En försiktig entré

KULTURMINISTERN.Bibliotekens demokratiska uppgift har kanske aldrig varit viktigare. Det menar nya kultur- och demokratiminister Amanda Lind som gläds över förslaget till nationell biblioteksstrategi.

11 april 2019 av Stina Loman
Kulturminister Amanda Lind är glad över ”det gedigna arbete som gjorts med strategin” . Foto: Thron Ullberg

– Åh, nu kan vi titta på hennes frisyr”, utbrister två äldre herrar lite för högt inne i Kungliga bibliotekets hörsal. Det är oklart om de har beundran, fascination eller skräck i rösten. 

Två rader framför dem har den nytillträdda kultur- och demokratiministern Amanda Lind (MP) just slagit sig ner med de långa rastalockarna rullade som en krona på huvudet. Hon tar ingen notis om herrarna vars kommentar speglar en del av den offentliga debatt som pågått om landets nya kulturminister. 

Efter att hon tillträdde posten i januari har det fnissats om att hon i en intervju sagt att hon gillar rollspel, att hon bott i en tipi och att hennes konstnärsmake spelar didgeridoo tillsammans med Andris Fågelviskaren. Det har funnits frågetecken om hon som vit person egentligen har rätt att ha rastalockar, eftersom det kan anses vara ett kulturuttryck från minoriteter. I en intervju i Morgonpasset i P3 svarade ministern att debatten måste föras, men att den är bredare än hennes frisyr. 

Hon har också kritiserats för att sakna tillräckligt med kunskap om det kulturpolitiska området. En kritik hon avfärdar med att hon varit kulturnämndens ordförande och kommunalråd med ansvar för kulturfrågor i Härnösands kommun under många år. Och med sin medverkan i arbetet med ett nytt kulturpolitiskt program för Miljöpartiet. 

Amanda Lind säger att regeringens ambition är att öka antalet bemannade skolbibliotek. Foto: Thron Ullberg

Det är torsdagseftermiddag i hjärtat av Kungliga biblioteket. Längst fram i rummet står Erik Fichtelius som lett arbetet med att ta fram ett förslag till nationell biblioteksstrategi. Strategin har just blivit klar efter 3,5 års arbete med 14 rapporter och många synpunkter från branschen. 

Amanda Lind nickar bekräftande när Fichtelius säger att biblioteken är till för alla. Hon ler när hon tar emot den 32-sidiga strategin som laddats ner till en padda och säger att det känns högtidligt. 

– Nu står vi inför en beredningsprocess, jag ser ingen anledning att fördröja detta utan min ambition är att vi så fort som möjligt kommer vidare i det här arbetet, säger Amanda Lind.  

Publiken frågar. Journalister ringer. Alla med samma undran: Vad händer nu? Kan hon säga något mer? Förslaget som alla väntat på är ju äntligen klart. Lind ber att få återkomma. 

Några dagar senare håller jag upp körkortet framför vakten utanför Kulturdepartementet på Drottninggatan 16 och blir vägledd genom trånga korridorer med cellkontor. Här och var med läcker konst på väggarna. 

– Vi kommer att bereda de enskilda förslagen. Till exempel behöver vi ta ställning till om vi ska remittera förslagen för att få in synpunkter i detalj. Det är många instanser och personer som redan varit inblandade i processen samtidigt som det är första gången som vi nu ser ett färdigt förslag. Det kan finnas ett värde med en remissrunda, men jag får be att återkomma om hur vi konkret tar det vidare, säger Amanda Lind när hon slagit sig ner i en gammelrosa fåtölj i sitt hörnkontor.

När jag frågar vilka områden som är prioriterade för henne gällande bibliotekens uppdrag säger hon att en nationell biblioteksstrategi först och främst ska komma på plats, och så skiner hon plötsligt upp. För första och sista gången under intervjun. 

Amanda Lind

Ålder: 38 år, regeringens yngsta minister. 

Bakgrund: Legitimerad psykolog, kommunalråd i ­Härnösand och ­senast partisekreterare för Miljöpartiet. 

Bor: I Härnösand, veckopendlar till Stockholm. 

Gör: Kultur- och demokratiminister samt idrottsminister.

Familj: Gift med konstnären Björn Ola Lind, två barn, två bonusbarn och ett barn i magen som beräknas komma i slutet av sommaren.  

Intressen: Tillbringar mycket tid med familj och vänner, läser och är
i naturen. 

Läser helst: ­Skönlitteratur, allt från deckare till ­biografier och ­romaner. Just nu ligger ­Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen på nattygsbordet.

Du ser glad ut? 

– Det finns många bra förslag! De har ringat in relevanta områden, har höga ambitioner och också många konkreta reformförslag och förslag på förstärkningar inom området. Nu ska vi ta vidare det här så snabbt och noggrant som vi kan. 

I förslaget till biblioteksstrategi pekas sex arbetsområden ut som handlar om biblioteken som samhällets öppna rum och deras betydelse för läsning, lärande och forskning, samt att så mycket information och litteratur som möjligt ska tillgängliggöras fritt och digitalt för alla och man vill se en stärkt gemensam infrastruktur. Det övergripande målet är demokrati.  

