta det arbetet snarare än att komma med fler krav och uppgifter från statligt håll. Man menar också att utkastet kommer med påståenden och förslag som saknar eller inte stöds av trovärdiga resonemang baserade på statistik och forskning.

Utkastets förslag på förändrad organisation begränsar också det kommunala självstyret, enligt SKL.

Organisationen har redan tidigare kommit med kritik. 2017 skickade de fem representanterna i strategins ­referensgrupp in ett öppet brev där SKL bland annat lyfte upp vikten av att ta hänsyn till det kommunala självstyret och finansieringsprincip­en, alltså att staten inte kan lägga på kommuner, landsting och ­regioner nya uppgifter utan analysera konsekvenserna och skicka med medel. I våras lämnade två ­representanter ­referensgruppen eftersom de ­upplevde att sekretariatet inte omhändertog sakkunskapen och ­de synpunkter som kom upp på
mötena.

Marja Haapalainen, sammankallande Skolbiblioteksgruppen. Foto: Privat.
Marja Haapalainen, sammankallande Skolbiblioteksgruppen. Foto: Privat.

Skolbiblioteksgruppen:

Fler åtgärder och satsningar

Skolbiblioteksgruppen menar att det finns flera goda förslag i utkastet, men efterlyser både satsningar och konkreta åtgärder för att ”sätta fart på utvecklingen mot likvärdig tillgång till skolbiblioteksverksamhet för alla elever i landet”. Gruppen önskar en strategi och handlingsplan för att ge barn och unga lika förutsättningar att utvecklas till lärande och digitalt kompetenta invånare. De vill också se tydligare skrivningar i olika styrdokument, som skollagen, läroplanen och bibliotekslagen. I skollagen behöver skolbibliotekets pedagogiska funktion bli tydligare.

Skolverksamheten behöver också rustas upp som pedagogisk resurs. En satsning som också borde innehålla en kompetenshöjning för huvudmännen.

På dialogmötet i Hässleholm deltog Maria Schedvin, skolbibliotekarie på Oxievångsskolan i Malmö, i panelen ”Utbildning och läsning”. Hon var glad över att det stod mycket om skolbibliotek i strategin.

– Men det är ganska luddigt ­formulerat. Det står att hälften av landets elever saknar skolbibliotek, men hur ska man då gå vidare? Hur ska det se ut på skolorna om 10, 15 eller 20 år? Ett annat dilemma är hur vi ska få de som går bibliotekarieutbildningen att vilja jobba på skolbibliotek, säger Maria Schedvin.

Johanna Hansson, ordförande Svensk biblioteksförening. Foto: Stewen Quigley.
Johanna Hansson, ordförande Svensk biblioteksförening. Foto: Stewen Quigley.

Svensk biblioteksförening:

Det saknas en ­tydlig berättelse

Svensk biblioteksförening tycker att det finns många goda förslag i utkastet, men ser, likt många andra, att det är mer av en handlingsplan än en strategi. Föreningen framhåller särskilt fem punkter. För det första saknas en tydlig berättelse om biblioteket och dess förändrande kraft. Det behövs också en tydligare koppling till den omvärldsanalys som sekretariatet tidigare presenterat i rapporten Den femte statsmakten.

Jämlik tillgång till biblioteksverksamhet måste bli belyst på ett tydligare sätt. Även Svensk biblioteksförening efterlyser en större insikt om det kommunala självstyret och en mer grundlig analys av de förslag som ger Kungliga biblioteket fler uppdrag. Föreningen menar också att det finns en brist på beskrivningar av, och ­förslag kring, universitets- och högskolebibliotekens roll och betydelse för den nationella forskningsinfrastrukturen.

Catharina Isberg, bibliotekschef Helsingborg. Foto: Jennie Aquilonius.
Catharina Isberg, bibliotekschef Helsingborg. Foto: Jennie Aquilonius.

Kulturförvaltningen i Helsingborg:

Koppling till ­global vision ­fattas

Kulturförvaltningen i Helsing­borg skriver i sitt utlåtande att förslaget till nationell biblioteksstrategi ger en bra genomgång av bibliotekens utmaningar och möjligheter. Det lyfter intressanta förslag för att biblioteken fortsatt ska kunna vara relevanta för ­invånarna. Däremot är bilden av biblioteket som förmedlas mycket traditionell. Kulturförvaltningen anser bland annat att biblioteken är mer än sina samlingar och att begreppet ”information” borde få en mer framträdande plats. Även barnperspektivet har hamnat i skymundan.

