Biblioteka i stället för bibliotek

Både Arlöv och Ängelholm ville utveckla kulturhustanken. Forskaren Johanna Rivano Eckerdal följde processen och vill att vi ser på biblioteksverksamheten som ett verb.

18 januari 2017 av Tim Andersson
De traditionella bibliotekstjänsterna efterfrågas inte längre i samma grad som förut. För att folkbiblioteken ska hänga med i utvecklingen behöver de kunna erbjuda fler aktiviteter i form av konserter, diskussionskvällar, utställningar, film- och skrivarverkstäder.
Det konstaterade Region Skåne 2012, och utlyste medel för bibliotek som ville utveckla sig till kulturhus.
Tio projekt fick pengar, och tre av dem kan man nu läsa mer om i en studie av Johanna Rivano Eckerdal, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon följde nämligen arbetet med intervjuer, enkäter och fältarbete.
Ett av projekten drevs av biblioteket i Arlöv. Där kom utlysningen lägligt, eftersom man redan funderade på hur man skulle få fler av kommunens nya svenskar att komma till biblioteket.
Johanna Rivano Eckerdal
Johanna Rivano Eckerdal
– För att få idéer om vad som kunde göras skapade man i Arlöv en referensgrupp av personer med olika språk och bakgrunder, som träffades ett par gånger per termin för att ge synpunkter på verksamheten, berättar Johanna Rivano Eckerdal.
Dessutom startade man något man kallade för Lördagar på bibliotek, ett slags återkommande kulturfestival i miniformat, med barnfilm, konserter, utställningar etcetera.
Ett annat utvecklingsprojekt bedrevs i Ängelholm. Där var behoven helt andra.
– Utgångspunkten var att huvudbibliotekets lokaler behövde renoveras. Efter en del turer ville man undersöka möjligheten att utveckla ett kulturstråk mitt i stan, en gemensam lösning för biblioteket, kulturskolan och en fritidsverksamhet för ungdomar.
Efter att ha sammanfattat och analyserat projekten på biblioteken i rapporten Att dela en helhetsbild 2013, arbetade Johanna Rivano Eckerdal under 2014 och 2015 på en uppföljande studie. Hur hade det gått med projekten?
– I Arlöv levde kulturhustanken vidare. Referensgruppen hade blivit lyckad och fanns kvar, liksom Lördagar på bibliotek. I Ängelholm hade arbetet däremot stannat av. Valet 2014 innebar maktskifte och därefter blev det inget beslut om kulturstråket.
gladjen-i-att-tvingas-tanka-nytt_Sida_01gladjen-i-att-tvingas-tanka-nytt_Sida_01I rapporten ”Glädjen i att tvingas tänka nytt” från 2016 undersöker Johanna Rivano Eckerdal hur förändringsarbetet upplevdes av bibliotekarierna, och hur det har skapat diskussioner om folkbibliotekets identitet. Sammanfattningsvis fanns det olika uppfattningar om vad ett bibliotek är och ska vara.
– Titeln på rapporten kommer från ett samtal med en bibliotekarie i Ängelholm och visar på en paradoxal motsättning som kunde finnas inte bara mellan personal, utan också inom en och samma person i personalen. Det kan vara problematiskt att förnya, men det kan också finnas en glädje i att göra det.
Johanna Rivano Eckerdal förstår att man som bibliotekarie kan känna sig hotad av alla de förändringar som biblioteket som institution står inför. Tendensen att tala om kultur som något som ska bidra till regioners attraktivitet, eller som ett stöd till ekonomiska framsteg, är problematisk.

Men för att underlätta
identitetsdiskussionen föreslår hon ett nytt sätt att tänka på biblioteket: inte som ett substantiv, utan som ett verb, inte ”bibliotek” utan ”biblioteka”.
– Om man ser på bibliotek som något fixt och färdigt med en essentiell kärna blir det väldigt viktigt att vara överens om vad den kärnan är och att hela tiden stämma av verksamheten mot den, men om man istället tänker att det finns flera olika kärnor och att det kontinuerligt utvecklas nya blir det kanske mindre problematiskt att göra nya saker.
Visst finns sådant som inte ryms på ett folkbibliotek, menar hon. Och för att kunna avgöra vad det är krävs kunskap om normer och värderingar i professionen.
– Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att bibliotekscheferna är bibliotekarier i grunden. Det är bibliotekarier som ska driva debatten om bibliotekens utveckling.
En kommande, tredje del av Johanna Rivano Eckerdals följeforskning ska undersöka styrdokumentens funktion för folkbibliotekens verksamhet.