Böcker på allas språk

Tre gymnasiebibliotekarier i Gävle bestämde sig för att ge alla elever tillgång till litteratur på sitt modersmål.

17 november 2016 av Adam Westin
Sara Gagge, Diana Hedin och Brita Sjögren. Foto: Adam Westin
Sara Gagge, Diana Hedin och Brita Sjögren. Foto: Adam Westin

Att katalogisera böcker på ett språk som man inte förstår är inte helt lätt. Böcker på arabiska läses till exempel från andra hållet.

– Det har ju hänt att jag satt etiketten på fel sida, det sitter så invant, säger Brita Sjögren.

– En etikett på framsidan, vilket kardinalfel! säger Diana Hedin och skrattar.

– Charmen är ju att vi har eleverna att fråga om hjälp. Den största vinsten för oss är en ny sorts kontakt med eleverna, säger Sara Gagge.

De är en samspelt trio. Bibliotekarierna för Gävles tre kommunala gymnasieskolor träffas en gång i månaden och pratar ihop sig om saker som bestånd, boktips och MIK. Sara Gagge på Polhemsskolan och Brita Sjögren på Vasaskolan har varit kollegor i 18 år, Diana Hedin tog över som bibliotekarie på Borgarskolan för ett och ett halvt år sedan. Deras arbete med mångspråkslitteratur är tänkt att bli ett modellbibliotek för Internationella biblioteket. IB har nämligen identifierat att gymnasiebibliotekarier behöver kompetensutveckling och stöd när det gäller urval och inköp av mångspråkslitteratur.

Mångspråks-tips till skolbibliotek

  • Hitta någon att samarbeta med, så går arbetet lättare.
  • Gör modersmålslärarna till era bästisar.
  • Ta reda på proportionerna, hur många elever som läser vissa språk.
  • Markera boken med titel och författare även på svenska, så att alla kan hitta den.
  • Om skolan har många nyanlända elever kan det vara bra att ha lättlästa böcker nära mångspråkshyllan, så lånar kanske eleven en av varje.

Hur startade mångspråksprojektet?

– Vi hade haft det uppe på våra möten ett tag, eftersom det finns skrivningar om det i både språklagen och bibliotekslagen. Sen fick vi frågan från Internationella biblioteket om vi ville starta ett pilotprojekt och då var det bara att sätta igång, säger Brita Sjögren.

Men ändå?

– Det är mycket för att våra elever har det behovet. På Polhemsskolan där jag arbetar har vi nästan all språkintroduktion och en stor del av våra elever har invandrarbakgrund, säger Sara Gagge.

Att personer med annat modersmål än svenska ska ägnas särskild uppmärksamhet står alltså både i bibliotekslagen och språk-lagen. Men lagen är inte alltid lätt att lyda. Det finns ingen statistik över elevers modersmål, så det har Sara, Brita och Diana fått ta reda på genom fotarbete. Till exempel vid biblioteksintroduktionen då eleverna börjar gymnasiet, eller att eleverna fått skriva sitt modersmål på en lapp och lägga i en låda. Hittills har de samlat omkring 50 språk, även om alla inte är skriftspråk. Bibliotekarierna informerar löpande till Internationella biblioteket i Stockholm och projektet ska redovisas i december 2016.

Hur har ni finansierat projektet?

– Vi har inte sökt några externa pengar, satsningen har nästan helt rymts inom skolbibliotekens befintliga budget. Det finns en poäng med att skolan ska bekosta den här typen av litteratur, säger Diana Hedin.

Varför då?

– Dels för att eleverna har rätt till det. Men det är viktigt att skolledningen och kollegorna får upp ögonen för hur viktigt det är att eleverna har tillgång till skönlitteratur och i viss mån facklitteratur på sina modersmål, eftersom det gynnar språkutvecklingen och inlärningen även på svenska, säger Diana Hedin.

Vilka är de vanligaste språken som eleverna talar?

– Just nu är de i tur och ordning arabiska, somaliska, tigrinja, kurdiska och persiska. Och dari är på uppåtgående, säger Sara Gagge.

För att hitta rätt böcker har de bland annat frågat eleverna själva och tagit hjälp av modersmålslärarna. Vissa elever är nybörjare på sitt modersmål medan andra behärskar att läsa Nobelpristagare, så det krävs en stor spridning. På arabiska har de köpt in mycket böcker på originalspråk, men även översatta kioskvältare som Hungerspelen och Astrid Lindgren-böcker. De har även en del facklitteratur, som körkortsböcker.

Placeringen är viktig för att eleverna ska hitta fram till böckerna. För de nyanlända eleverna har de tänkt på att placera lättläst litteratur på svenska intill mångspråkshyllorna.

– Det är ofta att eleverna lånar en bok på sitt modersmål och en eller ett par böcker på svenska. Så vi ser ju att utlån av det ena ger utlån på det andra, säger Diana Hedin.