Axiells koncernchef vill växa

Privat drift av folkbibliotek är impopulärt men det struntar Axiells koncernchef Joel Sommerfeldt i. Om det blir som han vill är Nacka bara början – samtidigt som bolagets allmänt dominerande ställning fortsätter att stärkas. ”Vi är för små.”

Axiell dominerar de svenska folkbiblioteken. I stort sett överallt finns it-system som företaget levererat och så gott som alla utlån av e-medier sker via Axiells tjänster.
Det är en position som ger inflytande, kanske till och med makt, men ändå är intervjuer med koncernchefen Joel Sommerfeldt sällsynta.
– Det är bra, jag vill ha det så, säger han.
Vi träffas en fredag i maj på huvudkontoret i Lund som ligger i området Gastelyckan nära motorvägen mot Malmö. Han är brunbränd, bär vit skjorta uppknäppt i halsen och har en Montblanc-penna i bröstfickan. När han pratar avslöjar hans utdragna i:n att han inte har rötterna här i Skåne utan i Örebro.
Han kallar sig ”industriknutte”, började sin karriär i förpackningsbranschen och hade bland annat erfarenhet av att sälja garageportar och elektronik för kommandobryggor på fartyg när han vid millennieskiftet blev vd för Bibliotekstjänst. Något år senare såldes dotterbolaget BTJ System till Axiell där Joel Sommerfeldt fick en plats i styrelsen.

När han lämnade BTJ för en roll som vd i ett företag som säljer barnkläder online och vid homeparties, behöll han styrelseplatsen och återkom 2012 till biblioteksvärlden som chef för hela Axiell-koncernen. Med sig hade han en strategi som gick ut på att låta den huvudsakligen skandinaviskt orienterade företagsgruppen växa genom uppköp.
Idag är verksamheten global, främst inom digitalisering av arkiv och museer, och den fortsatta vägen ligger utstakad:
Axiell ska bli ännu större.
– Vi är för små, det är problemet. Framtiden kommer att kräva ännu större skalför­delar för att du ska ha råd med utveckling.
Enligt årsredovisningen för 2018 – den färskaste som innan Biblioteksbladets pressläggning finns tillgänglig hos Bolagsverk­et – utvecklar, underhåller och säljer Axiell ”produkter och tjänster till samhällsviktiga funktioner och bidrar därmed till att skapa förutsättningar för ett samhälle där livslångt lärande och läsande är en naturlig del”.
Affärerna går utmärkt. Mellan 2014 och 2018 har koncernens omsättning legat på runt en halv miljard kronor och vinstmarginalen på som mest 13 procent och som lägst strax över 6. [fakta id=”22736″]
Verksamheten är även lönsam för Joel Sommerfeldt personligen. 2018 uppgick hans deklarerade inkomst till nästan 3,2 miljoner kronor.
Betyder Axiells starka ställning även en vinst för bibliotekens användare?
Jesper Klein, tidigare innovationschef på Myndigheten för tillgängliga medier som för drygt ett år sedan skrev rapporten Biblioteket i skyn inom ramarna för Kungliga bibliotekets arbete med den nationella biblioteksstrategin, är inte övertygad om det. I rapporten jämför han genomslaget för e-medier i Sverige med situationen i bland annat Danmark, där bibliotekens utlåning av e-medier är nästan tre gånger så omfattande som här.

Jesper Kleins slutsats är att den jämförelsevis blygsamma omfattningen i Sverige hänger ihop med att den svenska e-medietjänsten Elib, som nästan alla bibliotek använder, ägs, utvecklas och drivs av Axiell.
Danmarks tjänst för e-medier utvecklas däremot av biblioteket i Århus och ägs av en förening vars styrelseledamöter kommer från bibliotek runtom i landet.
– För att de svenska folkbiblioteken ska kunna ha relevanta tjänster riktade till sin målgrupp måste de själva förstå behoven som användarna har och omsätta dem till tjänster. Men när det gäller digitala appar och ljudböcker har de frånsagt sig sitt ansvar, hävdar Jesper Klein.
När Joel Sommerfeldt ombeds kommentera det samband Klein tycker sig se mellan e-mediers genomslag och att tjänster inte utvecklas av bibliotek utan av företag, säger han först att han inte förstår frågan.
Innan han ändå svarar kommenterar han det ifrågasättande av Axiell och företagande i allmänhet som enligt honom ligger invävd i frågeställningen (samma reaktion följer på flera frågor under intervjun).
– Bakom sådana där ägandeformer finns det ju alltid konsulter, privata företag som jobbar och skapar förutsättningar, en kombination av private och public. Det är så det fungerar här i Sverige också. Vi levererar en tjänst som efterfrågas av biblioteksnäringen. Om den inte varit efterfrågad hade vi ju inte haft något att leverera. Det här är en diskussion som vi lämnade för väldigt många år sedan.

