SR är skyldiga att bemöta rasism

20 sep 2016 • 2 min

Journalister tvingas ofta hantera kontroversiella och ­obekväma åsikter. Som vd för Sveriges Radio skapade Kerstin Brunnberg en handbok för personalen.

Kerstin Brunnberg Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Kerstin Brunnberg, tidigare vd för Sveriges Radio. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Med den nya bibliotekslagen kom uppdraget att arbeta för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Men hur hanterar biblioteken de obekväma åsikter som kan komma på köpet? Public service-bolagen har också ett tydligt demokratiuppdrag och under sin tid som vd för Sveriges Radio tog Kerstin Brunnberg initiativet till företagets Public service-handbok.

– Det är viktigt att borra ner sig i paragraferna och fundera över vad demokratiska grundvärderingar, yttrandefrihet och alla människors lika värde innebär för just ens egen verksamhet, säger hon.

Enligt Sveriges radios programregler innebär till exempel opartiskhet att olika åsikter ska komma fram och att medarbetarna inte tar ställning. Men det finns ett undantag; uttalanden som går emot de demokratiska värdena och alla människors lika värde. Journalisterna är skyldiga att bemöta och ta avstånd från bland annat rasistiska och diskriminerande åsikter. Det måste finnas någon som ställer kritiska frågor och säger emot, menar Kerstin Brunnberg.

– Om någon till exempel i direktsändning utpekar att en folkgrupp skulle ha ett klandervärt beteende eller nedsättande egenskap så måste medarbetaren genast bemöta det, säga att där har du fel eller detta stämmer inte. Det handlar om att inte lämna lyssnarna eller biblioteksbesökarna i sticket, att ge vägledning och kunskap så att de kan ta ställning själva.

Hon menar att Mjölby biblioteks utställning med kontroversiella böcker, där bland annat Mein Kampf och Tintin i Kongo ingick, är ett bra exempel.

– Böckerna innehåller åsikter som har skapat vår nutidshistoria och fått fasansfulla resultat, och om de ska visas kräver de sitt sammanhang. Det behövs skriftligt material eller helst ett samtal kring dem och varför de ska vara tillgängliga.

När bibliotek hyr ut sina lokaler finns risken att den som vill hyra står för åsikter som personalen och andra medborgare inte gillar eller som kan anses kränkande.

– Då får man ta kritiken för det och förklara att det är bättre att personerna säger det öppet så att det som sägs kan bemötas.

Kerstin Brunnberg understryker vikten av att ha en ansvarig chef som kan fatta de svåra besluten, att medarbetaren inte står ensam. Om det kommer in hot ska de skickas vidare till den som är säkerhetsansvarig. Kontroversiella ämnen kan kräva extra bemanning eller polisbevakning.

– Det är priset för att vissa saker ska kunna diskuteras, annars får vi ett tyst samhälle. Vår grundlagsfästa tryck- och yttrandefrihet är till för att skapa upplysta medborgare som tänker själva med utgångspunkt från fakta och en mångfald av åsikter.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Experten: Naiv bild av rysk propaganda i EU

Att Sverige värderar yttrandefriheten är något Ryssland utnyttjar och det finns en naivitet i Sverige och EU när det handlar om den ryska propagandan, säger Maryna Vorotyntseva, senior expert på Nato Stratcom. I dag talar hon på källkritikens dag.

13 mar 2024 • 3 min

MIK

Desinformation bör bemötas på biblioteken

Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”

12 mar 2024 • 3 min

Nyheter

Firar 25 år med jubileumsbok

Google, Malmö högskola och därmed även det som numera heter Malmö universitetsbibliotek, alla föddes de 1998. Boken om det jubilerande biblioteket fungerar som ett kollektivt minne för medarbetarna.

6 mar 2024 • 3 min