Ingår i temat Efter valet

Enkät: Bistrare tider för biblioteken

Efter valet.Nästan en fjärdedel av landets kommuner drar ner på sin biblioteksbudget 2019. Det handlar om stängda filialer, minskat öppethållande, krympande mediebudgetar – och lägre ambitioner.

5 mars 2019 av Annika Persson

Många bibliotek har fått nya villkor efter valet 2018. Nästan en fjärdedel har fått minskad budget för 2019. Det framgår av Biblioteksbladets enkätundersökning där vi frågat bibliotekscheferna i alla landets kommuner om hur deras budgetar förändrats inför 2019. 238 av 290 svarade.

Av dessa har 23 procent fått mindre att röra sig med, medan 16 procent fått mer. Nästan hälften har oförändrad budget. En tiondel har valt att lämna frisvar då budgetarna antingen inte är riktigt klara eller det satsas olika på olika håll i kommunen. Några nämner förstärkningar från den statliga satsningen Stärkta bibliotek, andra att de får löneuppskrivningar men inga verksamhetstillskott. Men på det hela taget blir det alltså bantning på många av landets folkbibliotek i år.

Politiskt har det skett en skarp högersväng efter valet 2018. 127 av 290 kommuner bytte styre och det är främst vänsterstyren som har fått lämna över till alliansstyren eller blocköverskridande styren. Efter valet 2014 hade 99 kommuner vänsterstyren, mot 38 efter valet 2018. Samtidigt skiftade styret i 13 av 21 regioner. Nu styrs tolv regioner av alliansen, åtta har blocköverskridande styren och bara ett har rödgrönt. Och så många som hälften av regionerna styrs i minoritet.

Sverigedemokraterna har vunnit reellt politiskt inflytande i flera kommuner vilket kan få effekt för bibliotekens verksamhet. I Biblioteksbladets valenkät avvek partiets linje från övriga riksdagspartiers när det gäller frågan om källkritik – Sverigedemokraterna ansåg det odemokratiskt att bedöma källors trovärdighet.

Men folkbibliotekens riktlinjer verkar inte ändras i brådrasket. Biblioteksplanerna skrivs för flera år i taget och så många som 94 procent av kommunerna hade en giltig biblioteksplan i december 2018. Det är knappt åtta procent som har svarat att de fått nya riktlinjer. Bland dessa finns förstärkta uppdrag kring minoritetsspråk, barn- och unga, digital delaktighet. Men också nedläggningar av filialer, minskade mediabudgetar och nedprioritering av integrationsmål.

Hos en del sker förändringar i nämndorganisationen. Någon får en ny kultur- och fritidsnämnd. En annan blir av med sin.

Folkbiblioteken påverkas också av de regionala budgetarna, där till exempel Skåne dragit ner sin kulturbudget med 17 miljoner. Den regionala biblioteksbudgeten i Region Skåne är dock oförändrad.

Biblioteksbladet frågade bibliotekscheferna i alla landets kommuner hur deras budgetar har förändrats för 2019. 238 av 290 har svarat. Resultaten är avrundade till hela procenttal. Grafik: Johanna Jonsson.