Biblioteksstrategin: branschens ris och ros

nationell biblioteksstrategi. Förslaget till nationell biblioteksstrategi är klart och från branschhåll riktas både ris och ros mot förslaget. Bristande användarfokus och för svaga skrivningar tycker vissa.

8 mars 2019 av Stina Loman Annika Persson
Erik Fichtelius har lett strategiarbetet och lämnade i går över det färdiga förslaget till regeringen. Foto: Stina Loman.

 

Kristina Hedberg. Foto: Foto: Malin Faraasen.

Kristina Hedberg, chef för den regionala biblioteksverksamheten i Blekinge/Kronoberg:

Vad tycker du om strategin utifrån ett regionalt- och kommunalt perspektiv? Och vad har du för tankar kring reformpaketet där strategin föreslår att 250 miljoner kronor årliga ska läggas på sex olika reformer?

– Strategin gör det tydligt hur den statliga myndigheten ser på bibliotekssverige. Jag är tveksam till att strategins förslag får bäst effekt för regioner- och kommuner. Det skaver att förslaget handlar om centrala samordningar och statliga lösningar eftersom det kan leda till att man på kommunal nivå avsäger sig sitt ansvar. Visst är det bra att staten tar ansvar, men det gäller att man gör det på ett sätt som är relevant för kommunbiblioteken. Vi måste prata om ett gemensamt ansvar.

– Det saknas också ett tydligt användarfokus, en delaktighet med de som ska använda biblioteken. Strategin citerar IFLA:s globala vision som säger att delaktighet med användarna och samverkan med andra institutioner är viktig. Men strategin är ganska fokuserad på samarbete inom biblioteksväsendet.

– Jag tycker också att strategin är för detaljerad, faran med det är att den snabbt blir irrelevant. Men det är ändå positivt att vi får en strategi och rapporterna som tagits fram är värdefulla.

– När det gäller reformerna så vet vi ju att de här pengarna inte finns i dag, utan att de går till Stärkta biblioteks-satsningen. Jag tycker att KB lyfter fram sin roll som nationalbibliotek för mycket, det känns märkligt att KB exempelvis vill lägga pengar på att stärka en nationell biblioteksmyndighet. Vi är många som skrivit i våra remissvar att vi vill ha en fristående aktör som tar hand om vissa frågor.

Anna Troberg. Foto: Stina Gullander.

Anna Troberg, ordförande, fackförbundet DIK:

 Vad tycker du om strategin i sin helhet? Fattas något?

– Strategin lyfter fram många bra saker, som satsningar på skolbiblioteken, digitalisering och nationell samordning. Däremot går de inte hela vägen med vissa förslag och en del skrivningarna är för svaga.

– Strategin hade kunnat föreslå att skollagen ska skrivas om med kravet att skolbibliotek ska bemannas med rätt kompetens och inte av vem som helst. Strategin nämner också att biblioteken ska vara en del av totalförsvaret, det tycker vi är intressant eftersom det handlar om att så många som möjligt ska kunna granska information källkritiskt, men här hade skolbiblioteken kunnat nämnas tydligare. Vill vi att befolkningen ska ha en hög kunskapsnivå kring hur information processas så måste vi få med oss det tidigt, vilket vi får genom skolbibliotekariernas kompetens.

– Vi är inte heller jättenöjda med att strategin inte lägger någon vikt vid arbetsmiljön. Vissa bibliotek har problem med hot och våld vilket är ett arbetsgivaransvar men också ett samhällsansvar. Biblioteken kan inte lösa problemen i samhället själva.

Johanna Hansson. Foto: Stina Loman.

Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening:

Svensk biblioteksförening har lobbat för en nationell biblioteksstrategi i över tio år. Nu kom den. Är ni nöjda? Eller fattas ni något?

– Det känns som vi sprungit ett långt lopp och nu är vi både glada och stolta över att en strategi är på plats och att den innehåller rejäla reformförslag. Sen har vi inte ännu hunnit sätta oss in i reformerna och förslagen till fortsatt arbete på detaljnivå. Där finns en väldig blandning av sådant som professionen själv kan klara av och som andra huvudmän behöver agera på.

– Det jag direkt kan säga om innehållet är att ansatsen och viljan att lösa de digitala infrastrukturfrågorna är viktig. Det görs bäst gemensamt. Man ska dock komma ihåg att digitalisering av material är en sak men att det är en annan och svårare sak att sedan göra det tillgängligt. Det är också bra att man långsiktigt tillför medel till hela sektorn.

– Om det saknas något? Tja, det som kan vara en farhåga är att man inte riktigt tagit hänsyn till den komplicerade strukturen med kommunala huvudmän och regionala aktörer. Det finns en risk att man skapar en stark koloss i Kungliga biblioteket och missar att det finns kompetens också på annat håll. Användarna finns ute på biblioteken och det är deras behov som ska styra.

Katrien Vanhaverbeke. Foto: SKL.

Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling, SKL:

Sveriges kommuner och landsting har varit kritiska mot det centrala perspektivet i utkasten till biblioteksstrategi. Hur tycker ni att den landat?  

– Med reservation för att vi inte hunnit behandla den politiskt så kan vi säga att vi tycker det har varit ett bra initiativ att ta fram en gemensam strategi för biblioteksväsendet. Men folkbibliotek och skolbibliotek är kommunala ansvar som finns nära medborgarna. Strategin har fortfarande en problematisk tendens att hellre ge staten större ansvar än att se hur man kan stärka regioner och kommuner i sitt arbete.

