Digitalisering av kulturarvet i forskningspropositionen

I forskningspropositionen får Vetenskapsrådet 40 miljoner kronor för att bygga upp digital infrastruktur. Bland annat ska material från kulturinstitutionernas arkiv, samlingar och bibliotek digitaliseras.

7 november 2016 av Jennie Aquilonius
Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet
Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

I slutet av november kommer den forskningspolitiska propositionen. Biblioteksbladet kan redan nu berätta att den innehåller en satsning för att bland annat digitalisera samlingar inom kulturarvet. Vetenskapsrådet får 40 miljoner kronor under 2018–2020 för att bygga upp digital infrastruktur som stödjer datadriven forskning. En del handlar om att digitalisera material från kulturinstitutionernas arkiv, samlingar och bibliotek. Det kan till exempel handla om material från de statliga museerna, Riksarkivet eller KB.

Forskningspolitiska propositionen

Presenteras i slutet av november. Kommer att omfatta forskning, högre utbildning och forskningsrelaterad innovation. Regeringen har samlat in underlag från forskningsfinansierande myndigheter som Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) , Formas, Rymdstyrelsen och Kungliga biblioteket.

 

– Sådant material utgör en resurs vars forskningspotential till stor del är outnyttjad eftersom bara en bråkdel är digitaliserat. En ökad tillgång till stora digitala datavolymer öppnar för att besvara nya frågeställningar och utveckling av metoder, säger forskningsministern Helene Hellmark Knutsson.

Sunet, Swedish University Computer Network, får också fem miljoner kronor per år för att utveckla utbudet av IT-tjänster hos. Sunet arbetar i dag med att skapa en infrastruktur för datakommunikation på lärosäten och andra anslutna organisationer.

I budgetpropositionen, som kom tidigare i höstas, höjdes Kungliga bibliotekets anslag för att vidareutveckla den nationella publikationsdatabasen Swepub med 3,5 miljoner per år. Swepub samlar in och tillgängliggör metadata från de lokala publikationsdatabaserna vid svenska lärosäten.

– Det handlar om att möjliggöra bibliometriska analyser inom till exempel humaniora och samhällsvetenskap, som i dagsläget ibland har dålig täckning i publikationsdatabaser. De görs för att mäta hur mycket vetenskaplig produktion Sverige har inom de områdena och hur vi står oss internationellt, säger Helene Hellmark Knutsson.

KB får också tre miljoner för ett nationellt samordningsuppdrag för att stärka arbetet med frågor kring öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.