De har undersökt användarnas behov

Mer för fler.Förslagen var många när biblioteken gav sig ut på jakt efter användarnas behov. Men att släppa taget och lyssna var inte lätt. I dag presenteras slutrapporten i det stora projektet Mer för fler.

23 januari 2019 av Jennie Aquilonius
Foto: Getty.
Genrebild. Foto: Getty.

– Första gången var det helt vilt och galet. Barnen bara skrek ”Demokrati! Demokrati!”, säger Susann Ek, chef för stadsbiblioteket i Landskrona.

Susann Ek. Foto: Jennie Aquilonius.
Susann Ek. Foto: Jennie Aquilonius.

Hon berättar om det råd som stadsbiblioteket införde för att ta reda på vad barnen ville och behövde på biblioteket. Landskrona har deltagit i projektet Mer för fler och testat att arbeta med tjänstedesign, alltså att locka nya besökare genom att undersöka medborgarnas behov.

Under det senaste året har 32 kommuner varit med i Mer för fler vars mål varit att locka fler medborgare till biblioteken och kulturskolorna genom att ta reda på vad användarna vill ha. Mer för fler drivs av Sveriges kommuner och landsting, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet.

Susann Ek upplever att programmet inte gav henne rätt verktyg för att jobba med barnen.

– När vi frågade dem ville de i princip bara bryta mot alla våra regler. De ville se på film, äta chips och ha en katt. Men när vi pratade närmare visade det sig att vad de egentligen önskar är en trygg miljö med personal de känner. De vill bli sedda, bekräftade och ha goda relationer med oss som arbetar här, säger hon.

Mer för fler

Utvecklingsprogrammet Mer för fler drivs av Sveriges kommuner och landsting, Svensk biblioteksförening och Kulturskolerådet. Deltagarna har fått lära sig SKL:s tjänstedesignsmetod Innovationsguiden, som handlar om att utforma tjänster efter användarnas behov.

Det hela sker i sex steg under nio månader: ringa in en önskad målgrupp som verksamheten inte når, undersök användarnas behov, prioritera bland behov och idéer, kom upp med konkreta förslag, testa en prototyp tillsammans med användarna och förverkliga den.

Vid tre utbildningstillfällen har kommunerna fått lära sig Innovationsguidens olika steg och byta erfarenheter med varandra.

Projektgrupperna har sett olika ut i olika kommuner. Ibland ingår både bibliotek och kulturskola, vissa har också tagit med andra delar av kommunen som en fritidsgård eller ett museum, och i en del kommuner har bara en av verksamheterna deltagit.

Den andra målgruppen var vuxna som gått klart Svenska för invandrare. De behövde framför allt jobb och bostad, något som biblioteket inte kunde hjälpa till med. Men de intervjuade personerna ville också prata om religion, politik, föräldraskap och kulturkrockar – vilket ledde till ett samtalskafé på lätt svenska om samhällsfrågor en gång i veckan.

Susann Eks plan är att implementera arbetet med tjänstedesign i hela personalgruppen.

– Det känns bra att i alla fall ha börjat lyssna på besökarna. Personalen har redan gått vidare och gjort fokusgrupper med andra målgrupper. Sedan är det säkert lätt att falla tillbaka och hitta lösningar själva, vi får hjälpas åt att fundera; vem gör vi det här för och är det verkligen det de vill?

Biblioteksbladet har tagit del av knappt hälften av de projektredovisningar som kommit in om Mer för fler. Många är likt Landskrona positiva till metoden och vill fortsätta använda den. En del tyckte att det var svårt att få svar från användarna och i flera redovisningar är det oklart vad respondenterna faktiskt svarade och hur det ledde fram till den lösning som valts. Ett antal kommuner skriver att det var svårt att sluta komma med egna lösningar och i stället lyssna på användarna.

Maria Jacobsson på SKL är en av de ansvariga för Mer för fler-programmet.

– Jag ser en skiftning. Något har hänt med kommunerna under den här resan. Det är flera som skriver att de inte kommer att kunna gå tillbaka och inte ställa frågor till användarna, säger hon

Maria Jacobsson. Foto: Ellen Kraft.
Maria Jacobsson. Foto: Ellen Kraft.

Projektgrupperna har identifierat målgrupper de inte når och majoriteten valde att fokusera på ungdomar. Många började bra och intervjuade personer från den åtrådda målgruppen.

– Det var nytt för många att ställa frågor till användarna, den sortens frågor som inte bara bekräftar det man redan vet eller leder till de svar man vill ha. En del kommuner lyfter att det var svårt att faktiskt lyssna på användarna.

Deltagarna fastnade också lätt i undersökarsteget och fortsatte samla information. Men de flesta har ändå kommit fram med en prototyp som de testat på representanter för målgruppen. Där blev nästa utmaning att kunna ändra sig och göra om efter att användarna kommit med återkoppling. Några har däremot inte hunnit sjösätta sin prototyp inom ramen för programmet.

En bieffekt av Mer för fler är att kulturskolan, biblioteket och fritidsgården i flera kommuner fått syn på varandra.

– De har insett att de kan ha nytta av varandras olika kompetenser, arenor och målgrupper. En del skriver också att de har fått syn på andra kollegor i landet genom nätverksträffarna med andra kommuner.

Enligt Maria Jacobsson har det gått för kort tid för att kunna se om metoden har fungerat och faktiskt lockat nya användare.

Under onsdagen presenterar SKL en slutrapport och håller just nu en sista erfarenhetskonferens.