Forskare vill se mer sökkritik i skolan
7 nov 2018 • 3 min
”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad hittar jag inte?” är två viktiga frågor som skolorna ofta missar i sin MIK-undervisning. En ny studie pekar på ett akut behov av fler och bättre använda skolbibliotekarier.
Vad får elever i grundskolan lära sig om informationssökning och källkritik? I augusti presenterades den kvalitativa studien Sök- och källkritik i grundskolan av Lundaforskarna Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Hanna Carlsson, universitetslektor i digitala kulturer. Rapporten bygger på enkätsvar från elever i årskurs nio på fem skolor och intervjuer med deras svensk- och samhällskunskapslärare.
Resultatet visar att eleverna har en vana av att föra källkritiska resonemang, även om nivån skiljer sig åt mellan skolorna. Särskilt en traditionell förståelse av källkritik utifrån kriteriernas äkthet, tid, beroende och tendens (är upphovsmannen den det står att den är, när är texten skriven, är källorna oberoende av varandra och vill upphovsmannen påverka läsaren eller ej) läggs det mycket tid på i klassrummen.
– Det vi saknar är den kontextorienterade källkritiken där man ställer sig frågan ”Varför ser jag det jag ser på nätet?”, säger Olof Sundin.
Avsaknaden av det hänger enligt Olof Sundin samman med synen på sökmotorer. Särskilt Googles ställning är så dominant att tjänsten knappt betraktats som ett verktyg. Tillika menar han att kunskapen om hur sökmotorer fungerar och företagen bakom dem är låg.
– Det leder till en övertro på att resultatet av en sökning är neutral.
Enligt läroplanen ska informationssökning finnas med som ett kunskapsinnehåll i flera ämnen. Det skedde inte i praktiken på de i studien fem undersökta skolorna. Det beror på att många inte tänker på vad exempelvis Google faktiskt gör, menar Olof Sundin. Dessutom har en-till-en lösningar som ger elever tillgång till egna läsplattor eller datorer flyttat informationssökningen från biblioteket. Elever i dag söker helt enkelt mycket information på egen hand.
– Vi efterfrågar det som kan kallas sökkritik. ”Varför hittar jag det jag hittar?” och ”Vad är det jag inte hittar?” är två användbara frågor.
Sundin och Carlsson vill också lyfta källkritikens gränser. För mycket källkritik har också sina risker.
– I ordet ligger det explicit att man ska kritisera källor. Men om man hela tiden ifrågasätter allting, så kan man inte föra några samtal utan att frågan ”Går det att lita på?” kommer upp.
För att undvika att hamna i att inga källor är helt trovärdiga borde lärare och elever också närma sig vad forskarna kallar för källtillit.
– Vad är det som gör källor tillförlitliga? Man bör till exempel tala om hur journalister arbetar och kontrollerar uppgifter, och hur uppslagsverk fungerar, säger Olof Sundin.
Tre av de fem skolor som är med i rapporten har bemannade bibliotek, och bibliotekarierna på dessa har också intervjuats. Vad skolbibliotekarierna kan, som varken lärarna eller eleverna generellt har kunskap om, menar Sundin handlar om media- och informationskunnighet och större erfarenhet kring kunskapens infrastruktur och dess konsekvenser.
– Dessa frågor är så viktiga i sig att man inte bör lämna grundskolan utan att veta det, säger Olof Sundin.
Trots skolbibliotekariernas fackkunskaper om källkritik och informationssökning råder det delade meningar kring hur deras tid ska disponeras. Vissa av de lärare som medverkar i studien poängterade läsning och skönlitteratur, snarare än att betrakta bibliotekarierna som en MIK-resurs för lärarna.
– Skolbibliotekariernas roll vad gäller källkritik och informationssökning behöver förtydligas, annars riskerar deras arbetsuppgifter att bli upp till lärarna, säger Olof Sundin.
Han fortsätter:
– Kommentarmaterialen från Skolverket skulle tydligare kunna lyfta skolbibliotekariens roll och möjligheter.
Grundläggande för att skolbibliotekarien ska kunna bli en tydligare resurs är deras närvaro. I dag saknar nästan hälften av landets elever tillgång till bemannade bibliotek.
– Skrivningen om skolbibliotek i skollagen är så diffus. Jag skulle önska att man var tydligare från myndigheternas sida om krav på skolbibliotekarier. Funktionen är viktigare än platsen, bibliotekarierna viktigare än skolbiblioteket.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/skolinspektionen-utveckla-undervisningen-i-kallkritik/
Senaste nytt
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
0 kommentarer