Forskare: Var inte rädd för filterbubblor
15 sep 2017 • 3 min
Vi behöver inte vara rädda för filterbubblor, men däremot har biblioteken en avgörande roll att spela när det kommer till MIK. Det menar medieforskaren Ingela Wadbring.
I tisdags arrangerades ett seminarium vid Göteborgs stadsbibliotek där medieforskare pratade om digitaliseringen av medielandskapet. En av föreläsarna var Ingela Wadbring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och föreståndare för Nordicom som är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning.
Hon pratade om hur olika generationer konsumerar nyheter på olika sätt, och att de som är under 30 har Facebook som sin stora nyhetskanal.
– I debatten låter det ofta som att det innebär att unga hamnar i filterbubblor och bara tar del av innehåll som förstärker deras uppfattning, säger Ingela Wadbring och fortsätter:
– Men jag hävdar att vi inte ska vara så rädda för filterbubblor. Det är inte så illa som många tror, för man umgås ändå med olika typer av människor som delar olika saker i ens flöde.
Dessutom har det nog alltid funnits någon form av filterbubbla, menar hon.
– Det var ju till exempel därför presstödet infördes, för att man skulle kunna välja en tidning som stämde överens med ens politiska uppfattning.
Ingela Wadbring tycker inte heller att man behöver överdriva betydelsen av fake news.
– Fake news är på allas läppar och forskningen är relativt ny i ämnet. Men det tycks ändå som att unga är bättre på att förhålla sig kritiskt eftersom de är duktigare på att navigera i det digitala landskapet än vad många vuxna är.
Däremot ser hon stora problem med att allt fler mediehus väljer att stänga in sina nyheter bakom betalväggar.
– De traditionella nyhetsförmedlarnas andel av nyheter kommer rimligen att minska, till förmån för nyheter från exempelvis främlingsfientliga sajter som inte kommer att ha några betalväggar. Det riskerar att leda till att människors nyhetsmix på sociala medier blir en annan än den är i dag. Samtidigt måste mediehusen tjäna pengar, så det finns en logik i att de sätter upp betalväggar.
Problematiken kring betalväggar gör att biblioteken spelar en särskilt viktig roll eftersom det är här som alla medier finns att tillgå.
– Det behövs varken en prenumeration eller dator för att ta del av innehållet. Så biblioteken är oerhört viktiga, inte minst när det gäller att få del av lokala nyheter eftersom mycket numera är inlåst.
Samtidigt spelar bibliotekarier en avgörande roll när det kommer till MIK, medie- och informationskunnighet, där bibliotekarier kan sprida kunskap om falska nyheter och lära ut källkritik.
– Det kommer att bli en allt viktigare uppgift i framtiden eftersom vi får ett medielandskap som vi måste förhålla oss till självständigt. Det kommer inte att vara redaktioner som väljer nyheter åt oss, utan enskilda personer måste ta ett större ansvar själva.
Men att få ett mer differentierat medielandskap behöver inte vara något negativt utan innebär också att fler kan uttrycka sig på ett sätt de inte kunnat tidigare.
– Alla som har tillgång till nätet kan ta del av en stor mängd information, debatt och social samvaro, både i Sverige och utanför landet. Samtidigt har vi fått ett stort problem med hot och hat som en del av vardagen för många som är online. Yttrandefriheten har sitt pris.
Ett 50-tal deltagare kom till seminariet som Svensk biblioteksförenings styrelse i Väst arrangerade tillsammans med SFIS Väst.
Annelie Janred, bibliotekschef på biomedicinska biblioteken vid Göteborgs universitetsbibliotek, är ordförande i föreningen.
– Det blev väldigt uppskattat. Det förändrade medielandskapet medför intressanta frågor för alla typer av bibliotek, säger hon.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/25-miljoner-till-digitalt-kompetenslyft/
http://biblioteksbladet.test/regeringen-gor-om-laroplaner-starker-digital-kompetens/
1 kommentarer
Senaste nytt
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
De filterbubblor som funnits tidigare var i grunden en uppdelning mellan höger och vänster där man kanske hade liknande fundamentala åsikter men ändå möttes av diskussioner. Denna bubbla var även mer av ett val att ingå i. Faran med dagens filterbubblor är att de kan bli betydligt smalare och mer anpassade för små grupper som har allting gemensamt och drar vissa saker till det extrema utan att utmanas. Dessutom märker vi inte alltid av att vi faktiskt är fast i en filterbubbla (”vad konstigt att all reklam är för produkter som är relaterade till saker jag redan har köpt”). Att dämpa oron för filterbubblor är oansvarigt.
Att säga att spridningen av kontakter på sociala medier på något sätt skulle tona ned detta ser jag som en rätt löjlig inställning. Dels fungerar inte alla sociala medier såsom hon verkar tro, dels är man fortfarande selektiv och avfärdande i det man läser från kontakter (”äh, men hen är ju miljönisse”). Det handlar ju inte om nyheter man stöter på i vardagen. Det handlar om nyheterna man faktiskt läser, förstår och tar till sig. Precis som alla andra texter eller böcker (min högstadielärare är nog besviken över att det enda jag tog till mig av hennes ”i huvudet på en tonårstjej”-skönlitteraturlista var att aktivt försöka undvika allt skrivet av Christina Wahldén).
Det är intresset som styr. Det är därför vi talar om läslust som en viktig del av läsutvecklingen. Det kanske är dags att vi också börjar tala om kunskapstörst.