Bibliotekarier utbildas i Wikipedia

DIGITALISERING.I en liten konferenslokal i centrala Örebro möts två intressen. Bibliotekarier med uppdrag att brygga över digitala klyftor får utbildning i Wikipedia som i sin tur är i stort behov personer som är kunniga i källkritik.

2 mars 2020 av Annika Clemens
Tore Danielsson förklarar hur Wikipedia funkar för Adina Dragoescu och Armi Näre Bengtsson som jobbar från Fagersta bibliotek. Foto: Annika Clemens

– Jag tycker att det är en perfekt matchning. Bibliotekarierna umgås med källkritiskt tänkande i sin miljö och de får många frågor från allmänheten, säger Axel Pettersson som är en av kursledarna den här dagen.

Han är en av tolv anställda hos Wikimedia Sverige och jobbar med att hålla utbildningar och projekt för att sprida Wikipedia-kunskaper.

I källarrummet i centrala Örebro sitter 14 personer med bärbara datorer framför sig och prövar sig fram att hitta, redigera och lägga till ny information på Wikipedia. Hur gäller upphovsrätten om man vill lägga upp en bild? Hur länkar man till källan? Och så vidare.

– Det är inte så lätt som man kan tro i början. Men det är bra att veta hur man gör, säger Adina Dragoescu, bibliotekarie på Fagersta bibliotek.

Axel Pettersson och Tore Danielsson förklarar. Några deltagare har redan mycket kunskaper om digitala medier, andra törstar efter mer.

Biblioteken och Wiki-rörelsen har mycket gemensamt, konstaterar Eleonor Grenholm som är projektledare i projektet Digitalt först som drivs av KB men finansieras av statliga pengar.

– Vi började träffa dem tidigt i projektet och vi identifierade att vi har mycket gemensamt. Vi förmedlar kunskap och delar material, säger hon.

Wikipedia har också blivit ett viktigt verktyg för att söka information på biblioteken.

– Det används på biblioteken varje dag. Då är det extra viktigt att kunna Wikipedia för att kunna följa hur källor används. På så sätt blir man en bra biblioteksmedarbetare som förmedlar bra kunskap.

Utbildningen består av två dagars kurs och hålls på fem orter i landet.

– Det här är jätteroligt, säger Kerstin Björn, bibliotekarie i Nora.

Hon ser fram emot att hjälpa ofta äldre personer i hembygdsföreningar och liknande som sitter på mycket kunskap, men som kanske har svårt att föra över den till digitala medier.

– Och vi har i uppdrag att brygga över den digitala klyftan i samhället, så det här är bra.

Kanske är det extra svårt att veta hur man ska jobba mot barn och unga, säger Matilda Henriksson som jobbar som biblioteksassistent i Kisa i Östergötland och har kommit till kursen i Örebro över dagen. Hon är inriktad på att jobba med digitala tjänster på biblioteket.

Digitalt först med användaren i fokus

Ett treårigt (2018-2020) projekt som drivs av KB tillsammans med de regionala biblioteken.
KB har fått uppdraget av regeringen att samordna en digital kunskapshöjning. Det finansieras med statliga medel.
Wikimedia-utbildningen är den del i projektet.
På fem orter i landet har en tvådagarsutbildning i Wikipedia hållits för folkbibliotekarier som har sökt till kursen.
Kurser har hållits i Stockholm, Hässleholm, Umeå och Göteborg.
Samarbetet med Wikimedia Sverige, där kurserna är en del, kostar 500 000 kronor.

– Man vill få in det här i det vi gör i biblioteket, jag har lite svårt att se hur man kan göra det, men vi får väl komma på det, säger hon.

– Det handlar nog egentligen om att lära vidare till andra.

Många bibliotekarier behöver fortbildning för att kunna möta den aldrig sinande strömmen frågor om hjälp med digitalisering.

– Det kommer hela tiden, säger Armi Näre Bengtsson, bibliotekarie på Fagersta bibliotek.

Det kan handla om att skriva ut biljetter, scanna in dokument, få hjälp med appar, nya telefoner och läsplattor, få hjälp med information från myndigheter.

– Det vore bra med ett medborgarkontor på biblioteket. Det handlar om många känsliga uppgifter, säger kollegan Adina Dragoescu.

Och dessutom ska bibliotekarierna guida besökare i informationssökning och kunna förklara vilken information som går att lita på och inte och hur de ska resonera kring källkritik.

Här kommer Wikipedia-kursen in. Och enligt Axel Pettersson ska bibliotekarierna även kunna svara besökare som ställer frågan ”Kan man lita på Wikipedia?”

– Förhoppningsvis svarar de ”Det beror på”, säger han.

För alla källor är inte bra. Och det är här Wikimedia har nytta av bibliotekariernas expertis. Även om de själva inte har tid att granska Wikipedia-inlägg eller att skriva egna, kan de hjälpa besökare att granska information och källor och lära vidare hur biblioteksbesökare kan använda sig av Wikipedia.

Örebro är en av fem orter där Tore Danielsson från Wikimedia håller utbildning för bibliotekarier. Foto: Annika Clemens

Dessutom har Wiki-rörelsen ett underskott på kvinnor, något som kanske kan förändras med hjälp av bibliotekariekåren. Det fåtal som är anställda av Wikimedia Sverige jobbar med kurser och projekt. Själva arbetet med att lägga upp och granska information görs av volontärer.

– Det är en ganska liten gemenskap och dessutom är 90 procent män. Det behövs att fler är med och redigerar, säger Axel Pettersson.

I sin ungdom har Wikipedia haft ett rykte om sig att det inte gick att lita på uppgifterna. Enligt Axel Pettersson och Tore Danielsson är rutinerna för källhänvisningar hårdare i dag.

– Jag tror att de jobbar ganska hårt för att förbättra hur folk ser på Wikipedia. När jag gick i skolan fick vi lära oss att det inte går att lita på. Jag har ett bättre intryck av Wikipedia nu än vad jag hade tidigare, säger Matilda Henriksson.