Den skarpaste kritiken mot Axiell har annars kretsat kring de tre bibliotek i Nacka som företaget sedan ett och ett halvt år driver. Politiskt är det generella motståndet mot privat drift av folkbiblio­tek grundmurat till vänster om blockgränsen, men även Kristdemokraterna har flaggat för att verksamheten bäst drivs av kommuner. Allra tydligast har Sveriges författarförbund varit. I en debattartikel med rubriken Folkbiblioteken har fått fiender – dags att slåss pekades Axiell tidigare i år ut som ett av hoten mot sfären.
Joel Sommerfeldt säger att han blir arg och att det är sorgligt att kritikerna är så snäva i sin syn.
– Många tror att vi är där för att bli förmögna, men det stämmer inte, vi blir inte det. Vi är där för att lära vad som behövs för att vi ska kunna fullfölja vår roll som leverantör i den här världen. Vi har lärt oss så mycket – även om vi har kunnat mycket tidigare. Men nu blir det påtagligt, nu står vi bakom disken.
Att ni inte blir förmögna i Nacka – betyder det att ni inte är intresserade av att driva fler bibliotek?
– Det är klart att vi är. Ju bättre du blir desto roligare blir det – och då har du chansen att tjäna några kronor. Men vi har som princip att återinvestera det mesta, vi har bara ett litet utflöde av dividend, utdelning, i förhållande till vad vi skulle kunna ha.
(2018 uppgick moderbolagets vinst till blygsamma 10 miljoner kronor. Hälften delades ut till aktieägarna.)
Joel Sommerfeldt säger att han själv har vurmat för tanken på att driva bibliotek.
– Även om det inte har varit politiskt korrekt. Det bryr jag mig inte om, för jag tror att vi kan göra nytta.
En enkätundersökning Biblioteksbladet genomförde hösten 2017 visade att det i cirka tio procent av landets kommuner fanns ett intresse av att följa Nackas exempel. I samband med detta uppgav Joel Sommerfeldt att Axiell förde diskussioner med kommunpolitiker på flera håll i landet. Nu säger han istället att han inte känner till om det förs sådana samtal.
– Hade jag vetat det så hade jag sagt det, men jag ligger lite för långt bort från det i dagsläget.
Kommer fler kommuner att upphandla driften av sina folkbibliotek?
– Jag hoppas och tror det, men ett bredare perspektiv i så fall, där man fortfarande har kvar det goda i att ha det publika, men också drar nytta av det privata.
Han framhåller att folkbiblioteken är en lagreglerad verksamhet, att det yttersta ansvaret faller på kommunerna oavsett vem som har uppdraget att stå för driften. Men Axiell kan få en kommuns pengar att räcka till mer, hävdar han.
– Vi pratar om what´s inside the box. Vi ska se hur man kan ta hand om teknologin och se till hur man skapar mer för mindre. Man ska inte politisera allting, se för fan till nyttan istället!
Han håller upp sin Iphone.
– Är det någon som ifrågasätter att vi har sådana här? Det är kommersiellt så det stänker om det.
Fredagen i maj när intervjun äger rum har Biblioteksbladet publicerat en nyhet på webben om att Sölvesborg söker en ny kultur- och bibliotekschef. Den tidigare chefen Sofia Lenninger tvingades bort efter att ha varit kritisk mot politiska planer på att göra ändringar i biblioteksplanen i syfte att bland annat krympa utbudet av litteratur på andra språk än svenska.
Det kan bli svårt för Sölvesborg att göra sin rekrytering. Ett alternativt scenario är att den SD-dominerade kommunledningen därför istället beslutar sig för att lägga ut biblioteket på entreprenad och att villkoren om begränsat språkutbud skrivs in i affärsavtalet med företaget som ska driva verksamheten.
Skulle Axiell ta på sig ett sådant uppdrag?
– Om du har lyssnat på mig så tror jag att du kan besvara den frågan själv. Att vinkla på det sättet, att skuldbelägga oss för att vi är ett kommersiellt företag, att tro att vi inte har ryggrad, det är under din värdighet. Den frågan tänker jag inte svara på.