– Biblioteken fyller en bredare roll i samhället i dag som offentligt rum och mötesplats, till exempel med språkcaféer och digital hjälp. Och de sakerna lyfts inte i tillräcklig utsträckning, utan strategin utgår från traditionella uppgifter och känns lite biblioteksintern.

– Sen finns det positiva sidor, fokuset på digitalisering och att man tar grepp om minoriteter och mångspråk. Där kan man gärna ta större ansvar nationellt. Men vi utgår ifrån att man kommer att behöva jobba ganska mycket med ”hur”:et i dialog med de aktörer som ansvarar för verksamheterna.

– De 250 miljonerna är en droppe i havet i ljuset av att kommunerna lägger 4,5 miljarder bara på folkbiblioteken. De delas också upp i småsummor utan att man förstår tanken. Varför ska det vara 20 miljoner på mångspråk och 40 på minoriteter? Hur ska man se till att det kommer hela landet och alla bibliotek till del? Pengarna för Stärkta bibliotek har gjort nytta och spelat roll. Men de har inte varit öronmärkta utan utgått från de lokala behoven. Det är ett bättre angreppssätt om man ska lägga in pengar i den här storleken.

– Vi håller inte heller med om den dystra bild man målar upp. Vi ser en ljusare bild, inte minst när det gäller skolbiblioteken. De mäter bara bemannade skolbibliotek. Vi ser skolor som jobbar på andra sätt, ofta i samarbete med folkbiblioteket.

Lotta Finstorp. Foto: Fredrik Wennerlund.

Lotta Finstorp, kulturpolitisk talesperson för Moderaterna och andra vice ordförande i kulturutskottet:

Vad hade du gjort med strategin om du suttit i regeringen?

– Jag hade först prioriterat den digitala infrastrukturen, det är en viktig fråga där Sverige ligger långt efter andra länder. Det handlar om att oavsett var du bor i landet ska du ha tillgång till tillitsfullt material.

– Jag tycker strategin är bra, den visar att biblioteken har en viktig roll att spela i oroliga tider där biblioteken kan vara en motvikt mot fejkade nyheter.

– Strategin lyfter också fram intressanta frågeställningar som vi måste ta tag i från politiskt håll. Det kommunala självstyret, som är en av mina käpphästar, måste vi få ordning på för att tydliggöra vem som har ansvar för vad. Ansvaret ligger inte sällan på kommunerna men ju mer riktade statsbidrag desto mer tar vi bort ansvaret från kommunerna. Därför tror jag på generella statsbidrag.

Helena Francke. Foto: Privat.

Helena Francke, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås:

 Vad tycker du om strategin utifrån ett forskningsperspektiv?

– Arbetet med att skapa förutsättningar för öppen vetenskap, så kallad open science, är väldigt aktuellt och lyfts tydligt fram i strategin. Men det är en stor utmaning hur vi ska få till detta. Biblioteken har en viktig roll men kan inte ta allt ansvar utan måste samarbeta med andra aktörer som lärosätesledningar, finansiärer och forskare. Jag önskar att strategin tydligare problematiserat andra aktörers ansvar och vikten av samarbete i arbetet mot öppen tillgång.

– Den svenska biblioteks- och informationsvetenskapen har mycket att bidra med när det gäller exempelvis digitaliseringssatsningar och samhällets digitalisering i stort. Det är glädjande att strategin lyfter fram en satsning på forskningsfinansiering.

– Strategin föreslår också en forskarskola vilket jag tycker är ett bra sätt att utveckla en sammanhållen och gedigen vetenskaplig kunskap och samtidigt bidra till kompetensutveckling inom biblioteksfältet.

 

Sara Kjellberg. Foto: Agneta Nordin

Sara Kjellberg, tf bibliotekschef vid Malmö universitetsbibliotek

Lärande och forskning beskrivs i den nationella strategin som två medel i kampen för bibliotekens överordnade mål demokrati. Men den öppna tillgången lämnades utanför reformpaketet den här gången. Hur nöjd är du med strategin som chef för ett universitetsbibliotek?

– Jag tycker att det är vägen som är målet när det gäller strategin. Alla de diskussioner vi haft under de tre år som processen pågått. Att vi har närmat oss olika frågor gemensamt. Jag tycker också att strategin formulerat ett bra område kring lärande. I Malmö pratar vi ofta om det livslånga biblioteket, hur vi möter biblioteket i olika skeden av livet och i olika roller och där är lärandet en väldigt viktig aspekt. Vi skrivs in i det sammanhanget precis som vi skrivs in i området forskning som man också lyft och tydliggjort i förslaget.

– Men det är också viktigt att trycka på det faktum att vi är integrerade i våra lärosäten och i forskning och utbildning. Vi lever i ett skikt som är hela den nationella biblioteksverksamheten och som man vill skriva fram i strategin. Men vi lever också väldigt nära vår direkta uppdragsgivare. Och det har så klart stor betydelse för hur verksamheten utformas. Man måste kunna röra sig mellan de nivåerna. Och det har man kanske inte formulerat så tydligt. Det finns en poäng i att synliggöra att här finns spänningar.

– Man vill dessutom utöka Kungliga bibliotekets uppdrag. Då blir det viktigt att man också ser till vilka uppgifter eller tjänster man kan delegera till andra grupper eller noder. Till exempel hoppas jag på att man placerar det oberoende fortbildningsinstitut man tänker sig i södra Sverige. Allt måste inte göras på samma plats.

Läs mer: 

Här är förslaget till nationell biblioteksstrategi

Amanda Lind (MP): ”Det känns högtidligt”

All makt åt Kungliga biblioteket