De har undersökt användarnas behov
23 jan 2019 • 3 min
Förslagen var många när biblioteken gav sig ut på jakt efter användarnas behov. Men att släppa taget och lyssna var inte lätt. I dag presenteras slutrapporten i det stora projektet Mer för fler.
– Första gången var det helt vilt och galet. Barnen bara skrek ”Demokrati! Demokrati!”, säger Susann Ek, chef för stadsbiblioteket i Landskrona.
Hon berättar om det råd som stadsbiblioteket införde för att ta reda på vad barnen ville och behövde på biblioteket. Landskrona har deltagit i projektet Mer för fler och testat att arbeta med tjänstedesign, alltså att locka nya besökare genom att undersöka medborgarnas behov.
Under det senaste året har 32 kommuner varit med i Mer för fler vars mål varit att locka fler medborgare till biblioteken och kulturskolorna genom att ta reda på vad användarna vill ha. Mer för fler drivs av Sveriges kommuner och landsting, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet.
Susann Ek upplever att programmet inte gav henne rätt verktyg för att jobba med barnen.
– När vi frågade dem ville de i princip bara bryta mot alla våra regler. De ville se på film, äta chips och ha en katt. Men när vi pratade närmare visade det sig att vad de egentligen önskar är en trygg miljö med personal de känner. De vill bli sedda, bekräftade och ha goda relationer med oss som arbetar här, säger hon.[fakta id=”19118″]
Den andra målgruppen var vuxna som gått klart Svenska för invandrare. De behövde framför allt jobb och bostad, något som biblioteket inte kunde hjälpa till med. Men de intervjuade personerna ville också prata om religion, politik, föräldraskap och kulturkrockar – vilket ledde till ett samtalskafé på lätt svenska om samhällsfrågor en gång i veckan.
Susann Eks plan är att implementera arbetet med tjänstedesign i hela personalgruppen.
– Det känns bra att i alla fall ha börjat lyssna på besökarna. Personalen har redan gått vidare och gjort fokusgrupper med andra målgrupper. Sedan är det säkert lätt att falla tillbaka och hitta lösningar själva, vi får hjälpas åt att fundera; vem gör vi det här för och är det verkligen det de vill?
Biblioteksbladet har tagit del av knappt hälften av de projektredovisningar som kommit in om Mer för fler. Många är likt Landskrona positiva till metoden och vill fortsätta använda den. En del tyckte att det var svårt att få svar från användarna och i flera redovisningar är det oklart vad respondenterna faktiskt svarade och hur det ledde fram till den lösning som valts. Ett antal kommuner skriver att det var svårt att sluta komma med egna lösningar och i stället lyssna på användarna.
Maria Jacobsson på SKL är en av de ansvariga för Mer för fler-programmet.
– Jag ser en skiftning. Något har hänt med kommunerna under den här resan. Det är flera som skriver att de inte kommer att kunna gå tillbaka och inte ställa frågor till användarna, säger hon
Projektgrupperna har identifierat målgrupper de inte når och majoriteten valde att fokusera på ungdomar. Många började bra och intervjuade personer från den åtrådda målgruppen.
– Det var nytt för många att ställa frågor till användarna, den sortens frågor som inte bara bekräftar det man redan vet eller leder till de svar man vill ha. En del kommuner lyfter att det var svårt att faktiskt lyssna på användarna.
Deltagarna fastnade också lätt i undersökarsteget och fortsatte samla information. Men de flesta har ändå kommit fram med en prototyp som de testat på representanter för målgruppen. Där blev nästa utmaning att kunna ändra sig och göra om efter att användarna kommit med återkoppling. Några har däremot inte hunnit sjösätta sin prototyp inom ramen för programmet.
En bieffekt av Mer för fler är att kulturskolan, biblioteket och fritidsgården i flera kommuner fått syn på varandra.
– De har insett att de kan ha nytta av varandras olika kompetenser, arenor och målgrupper. En del skriver också att de har fått syn på andra kollegor i landet genom nätverksträffarna med andra kommuner.
Enligt Maria Jacobsson har det gått för kort tid för att kunna se om metoden har fungerat och faktiskt lockat nya användare.
Under onsdagen presenterar SKL en slutrapport och håller just nu en sista erfarenhetskonferens.
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
0 kommentarer