Forskare: Var inte rädd för filterbubblor

Om framtiden.Vi behöver inte vara rädda för filterbubblor, men däremot har biblioteken en avgörande roll att spela när det kommer till MIK. Det menar medieforskaren Ingela Wadbring.

15 september 2017 av Stina Loman
Ingela Wadbring. Foto: Lars Lanhed
Ingela Wadbring. Foto: Lars Lanhed

I tisdags arrangerades ett seminarium vid Göteborgs stadsbibliotek där medieforskare pratade om digitaliseringen av medielandskapet. En av föreläsarna var Ingela Wadbring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och föreståndare för Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning.

Hon pratade om hur olika generationer konsumerar nyheter på olika sätt, och att de som är under 30 har Facebook som sin stora nyhetskanal.

– I debatten låter det ofta som att det innebär att unga hamnar i filterbubblor och bara tar del av innehåll som förstärker deras uppfattning, säger Ingela Wadbring och fortsätter:

– Men jag hävdar att vi inte ska vara så rädda för filterbubblor. Det är inte så illa som många tror, för man umgås ändå med olika typer av människor som delar olika saker i ens flöde.

Dessutom har det nog alltid funnits någon form av filterbubbla, menar hon.

– Det var ju till exempel därför presstödet infördes, för att man skulle kunna välja en tidning som stämde överens med ens politiska uppfattning.

Ingela Wadbring tycker inte heller att man behöver överdriva betydelsen av fake news.

– Fake news är på allas läppar och forskningen är relativt ny i ämnet. Men det tycks ändå som att unga är bättre på att förhålla sig kritiskt eftersom de är duktigare på att navigera i det digitala landskapet än vad många vuxna är.

Däremot ser hon stora problem med att allt fler mediehus väljer att stänga in sina nyheter bakom betalväggar.

– De traditionella nyhetsförmedlarnas andel av nyheter kommer rimligen att minska, till förmån för nyheter från exempelvis främlingsfientliga sajter som inte kommer att ha några betalväggar. Det riskerar att leda till att människors nyhetsmix på sociala medier blir en annan än den är i dag. Samtidigt måste mediehusen tjäna pengar, så det finns en logik i att de sätter upp betalväggar.

Problematiken kring betalväggar gör att biblioteken spelar en särskilt viktig roll eftersom det är här som alla medier finns att tillgå.

– Det behövs varken en prenumeration eller dator för att ta del av innehållet. Så biblioteken är oerhört viktiga, inte minst när det gäller att få del av lokala nyheter eftersom mycket numera är inlåst.

Samtidigt spelar bibliotekarier en avgörande roll när det kommer till MIK, medie- och informationskunnighet, där bibliotekarier kan sprida kunskap om falska nyheter och lära ut källkritik.

– Det kommer att bli en allt viktigare uppgift i framtiden eftersom vi får ett medielandskap som vi måste förhålla oss till självständigt. Det kommer inte att vara redaktioner som väljer nyheter åt oss, utan enskilda personer måste ta ett större ansvar själva.

Men att få ett mer differentierat medielandskap behöver inte vara något negativt utan innebär också att fler kan uttrycka sig på ett sätt de inte kunnat tidigare.

– Alla som har tillgång till nätet kan ta del av en stor mängd information, debatt och social samvaro, både i Sverige och utanför landet. Samtidigt har vi fått ett stort problem med hot och hat som en del av vardagen för många som är online. Yttrandefriheten har sitt pris.

Ett 50-tal deltagare kom till seminariet som Svensk biblioteksförenings styrelse i Väst arrangerade tillsammans med SFIS Väst.

Annelie Janred, bibliotekschef på biomedicinska biblioteken vid Göteborgs universitetsbibliotek, är ordförande i föreningen.

– Det blev väldigt uppskattat. Det förändrade medielandskapet medför intressanta frågor för alla typer av bibliotek, säger hon.

Läs mer: 

25 miljoner till digitalt kompetenslyft

Regeringen gör om läroplaner – stärker digital kompetens