Digitaliseringen tung uppgift för nya riksbibliotekarien

PORTRÄTT.Karin Grönvall är praktikanten som blev högsta chefen. Nu ska hon styra upp den framtida riktningen för Kungliga biblioteket.

19 november 2019 av Jennie Aquilonius
Vi har inte kommit så långt i hur vi jobbar med digitaliseringen, säger nya riksbibliotekarien Karin Grönvall. Foto: Viktor Gårdsäter

Magiskt. Som en dröm. Så beskrev Karin Grönvall känslan av att komma tillbaka till Kungliga biblioteket på presskonferensen i maj. Då när ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, presenterade henne som ny riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket. För 20 år sedan klev hon in genom de pampiga dörrarna för första gången, då som praktikant.

– Jag kommer ihåg hur nervös jag var. Det kändes lite ”Ooh, jag har aldrig varit på KB och alla kan så mycket, och så kommer lilla jag.” Att sedan stå där som riksbibliotekarie var speciellt, säger Karin Grönvall.

I korridoren utanför hennes rum sitter en målning av Gustaf Klemming som var chef för KB 1865–1890. Det långa lockiga håret når ner till boken som han är djupt försjunken i.

– Han lär ha sovit i sin kontorsstol. Strindberg jobbade också här då, de ska ha haft spirituella seanser nere i källaren. Det finns mycket mystik kring KB, berättar Karin Grönvall förtjust.

Själv planerar hon inte att sova över på kontoret eller införa seanser på schemat. Hennes fokus är riktat mot frågorna vad och hur. KB har ett stort och brett uppdrag som kan sluka mycket resurser. Nu gäller det att våga välja väg och fatta strategiska beslut. Men hur Karin Grönvall ska prioritera vågar hon inte säga än. Nu gäller det främst att lyssna och lära.

– Men mycket handlar om att utnyttja digitaliseringen och utveckla hur vi jobbar med det. Där har vi inte kommit så långt.

Det är paradoxalt att det digitala materialet i flera fall är mer svårtillgängligt än det tryckta

Till vänster om Klemming-tavlan ligger ett rum med ett bord som är täckt av buntar med den nedlagda tidskriften Underground Productions. Den bevakade svensk och internationell graffiti och gavs ut av Dokument Press, som skänkt sitt arkiv till KB.

– Även det är en del av vårt kulturarv. Precis som Twitter är vårt kulturarv, säger Karin Grönvall.

Här ligger flera av de frågor som hon kommer att få brottas med de närmaste åren. En stor del av samhällsdiskussionen och utvecklingen har flyttat ut på nätet. Mycket omfattas inte av pliktlagen, även om regeringen har lovat en översyn av lagstiftningen i höst. Det är också oklart hur insamlingen ens ska gå till. Det här har Karin Grönvall fram till i våras jobbat med som ordförande för KB:s grupp för pliktrelaterad och strategisk insamling.

– Vi måste börja tänka annorlunda. KB har ett fullständighetstänk, vi ska spara allt, men det är inte längre rimligt, det finns så många uttryckssätt och kanaler i dag.

Samordnaren för biblioteksstrategin, Erik Fichtelius, berättade också i en intervju med Göteborgs–Posten att han var tagen av hur långt efter Sverige ligger när det gäller att digitalisera vårt fysiska kulturarv. I förslaget till biblioteksstrategi föreslås en massiv digitalisering. Karin Grönvall menar att KB måste hitta vägar för att digitalisera stora mängder fysiskt material.

Nästa fråga är hur det digitaliserade och insamlade materialet ska göras tillgängligt för allmänheten och forskare. I dag måste människor till exempel komma till KB för att ta del av upphovsrättsskyddat digitaliserat material. Här skymtar också en hetta till i Karin Grönvalls jobbansökan för att få bli landets riksbibliotekarie: ”Det är paradoxalt att det digitala materialet i flera fall är mer svårtillgängligt än det tryckta”, skriver hon.

Framöver väntar eventuellt nya uppgifter för KB. Den nationella biblioteksstrategin föreslår att myndigheten ska stärkas i sin roll som samordnande kraft i Bibliotekssverige. Att KB ska få en mer stöttande roll när det gäller bland annat infrastruktur, juridik och kompetens.

Karin Grönvall

Ålder: 53
Läser just nu: Lyssnar på ”Jag vill sätta världen i rörelse: En biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm.
Bor: I Uppsala
Familj: Bor med man och en son på 16 år. Har tre utflugna döttrar, 22, 26 och 29 år gamla.
Hämtar energi: På hästryggen. Har det angloarabiska fullblodet Wille tillsammans med två döttrar. Att rida och fixa i stallet är bra för att rensa tankarna. Gillar också att vara ute och springa.
Instabram: @riksbibliotekarien

Tidigare uppdrag:
Ledamot i Svensk biblioteksförenings styrelse. Var föreningens representant i The European Bureau of Library, Information and Documentation Associations, EBLIDA:s, expertgrupp för upphovsrättsfrågor. Satt fram till i våras med i KB:s grupp Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem.

