Vill att biblioteken tar ett digitalt kliv

13 sep 2017 • 3 min

Det finns en viktig demokratisk roll att fylla när samhället digitaliseras. Men biblioteken är inte mogna uppdraget, anser mediestrategen Brit Stakston.

Brit Stakson. Foto: Lena Dahlström
Brit Stakson. Foto: Lena Dahlström

Viral ryktesspridning, propaganda i sociala medier och misstankar om ryska cyberattacker blev vardagsmat under det amerikanska presidentvalet. Det har väckt frågor om medborgarnas förmåga att hantera information, och hur väl samhället står rustat för att hantera det nya digitala medielandskapet.

– Vi får på sätt och vis tacka Donald Trump för den här kallduschen han har gett världen. Inom forskningen har man länge pratat om informationsklyftorna i samhället, men det har ställts på sin spets nu. Här har biblioteken en roll att beskriva för medborgarna de olika fenomen som finns och hjälpa dem att lära sig mer.

Det säger mediestrategen Brit Stakston som har skrivit en av texterna i den nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys, ”Den femte statsmakten”, som överlämnades den 13 september. Digitaliseringen är ett av fyra huvudteman, vid sidan om demokrati, tillgänglighet och utbildning, och i flera texter knyts dessa områden ihop.

Namnet på omvärldsanalysen anspelar på föreställningen om medierna som en fjärde statsmakt, en nödvändig demokratisk institution som balanserar mot den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. I en inledande text skriver den nationella biblioteks-startegins samordnare, Erik Fichtelius, om biblioteken som en lika nödvändig femte statsmakt.

I sin text behandlar Brit Stakston bibliotekens digitalisering i vid bemärkelse, och knyter ihop det med bibliotekens demokratiuppdrag.

– Det handlar om en förmåga att tänka abstrakt kring dialog och möten, opinionsbildning och propaganda. Digitalisering handlar om att lösa saker gemensamt, att utmana traditionella strukturer och konsekvenserna av en daglig användning av ny teknik, säger hon.

Trots satsningar av olika slag menar Brit Stakston att biblioteken inte på allvar tagit steget in i den digitala världen. ”Kärleken till biblioteken är huvudproblemet”, står det i texten.

– I grunden är det en otrolig fördel att det finns en så stor kärlek till biblioteken, det handlar om lusten att lära sig läsa och barndomens utforskande av kunskap. Och allt det är bra och någonting att hålla fast vid. Men det ska inte handla om mysiga sagotanter utan om att världen öppnar upp sig för medborgarna, och det måste även gälla den digitala utvecklingen.

Hon föreställer sig hur biblioteken kan bli vad hon kallar digitala tankesmedjor, platser där det finns spetskompetens och där bibliotekarier kan vägleda och uppmuntra medborgarnas möjlighet att träna upp sin ”digitala litteracitet”, läsvana, oavsett hur vana de är av nätets labyrinter.

– Biblioteken kan vara en part som för diskussioner om it-företagens särposition och som kanske erbjuder egna sökfunktionsmöjligheter utanför Google, som förespråkar ett fritt internet och kan driva de här frågorna. Det särintresse de ska stå upp för är medborgarnas demokratiutveckling.

Ska biblioteken ta upp konkurrensen med Google och andra aktörer på nätet?

– Nej, men däremot kan de bli en utmanande aktör och en arena för spännande diskussioner om internet.

Behovet är stort av kompetensutveckling på detta område, menar hon. Det räcker inte med att hålla ”små kurser om hur Facebook fungerar”; framtidens bibliotekarier ska vara ledande experter på den digitala verklighet som medborgarna rör sig i. De ska inte bara förstå sig på text, utan även bilder och rörliga medier och det symbolspråk som finns på nätet.

Men hur viktig blir då biblioteket som fysisk plats?

– Det kan vara lätt att tänka sig biblioteken som obsoleta när informationen flyttar ut på nätet, men man ska inte underskatta värdet av den demokratiska fysiska infrastrukturen. Den fysiska platsen kommer att vara otroligt viktig då nätet och dess möjlighet att nå nya individer skapar behov av att träffa varandra. Detta blir inte minst viktigt i krisscenarier där medier och andra institutioner blir hackade, säger Brit Stakston.

 

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/nu-overlamnas-omvarldsanalysen/

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/en-femte-statsmakt-i-skuggan-av-trump/

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nya namn föreslås till styrelsen

När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.

17 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Oro för bristande engagemang i föreningen

Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.

16 apr 2024 • 2 min

Nyheter

Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"

Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."

11 apr 2024 • 5 min

Reportage

Hon vill knyta ihop Europas bibliotek

Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”

9 apr 2024 • 6 min

Internationellt

Böckerna som censureras mest

Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.

8 apr 2024 • < 1 min