Design thinking blir mer lättillgängligt

Användarna i centrum.Nu blir det lättare att jobba med design thinking på biblioteken. Metoden Design thinking for libraries har översatts till svenska.

7 juni 2018 av Stina Loman
Linda Sävhammar, bibliotekskonsulent på Länsbiblioteket Dalarna, har tagit initiativ till översättningen tillsammans med Elenor Grenholm på Länsbiblioteket Uppsala och Sandra Spjuth (ej med på bilden), Regionbiblioteket i Örebro. Foto: Privat.
Linda Sävhammar, bibliotekskonsulent på Länsbiblioteket Dalarna, har tagit initiativ till översättningen tillsammans med Eleonor Grenholm på Länsbiblioteket Uppsala och Sandra Spjuth (ej med på bilden), Regionbiblioteket i Örebro. Foto: Privat.

Design thinking är en metod där verksamheter skapar tjänster som är anpassade till användarens behov. För att fler bibliotek ska börja jobba med detta har läns- och regionbiblioteken i Örebro, Uppsala, Skåne och Dalarna finansierat en översättning av metoden Design thinking for libraries.

Det är en metod som utvecklades för några år sedan av företaget IDEO som jobbar med design och innovationer. Tillsammans med Chicago public library och Århus bibliotek i Danmark observerade de över 40 bibliotekarier i 10 olika länder för att se hur de jobbar med design thinking. De sammanställde sedan lärdomarna och gjorde en verktygslåda i form av en PDF på engelska, och det är alltså denna som nu översatts till svenska.

– Det finns ett stort intresse hos biblioteken att jobba med metoden, så vi hoppas att den ska bli använd och att fler ska få ett bibliotek som användarna trivs i, säger Linda Sävhammar, bibliotekskonsulent på Länsbiblioteket Dalarna som är initiativtagare till översättningen tillsammans med Eleonor Grenholm på Länsbiblioteket Uppsala och Sandra Spjuth på Regionbiblioteket i Örebro.

Med hjälp av design thinking sätts användarna i centrum. Om ett folkbibliotek exempelvis vill göra om en ungdomsavdelning för att få fler besökare så involvera biblioteket ungdomarna tidigt i processen för att ta reda på vad de faktiskt vill ha.

– Det kan börja med att biblioteket får en idé till en förändring. Man samlar då in en massa information som kan behövas för att bygga en prototyp och efter det får målgruppen lämna synpunkter på prototypen som man sedan justerar efter den feedback man fått.

Linda Sävhammar påpekar att det är viktigt att inte ta användarnas åsikter som kritik utan se allt som positiv feedback.

– Det här är en lekfull metod där det inte finns några rätt eller fel, det kan vara galna och konstiga idéer som testas och faktiskt visar sig fungera. Ibland så blir resultatet något helt annat än man tänkt sig och det är det som gör metoden väldigt rolig, säger hon.

Den översatta metoden finns fritt tillgänglig på en webbplats. Här hittar man tre häften; Verktygslådan, Praktiska övningar och Design thinking på en dag.

Det sista häftet passar de bibliotek som vill prova på att göra metoden på en dag, men Linda Sävhammar rekommenderar att biblioteken lägger några veckor på design thinking, eftersom det här är ett tankesätt som ska sätta sig ordentligt i verksamheten.

– Det som är unikt med just den här metoden jämfört med andra design thinking-metoder är att den tar upp exempel från biblioteksvärlden. Det gör det lättare att ta till sig arbetssättet eftersom verkliga exempel ger inspiration.

Att jobba med design thinking och user experience (UX) är något som varit vanligare bland forskningsbiblioteken än bland folkbiblioteken. Läs artikel om hur SLU jobbat med love letters och ett längre reportage med UX-gurun Anneli Friberg på Linköpings universitetsbibliotek.

Läs mer: 

De testar din kompetens