– Det viktiga är att vi lyssnar in behoven och är tydliga med vad vi kan göra, det behöver även finnas resurser kopplade till det. Många bibliotek har särskilt juridiska frågor, om GDPR och upphovsrätt.

Något som också hänt är att Sverigedemokraterna har klivit fram på sätt som särskilt rör biblioteken. I kommunerna vill de förändra folkbibliotekens verksamhet, bland annat kring mångspråk. I Sölvesborg ingår partiet i den styrande koalitionen och vill stryka formuleringar i biblioteksplanen om att tillhandahålla böcker på andra språk än svenska och förhindra att folkbiblioteken samarbetar med modersmålslärare och integrationssamordnare.

Vad skulle ett liknande SD-inflytande på riksplanet kunna innebära? Det vill inte Karin Grönvall uttala sig om.

Däremot ser hon risker om högerextrema, nationalistiska krafter får makten. Som ser kulturarvsinstitutioner som ett redskap för att odla ett slags svensk nationalistisk anda, snarare än som något livsviktigt för vår demokratiska utveckling.

– Det är svårt att sätta sig in i om det skulle hända. Jag vågar inte förutse hur jag skulle hantera det, det är klart att det skulle vara en väldigt olycklig situation. Vi måste ha integritet och kunna göra långsiktiga val gentemot forskningen och det demokratiska samhället, vi kan inte ta politisk hänsyn här och nu. Just nu ser jag inte det framför mig i rikspolitiken. Jag skulle ta fram en plan helt enkelt.

Frågan om forskningsdata har följt Karin Grönvalls karriär. Efter sin praktik på KB
blev hon anställd på det då nystartade Bibsamkonsortiet. Tillsammans med kollegor byggde hon upp en struktur kring högskolegemensamma avtal för elektroniska tidskrifter och förhandlade licensavtal med förlagen.

Röster om Karin Grönvall

Anna Kågedal. Foto: Privat

Anna Kågedal, avdelningschef för biblioteks­rummet och support på SLU-biblioteket, Sveriges lantbruks­universitet:
”Karin är en eftertänksam person med stor integritet. Det gick att komma till ­henne med vilka galna idéer som helst, oftast var den ­första reaktionen ”Mnja”. När hon väl hade bearbetat och sagt ja, då var hon stark i att driva det hon trodde på.”

Malin Jenslin. Foto: Kitte Dahrén

Malin Jenslin, tf överbibliotekarie på Sveriges
lantbruksuniversitet:
”KB har fått en modig riksbibliotekarie i Karin Grönvall. Hon bangar inte för att ta tag i saker som puttrar i stället för att vänta och se om det blir en konflikt. Hade vi något projekt som gick illa och stämningen i gruppen var sådär gav hon sig inte: ’Vi måste prata om det här, nu är det dålig stämning’, sa hon.”

Anders Fredriksson. Foto: Privat

Anders Fredriksson, biträdande ­bibliotekschef på Södertörns högskola:
”Karin är en varm person. Jag minns särskilt när en ­kollega blev allvarligt sjuk och sedan avled. Karin besökte henne på sjuk­huset och såg senare till att vi ­pratade om och mindes henne. Hon ­visade omtanke och medmänsklighet. Hon engagerade sig på ett fint sätt, mer än vad jag själv skulle
ha gjort.”

– Jag är stolt över hur vi byggde upp licensverksamheten på Bibsam. Det betydde mycket för forskarna, de gick från att beställa kopior på enstaka artiklar till att få stora paket med material. Utvecklingen går sakta och sedan kommer ett hopp, och det här var ett sådant hopp.

Karin Grönvall rekryterades sedan till Karolinska institutets universitetsbibliotek för att utveckla lincensarbetet och tillgången till vetenskaplig information. Hennes engagemang i frågan har växt med åren på universitetsbibliotek. Där har hon sett vad öppen tillgång, eller brist på det, betyder för forskare och studenter. I sin jobbansökan skriver hon: ”Öppen tillgång till samhällets minne och forskningens resultat är grundläggande för en fungerande demokrati.”

Vi ska spara allt, men det är inte längre rimligt

Sedan 2017 har Kungliga biblioteket i uppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. De stora förlagen tjänar i dag mycket på att låsa in kunskapen i vetenskapliga tidskrifter med dyra prenumerationer – 2017 uppgick de svenska lärosätenas samlade kostnader för detta till nästan 500 miljoner kronor.

I mars överlämnade KB rapporter med rekommendationer från fem expertgrupper till regeringen. Karin Grönvall satt med i gruppen som tittat på ”Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem”.

Det pågår en strid här just nu.

Sommaren 2018 sa Sverige, som andra land efter Tyskland, upp sitt avtal med det dominerande förlaget Elsevier. Förhandlingar pågår och Karin Grönvall hoppas att Sverige snart tecknar ett nytt avtal. Nästa steg är att följa pengaströmmarna.

– Det är ett arbete som vi drar igång under hösten. Vi har en partssammansatt grupp med finansiärer och lärosäten som ska samråda kring betalningen för öppen tillgång.

Riksbibliotekarie Karin Grönvall. Foto: Viktor Gårdsäter