Ingår i temat Den bästa upplevelsen

De gerillatestar besökarna

UX-METODER.Användarna ska lära bibliotekspersonalen hur de kan utveckla verksamheten. Inte tvärtom. Det är grundtanken hos UX-gruppen på Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar.

19 september 2019 av Janna Li Holmberg
Cecilie Fonnesbech (till vänster) resonerar med testpersonera kring hur de tänker när de söker efter information.

Johanna Palm är en av fem i universitetsbibliotekets UX-grupp. Just idag har hon rollen som inkastare.

– Hej! Vi utvecklar våra system. Har du tid att hjälpa oss?

När hon får napp på studenter som vill delta, skickar hon dem vidare till Cecilie Fonnesbech och Tove Lorentzon som sitter längre in på biblioteket.

Vad är UX?

UX betyder user experience, användarupplevelser. Begreppet innefattar olika metoder som från början har utvecklats inom industrin. UX handlar om att undersöka hur användarna upplever bibliotekens olika tjänster och system. Genom att förstå deras behov, beteenden och drivkrafter kan man skapa tjänster som ger värde för användarna.

Dagens UX-test är en uppföljning av tidigare justeringar i söktjänsten OneSearch. Syftet är att se om fulltextlänkarna upplevs som tydliga, om det går att hitta filtret för vetenskapligt granskade artiklar och om avgränsningsmöjligheterna som finns i systemet används. Studenterna får göra sina sökningar på en dator. Samtidigt ska de förklara för testledarna hur de resonerar när de söker. En skärminspelning registrerar samtidigt sökningarna.

En kvart och fem studenter senare är testet klart. I UX-gruppen är de mycket nöjda. Nu ska resultaten gås igenom.

Det som just ägt rum i biblioteket kallas gerillatest. Det betyder att man tar med sig det man vill testa till en plats med många användare. Testet ska ge snabb feedback. Gerillatestet är en av flera metoder som går under samlingsnamnet UX, user experience.

Tove Lorentzon ingår i Linnéuniversitetets UX-grupp. Vid regelbundna träffar med grupper från andra universitetsbibliotek utvecklas nya UX-metoder.

På universitetsbiblioteket i Växjö och Kalmar arbetar fem kollegor i UX-gruppen.

– UX är ett sätt att undersöka användarnas beteenden och behov för att kunna anpassa våra tjänster utefter dem, säger Tove Lorentzon.

Sedan UX-gruppen startade för ett och ett halvt år sedan, har de genomfört undersökningar så gott som varje månad. Undersökningarna har lett till en rad konkreta förändringar. På alla hjärtans dag genomförde de en test enligt metoden som inom UX-världen kallas Love letter/Break up letter:

De ställde sig i biblioteket där förbipasserande fick skriva ett brev med negativa och positiva synpunkter på söksystemet OneSearch och lägga i en brevlåda.

– Det är en rolig och otroligt enkel metod för att samla in användarnas synpunkter. Det stora arbetet kommer efteråt när allt material ska gås igenom, säger Tove Lorentzon.

Tidigare gjorda användarundersökningar har även bidragit till omfattande förändringar i bibliotekets fysiska miljö. Undersökningarna visade att användarna hade behov av olika typer av studiemiljöer. Men det var otydligt var man skulle vara tyst och om man fick äta i lokalerna. Istället för att försöka förändra användarnas beteende, började personalen titta på hur biblioteket kunde delas in i tydliga zoner.
Genom observationer och intervjuer upptäckte man att miljöernas utformning påverkade studenternas beteenden. En tyst zon bestående av grupparbetsbord uppmanar exempelvis inte till tystnad. Idag har biblioteket fått fler och mer tydligt möblerade zoner. Bland annat tysta zoner med enmansbord, pauszoner, livliga zoner och grupparbetszoner. Just nu pågår ett uppföljande arbete där UX-gruppen tillsammans med kollegor utvärderar och gör mindre förändringar i miljöerna.

Trots att en del tester bara tar en kvart att genomföra, har det ofta krävts timmars förberedelser för UX-gruppen. Vad vill de undersöka, hur och varför? är frågor de behöver ha klart för sig innan de ger sig ut. Syftet med testerna är inget de själva klurar över på sin kammare. UX-gruppen består av fem kollegor från olika delar av biblioteket.

Det gör det möjligt för dem att fånga upp behov hos sina avdelningar. De har även nära samarbete med systembibliotekarierna. De bidrar med kärnkompetens till UX-gruppen samtidigt som de får ökad förståelse för vad UX-gruppen faktiskt gör. Systembibliotekarierna kan även föreslå områden som kan undersökas.

– Biblioteksvärlden har alltid levt i föreställningen om att vi ska uppfostra besökarna. Vi vill vända på det. UX betyder att användarna ska visa för oss hur de gör så att vi kan utveckla system som är logiska för dem, inte för oss, säger Johanna Palm.

Hur söker man efter en vetenskaplig artikel? Studiens deltagare visar hur de gör och testledarna observerar.

Men det finns även en annan central faktor som legitimerar UX-gruppens arbete på Linné­universitetet. UX är inskrivet i organisationens verksamhetsplan. Det stärker UX som ett prioriterat område och det stärker kollegornas förtroende för UX-gruppens arbete.

– Det kan finnas en skepsis för vårt arbete. En ganska vanlig fråga är om materialet är omfattande nog med så få respondenter. Men vi menar att man kan få en bild av något genom att fråga ett färre antal användare, säger
Anna Hall.

Hon och hennes kollegor menar att fördelarna med metoderna överväger och uppmanar andra bibliotek att inte vara rädda för att testa.

– De är enkla och tidseffektiva att genomföra. UX har ingen hög tröskel. Det är bara att börja och lära sig genom sina misstag. Vi är själva inga experter på det här, säger hon och hänvisar till all den forskning och tidigare tester som genomförts och som noviser kan inspireras av, säger Cecilie Fonnesbech.

UX-gruppen på Linnéuniversitetet ser egentligen bara fördelar med metoderna. De ger snabb återkoppling från användaren om vad de behöver. Användarupplevelserna tas in i utvecklingsarbetet. Det är ett kostnadseffektivt och snabbt arbetssätt.

UX-gruppen på Linnéuniversitetet

UX-teamet startade för ett och ett halv år sedan. Det består av Cecilie Fonnesbech, Tove Lorentzon, Anna Hall, Ida Henriksson och Johanna Palm.
De ingår i ett nätverk med andra universitetsbibliotek som regelbundet träffas för att utbyta
erfarenheter och utveckla nya UX-metoder.

Arbetet är inte bara utvecklande för biblioteksverksamheten. Det är även utvecklande för dem som arbetar med UX. ”Det är roligt att få respons på sitt arbete”, säger en i gruppen. ”Det blir ett lärande för mig.” ”Det är roligt att få göra analyser.” ”Jag tycker om att metoderna kräver att man är utåtriktad och pratar med användarna.” Olika gruppmedlemmar uppskattar olika delar med arbetet.

Just därför är det att rekommendera att UX utförs av en grupp och inte en ensam bibliotekarie.

– Vi är alla olika. Jag tycker om att prata med folk och därför får jag ofta vara inkastare. Andra är obekväma med det, säger Johanna Palm.

Dagens gerillatest är avklarat. Efter lunchen återstår arbetet med att sammanställa det insamlade materialet. Trots att testet bara tog en kvart, kräver det en hel dag av gruppen med det förberedande mötet och den efterföljande ­sammanställningen. En dag. Sedan har de fått ett resultat som kan leda till nya förbättringar för användarna.

– Analyserna är jättespännande att jobba med, avslutar Ida Henriksson.