Biblioteken jämlika men inte jämställda

Forskning.Kön spelar roll, klass gör det inte. Det är två av slutsatserna i en kommande forksningsrapport om ungas biblioteksvanor.

29 januari 2018 av Max Byström
Ulf Blomdahl. Foto: Ung livsstil
Ulf Blomdahl. Foto: Ung livsstil

Det kan röra sig om den största kartläggningen av ungas biblioteksvanor i Sverige som någonsin har sammanställts. Forskningsprojektet Ung Livsstil har sedan 1985 kartlagt mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelevers förhållande till biblioteken i Stockholm. Sedan dess har ytterligare ett 15-tal kommuner, bland annat Malmö och Jönköping, anslutits till forskningen.

Inom projektet kartläggs och utvärderas ungas levnadsvanor, och man tittar bland annat på skillnader vad gäller kön, klass och bakgrund.

Arbetet sker i samarbete med institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Vid årsskiftet har data från samtliga kommuner sammanställts i en bok där det går att se trender och förändringar i ungas biblioteksvanor.  Och en av slutsatserna är att biblioteken inte lever upp till jämställdhetsmålen.

Bland elever på mellanstadiet är det fortfarande ganska jämt hur ofta killar och tjejer besöker ett bibliotek. Men på högstadiet börjar tjejerna sticka iväg från killarna, och på gymnasiet blir gapet ännu större.

– Vi ser att biblioteksbesöken feminiseras över tid. I den första studien som görs på det här området på fyrtiotalet var det främst män som besökte biblioteken. I en stor studie som gjordes på sextiotalet var könsfördelningen ganska jämn. Sedan har det sakta blivit fler tjejer och färre killar som besöker biblioteken, säger forskningsledaren Ulf Blomdahl.

Några färska siffror från Ung Livsstils rapport om Stockholm stad som kom i höstas visar att under en vecka har 22 procent av pojkarna på mellanstadiet och 25 procent av flickorna i samma ålderskategori besökt ett bibliotek minst en gång.

Tjejer läser mer också

  • Tjejerna besöker inte bara biblioteken i högre grad än killarna, de läser också mer. Det visar en färsk rapport om barns och ungas kulturaktiviteter från Myndigheten för kulturanalys.
  • Störst är skillnaden i årskurs fem, och skillnaden är tydligast vad det gäller läsning av skönlitteratur och bloggar.
  • Vad gäller läsning av dagstidningar fanns inte samma skillnad mellan könen.

På högstadiet är det 5 procent av killarna och 9 procent av tjejerna.

På gymnasiet är gapet tydligast: 7 procent av killarna har besökt ett bibliotek minst en gång under de senaste 7 dagarna. Motsvarande siffra för tjejerna: 21 procent.

– Vad det gäller klass och socioekonomiska faktorer är det ganska jämt hur många som besöker biblioteken. Detta gäller även oavsett utländsk bakgrund. Så biblioteken klarar jämlikhetsmålet. Men de darrar tydligt på jämställdhetsmålet, säger Ulf Blomdahl.

Tjejerna vill också i högre grad att kommunen ska satsa på pengar på biblioteken och annan kulturverksamhet. De är även överrepresenterade vad det gäller medielån på biblioteken.

– Att tjejer lånar mycket mer är solklart, men riktningen är oklar. Har det blivit sämre de senaste åren? Det vågar jag inte svara på i det här läget.

Ung Livsstil tittar även på ungas idrottsvanor och föreningsaktivitet. Det finns flera områden där det finns en motsatt skev könsfördelning, alltså att fler killar än tjejer är aktiva, inte minst vad gäller idrott. I Stockholm är det till exempel fler killar som är med i idrottsföreningar och som besöker idrottsanläggningar och även fritidsgårdar.

Under året har Ulf Blomdahl besökt flera kommuner och presenterat delar av resultaten för biblioteksanställda. Den sammanställning av forskningsresultaten som man jobbar med ska sammanställas i en bok.

– Alla frågar när vi blir klara. Det finns ett väldigt stort intresse. Det har så vitt jag vet inte skrivits någon så här omfattande bok som visar förändringar för kön, klass och andra faktorer över tid, säger han.