Fler skolbibliotek, färre folkbibliotek

23 maj 2018 • 3 min

Årets biblioteksstatistik från Kungliga biblioteket visar att den statliga satsningen på skolbibliotek fått resultat. Men också att folkbibliotekens filialer stänger, liksom sjukhusbiblioteken, och att lånen minskar.

Bild: Getty
Bild: Getty


Elva nya kommuner har
fått åtminstone ett halvtidsbemannat skolbibliotek under 2017. Det visar Kungliga bibliotekets årliga rapport över läget för bibliotek i landet som har bemanning på minst halvtid. Cecilia Ranemo, statistikansvarig på KB, menar att utvecklingen till viss del hänger ihop med regeringens extra resurser till personalförstärkning i skolbiblioteken; 2016-2018 satsas 60 miljoner kronor. Enligt rapporten har 46 nya skolbibliotek uppstått i 14 av de kommuner som fått bidraget. Även antalet årsarbetskrafter har ökat med 61 jämfört med 2016.

– Ökningen av antalet årsverken är rimligt i förhållande till hur stort statsbidraget är. Även stora kommuner fick statsbidraget, så det förstärktes inte bara på de ställen som har minst resurser, säger Cecilia Ranemo.

Sextionio huvudmän deltog i Skolverkets utvärdering av statsbidraget under läsåret 2016/2017. Utvärderingenvisar på en ökning med 77,4 årsarbetskrafter. Många huvudmän tyckte dock att bidraget var för litet. Veronica Persson, undervisningsråd på Skolverket, berättar att myndighetens rekommendation till regeringen är att tydligare ange att syftet med pengarna är att öka likvärdigheten.

– För att skapa bättre förutsättningarna för statsbidraget att bidra till ökad likvärdighet vore det önskvärt att det tydligare framgår vilka huvudmän som ska prioriteras. Det kan förslagsvis handla om att huvudmännen bör prioritera skolor med obemannade skolbibliotek eller låga kunskapsresultat, säger hon.

Veronica Persson påpekar att Skolverkets siffror kan skilja sig från KB:s, eftersom de senare bara räknar skolbibliotek med bemanning på minst 20 timmar i veckan. Den totala ökningen för samtliga skolbibliotek kan alltså vara större än vad som anges i KB:s rapport.

Cecilia Ranemo. Bild: Peter Axelsson, KB.
Cecilia Ranemo. Bild: Peter Axelsson, KB.

Samtidigt som skolbiblioteken ökar har antalet folkbibliotek minskat med tolv filialer. Enligt Cecilia Ranemo är det ofta ett nollsummespel där den allmänna delen av integrerade folk- och skolbibliotek stängs. Hon tycker att nedgången i folkbibliotek under de senaste åren är anmärkningsvärd.

– Det kan vara en förklaring till att utlånen av fysiska böcker och besöksantalen minskar så mycket. Det här är första gången vi är nere under 60 miljoner lån på ett år, det har inte hänt förut. Det vore helt okej om det kompenserades av att folk lånade e-böcker, men så är det inte, den totala utlåningen är lägre än tidigare.

[fakta id=”18039″]

Det är framför allt på högskolorna som användningen av e-resurser ökar. På andra håll syns till och med en nedgång eftersom folkbiblioteken inte har råd att betala för e-lånen och stänger av den möjligheten. Rapporten visar också att ökningen av meröppet fortsätter, och att folkbiblioteken ibland drar ner på de bemannade öppettiderna.

– Det gör att barn och unga inte har tillgång till folkbiblioteken lika mycket, eftersom det ofta finns en 18-årsgräns för att komma in under meröppet. De verkar också ha meröppet på kvällar och helger, vilket gör att det inte finns kvalificerad personal på plats när barn och föräldrar kommer dit.

Däremot ordnar personalen fler aktiviteter än tidigare, och har blivit bättre på att rapportera in sina evenemang.

– De anstränger sig verkligen för att nå och locka nya grupper, säger Cecilia Ranemo.

Bemanningen på folkbiblioteken ligger still. KB skriver att rapporten kan ses som en första mätning innan förslaget till nationell biblioteksstrategi och regeringens satsningar på skol- och folkbibliotek får genomslag. 2018-2020 satsas 225 miljoner kronor om året för att stärka biblioteken.

Även sjukhusbiblioteken har blivit färre. I vissa län finns inga sjukhusbibliotek alls, utan det är e-medier som erbjuds. Cecilia Ranemo menar att patientsäkerheten kan hotas, eftersom det ofta bara är personalen som har tillgång till digital medicinsk litteratur. E-medierna går inte heller att fjärrlåna via folkbiblioteket. De fysiska fjärrlånen minskar också kraftigt.

– En patient som har cancer måste gå till universitetsbiblioteket och be att få tillgång till den dator som har tillgång till e-medier. Det är allvarligt eftersom den resan är lång för många och folk vet kanske inte ens om att de måste göra så. Det är inte bra om man inte kan informera sig, det drabbar anhöriga också, säger Cecilia Ranemo.

0 kommentarer

Senaste nytt

MIK

Desinformation bör bemötas på biblioteken

Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”

12 mar 2024 • 3 min

Nyheter

Firar 25 år med jubileumsbok

Google, Malmö högskola och därmed även det som numera heter Malmö universitetsbibliotek, alla föddes de 1998. Boken om det jubilerande biblioteket fungerar som ett kollektivt minne för medarbetarna.

6 mar 2024 • 3 min