Catharina Isberg, bibliotekschef i Helsingborg, var en av deltagarna på dialogmötet i Hässleholm. Hon tyckte att sekretariatet blivit mer öppet och bjuder in mer till dialog än tidigare.

– Visst, det har funnits dialogmöjligheter, men de har en mer öppen attityd nu. Det är stor skillnad mot Biblioteksdagarna, säger hon.

Catharina Isberg saknar bland annat kopplingar till IFLA:s globala biblioteksvision. Den bygger på tio styrkor som kopplas till tio möjligheter. Ett stort antal människor, länder och biblioteksformer har deltagit i ­arbetet med att ta fram visionen ­genom workshops och en onlineenkät.

– De har jobbat mycket internationellt i processen och det ger den en helt annan kraft. De har jobbat mer med förankringen på tidigt stadium och det gör det lättare att ta visionen till sig och använda den i det lokala arbetet, säger Catharina Isberg.

Boris Zetterlund, senior rådgivare Axiell. Foto: Privat.
Boris Zetterlund, senior rådgivare Axiell. Foto: Privat.

Axiell:

Det digitala ska vara ett medel – inte ett mål

Boris Zetterlund är senior rådgivare på företaget Axiell, som jobbar med IT-lösningar och IT-tjänster för bibliotek. Han tycker att sekret­ariatet har arbetat föredömligt genom sin ­öppenhet och dialog med ­bibliotekssamhället. Axiell pekar ut fyra områden som behöver utvecklas i strategin.

Den första handlar om digitaliseringen, där företaget upplever att strategin andas ett tillstånd av tillgång. Då går vi miste om potentialen att använda den digitala tekniken till att driva invånarna mot att bli aktiva medborgare i den virtuella världen. Digital kompetens och teknik bör inte vara ett mål i sig utan ett medel för att uppnå andra mål om demokrati, läsning, kreativitet och lärande, anser Axiell.

– Det digitala är en verklighet för allmänheten i dag. Biblioteken måste arbeta med det även lokalt, det går inte att etablera centrala tjänster och tycka att det räcker. Sedan kan det lokala biblioteket naturligtvis få stöd från centralt håll, säger Boris Zetterlund.

Axiell vill också ha ett tydligare främjande arbete, ett utåtriktat arbete som inte bara fokuserar på samlingarna utan är användarorienterat. Bibliotek måste också använda resurserna som finns i samhället omkring dem.

– Jag brukar säga att varje bibliotekarie måste ha en full adressbok. Det innebär att de använder sig av civilsamhället, näringslivet och ­invånarna, säger Boris Zetterlund.

Axiell saknar en tydligare målstyrning, hur olika mål kan förverkligas.

– Vissa av de här punkterna kan vara svåra att lägga på en strategisk nivå, men frågan är då hur vi kan lyfta de tankarna och ta in de fyra ­områdena i generella strategier,
säger Boris Zetterlund.

Helen Dannetun, ordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund. Foto: Linköpings universitet.
Helen Dannetun, ordförande Sveriges universitets- och
högskoleförbund. Foto: Linköpings universitet.

Sveriges universitets- och högskoleförbund:

Universitets- och högskolebiblioteken är för osynliga

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tycker att universitets- och högskolebibliotekens verksamhet beskrivs på ett otillräckligt sätt.

Till exempel tar utkastet inte upp att biblioteken i allt högre grad jobbar integrerat i forskningsprocesserna vid lärosätet, från idé till att sprida resultatet och analysera genomslaget.

De har också blivit viktigare i andra frågor än den om publikationer, som forskningsdata och projektinformation. Den framåtsyftande analysen saknas också. SUHF saknar även ett avsnitt om det allmänna biblioteksväsendets betydelse som en del i forskningens infrastruktur och för kunskapsbildningen i samhället.

Anonym bibliotekarie.
Anonym bibliotekarie.

En engagerad bibliotekarie:

Vad händer med privatiseringen?

En person som kallar sig ”en engagerad biblio­tekarie” tycker att det fattas hänvisningar till privatisering av biblioteken. Från och med 2019 drivs alla bibliotek i Nacka av ett privat företag, skriver hen.

”Oavsett vad man tycker om detta så existerar privatiseringen de facto och i strategin borde finnas en ­problematisering av det: hur ser till exempel samverkan ut emellan ­privata och kommunala ­bibliotek?

Vad händer med bibliotekets ­demokratiska uppdrag?” skriver den engagerade bibliotekarien.