Det föreslås också ett reformpaket på 250 miljoner kronor årligen. Mest pengar, 90 miljoner, ska läggas på att stärka nationella digitala bibliotekstjänster, ett uppdrag som bland annat innefattar en massiv digitalisering av tryckt material och andra medier. 50 miljoner föreslås gå till att stärka skolbiblioteken och 40 miljoner till att stärka bibliotek för nationella minoriteter och urfolk. 

Reformpaketen har väckt reaktioner. Var ska pengarna tas ifrån? frågar kritiker och undrar om den redan lagda regeringssatsningen Stärkta bibliotek – där 250 miljoner kronor årligen delas ut till folkbiblioteken under 2018–2020 – kommer att påverkas. 

Amanda Lind är förtegen och hänvisar till budgetprocessen. Men säger att alla de reformer som redan är på rull för biblioteken, som Stärkta bibliotek, har varit väldigt uppskattade. 

– Men jag vill såklart göra ännu mer inom biblioteks- och läsfrämjandeområdet och där kommer nationella biblioteksstrategin med en palett av färdiga förslag som vi får bereda vidare. 

Du lyfter fram att Stärkta bibliotek varit uppskattat för att kommunerna kunnat söka utifrån sina behov, men en del av kritiken mot strategin är att den är för fokuserad på central samordning. Hur tänker du kring det? 

– Biblioteken är i hög grad en kommunal verksamhet och ett kommunalt ansvar och så ska det förbli, däremot finns det en klokskap i att strategiska insatser görs gemensamt och att samordna dem nationellt.

Det handlar om att varje enskild kommun inte kan göra allt själv, menar hon. 

– Det gäller att se hur vi kan stärka biblioteken i hela landet med respekt för att det är en kommunal verksamhet, men också göra strategiska kloka gemensamma insatser. Jag tror att en nationell strategi fyller en väldigt viktig funktion i att markera det gemensamma ansvaret vi har på alla politiska nivåer att jobba med att stärka biblioteken. 

Nu väntar beredning av ärendena för kulturministern. Foto: Thron Ullberg

Biblioteksbladet genomförde nyligen en granskning som visar att nästan en fjärdedel av kommunerna har dragit ner på sin biblioteksbudget i år. 

På frågan om det finns risk att likvärdigheten över landet påverkas svarar Amanda Lind att bibliotekslagen är ett skydd och att en nationell biblioteksstrategi kan skapa ett gemensamt åtagande kring hur biblioteken ska stärkas. 

– Vi gör vad vi kan från den statliga nivån i att ge kommunerna så goda redskap som möjligt för att kunna uppfylla sitt uppdrag. Till exempel arbetet med digitalisering och tillgång till litteratur digitalt, varje enskild kommun ska inte lösa det, men om vi gör det tillsammans och hjälps åt så ökar det möjligheten för kommunerna att fullfölja sitt uppdrag. 

Det har funnits farhågor att Stärkta bibliotek-satsningen gjort att kommunerna drar ner på sin kulturbudget för att i stället söka statliga medel. Amanda Lind meddelar att det ska göras en uppföljning av satsningen, men att Stärkta bibliotek är utformad så att den inte ska kunna täcka igen hål i ordinarie verksamhet. 

I M-KD-budgeten finns en mindre satsning på bibliotekens arbete med att nå unga i socio-ekonomiskt utsatta områden. Men om den och redan lagda reformer ligger kvar i vårändringsbudgeten som presenteras i april återstår att se. Kulturministern är förtegen och påpekar att det är i höstbudgeten som de stora förändringarna och reformerna diskuteras. 

– Jag kan inte ge några besked utan måste invänta budgetprocessen, men i regeringen och med våra samarbetspartier är vi överens om att det läsfrämjande arbetet är viktigt. Vi värnar de satsningar på biblioteken som sjösattes förra mandatperioden. 

Vad som händer för biblioteken återstår alltså att se. Men statsminister Stefan Löfven (S) sa i sin regeringsförklaring att Läsdelegationens betänkande ska genomföras och att tillgången på skolbibliotek med utbildade bibliotekarier ska öka.

– Läsdelegationens förslag som en helhet håller vi just nu på att bearbeta för att kunna återkomma till hur vi tar det vidare, en del är budgetfrågor och en del är att få andra reformer på plats. 

Amanda Lind svarar sakligt på alla frågor. Inget sticker ut. Kanske är det svårt att vara tydlig med vilken politik hon vill driva innan budgetprocessen är klar. Men hon lyfter gärna fram bibliotekens roll för läsande och litteratur och dess funktion som ett öppet rum, och att bibliotekens demokratiska uppgift kanske aldrig har varit viktigare. 

– Jag tänker inte minst på att vi lever i en värld som är väldigt rörig och turbulent. Det finns länder där den politiska ledningen tar beslut som tangerar att begränsa det fria ordet och föreningsfriheten. Det gör att bibliotekslagen och våra bibliotek i den roll de har att fylla för fri åsiktsbildning, källkritik och demokratiska öppna samtal är oerhört –värdefull och viktig.