Fridolin: Ni bibliotekarier räddar böcker

Biblioteksdagarna.I sitt invigningstal på Biblioteksdagarna i Växjö målade utbildningsminister Gustav Fridolin upp en värld i strid mellan ljus och mörker. Det fria ordet mot ordets fiender. De som räddar böcker mot de som bränner dem.

11 maj 2017 av Annika Persson
Gustav Fridolin inledningstalade på Biblioteksdagarna i går. Foto: Annika Persson och Kristian Pohl/Regeringskansliet
Gustav Fridolin inledningstalade på Biblioteksdagarna i går. Foto: Annika Persson och Kristian Pohl/Regeringskansliet

Gustav Fridolin startade med att berätta om ett möte med en av dem som räddat tiotusentals historiska manuskript i Timbuktu och genom ett stort nätverk smugglat dem undan islamistiska gruppers bokbål. Det var den första hjälten som utnämndes den här dagen.

Sen kastade sig ministern i rask takt till det franska valet där det rapporterats att en fjärdedel av nyheterna var framställda för att vilseleda.

– Hos oss bränner fienden inte böcker. De försöker istället gömma sanningen bland lögner, sade Gustav Fridolin.

Konsekvenserna av att leva i den spegelsal som de sociala medierna skapar tillsammans med sökmotorernas algoritmer stod i centrum för talet. Det handlade så klart också om hur politiken ska möta den verkligheten. Hur den arena som drivs av marknadslogik måste mötas av andra som vilar på demokratisk grund.

– Min uppgift som minister är att ge medborgarna verktyg för att delta på den arenan.

Inte ens de lite gladare läsförståelsesiffrorna i senaste PISA-undersökningen kunde för ministern uppväga den växande ojämlikheten i skolan som bland annat visar sig i att var femte niondeklassare inte kan tillgodogöra sig en enkel text.

– Den segregationen måste vi bryta, för resultatens skull. Barn från hyreshusområden ska gå med barn från villaområden. De nyanlända tillsammans med de gammalanlända. Och alla ska kunna skilja sant från falskt och hatsajter från nyhetssajter.

I linje med det tryckte Fridolin också på att källkritik och MIK var det kanske allra viktigaste i regeringens satsning på digitalisering i läroplanen.

– Och det är skolbiblioteken som är hjärtat i det arbetet, menade ministern som också till åhörarnas jubel påpekade att det är kompetensen som utgör skolbiblioteket, inte hyllorna.

En bit av sitt tal ägnade han också åt att berömma biblioteken för att snabbt ha ställt om för att ta emot nyanlända och ge dem ett hem och en trygg plats i sitt nya land. För att ha gett dem möjligheten att inte bara vara asylsökande, arbetssökande och vårdsökande utan också medborgare i egen rätt, med möjlighet att delta i demokratin, kräva sin rätt och visa upp sina erfarenheter.

Uppropet om amnesti från 260 biblioteksanställda hade nått regeringskansliet och bidrog också till att ministern ställde bibliotekarierna på hjältarnas sida i berättelsen om mörker och ljus.

– Ni bibliotekarier räddar böcker, ni ökar läsningen och bidrar till det demokratiska samtalet. Ni är hjältar!

Efter talet ville moderatorn Nejma Chaouche tala om hoten mot demokratin, till exempel i formen av Nya tiders och Nordiska motståndsrörelsens deltagande i Bok och bibliotek och Almedalen och ställde frågan om hur demokratin kan skydda sig själv.

Fridolin fann det svårt att svara utan att utöva ministerstyre, men gav ändå något slags svar.

– Min grunduppfattning är att de människor som har sprungit alltför långt in i sina filterbubblor eller spegelsalar behöver mothugg. Hur man sedan bäst sköter den uppgiften är svårt att bedöma. Det handlar om avvägningar. Men i grunden: mothugg.

Moderatorn fick också ur ministern ett tips för hur biblioteken kan hantera demokratiutmaningarna i vardagen.

– Hur klarar man svåra samtal i klassrummen? Hur hanterar man att det sitter en nazist i klassen? Eller man går förbi en dator där det skymtar en IS-symbol? Att tala med skolan och utbyta erfarenheter med dem är mitt tips.

När det gäller förskolans läroplan finns ännu inga konkreta planer kring biblioteksmedverkan utan ministern hänvisar till Skolverkets arbete som pågår just nu.

På frågan om när det kommer lagstiftning om kompetent bemanning av skolbiblioteken svarar Fridolin så här:

– Lagen har fastnat i juridiskt hårklyveri. Tyvärr är jag inte säker på att en ny skrivning automatiskt skulle göra det bättre. Tittar vi på lagparagrafen som kräver tillgång till elevhälsa så är den också föremål för kritik och problem med att ”tillgång till” tolkas olika. Därför har vi valt att låta Skolverket utvärdera den satsning på bemannade bibliotek som staten gör och så kommer vi be Skolverket analysera om lagen ska skärpas eller om vi kan göra på något annat sätt för att säkerställa att alla elever på riktigt får tillgång till ett bemannat bibliotek.