Full koll på tillgängligheten

Så gjorde vi.Att göra sin webbplats mer tillgänglig är lättare än man kan tro. Det konstaterar Södertörns högskolebibliotek som har gjort användartester och byggt om för att fler ska kunna använda sajten.

21 april 2017 av Stina Loman
Mikrofon och webbkamera användes för att dokumentera användartesterna. Foto: Stina Loman
Mikrofon och webbkamera användes för att dokumentera användartesterna. Foto: Stina Loman

En webbplats riktad till studenter ska vara tillgänglig för alla. På Södertörns högskolebibliotek har man därför sett över sin hemsida genom att ställa sig frågan: ”Hur fungerar vår webbplats, sökverktyg och informationssidor för dem som använder hjälp- och stödprogram”?

– Vi kände att vi inte hade full koll på tillgängligheten och ville veta mer om en målgrupp som vi inte specifikt testat sidan på tidigare. Vi ville veta mer om vad en synskadad person eller någon som har svårt att styra en mus har för behov på en webbplats, säger Alex Alexandersson, IKT-pedagog.

För att få syn på sådant som skulle kunna göras bättre ville Alex och kollegorna i bibliotekets webbgrupp göra ett praktiskt test. Genom en förening för unga med synnedsättning kom de i kontakt med två testpersoner som hade olika erfarenhet av datorer.

När testanvändarna var på plats fick de i uppdrag att leta efter bibliotekets öppettider, söka efter en bok i katalogen Söderscholar och att boka ett grupprum.

Ny lag

Hösten 2018 kan det komma en ny lag baserad på ett EU-direktiv som säger att alla medlemsländer ska ha en ökad digital tillgänglighet. Personer med funktionsvariationer ska kunna använda hemsidor på ett bättre sätt än i nuläget.

”Lagen gäller bland annat myndigheter och kommuner och berör därmed biblio­teken”, säger Jörgen Ahlström som utreder direktivet på uppdrag av regeringen.

Alex och kollegan Rickard Karlsson, också han IKT-pedagog men även systemutvecklare, visste inte exakt vilken utrustning testpersonerna skulle ha med sig.

– Den första testpersonen var riktigt van vid datorer och satte i gång på direkten. Han hade ett punktskriftskrivbord och en skärmuppläsare och skannade sidan riktigt fort, berättar Rickard Karlsson, IKT-pedagog och systemutvecklare.

Alex och Richard hade planerat att använda ett dataprogram som spelar in allt som händer på skärmen. Men det programmet var inte kompatibelt med skärmuppläsaren och därför placerade de i stället en webbkamera på en stol bakom testpersonerna. På så sätt kunde det i efterhand gå igenom exakt var testpersonerna hade klickat.

”Det är otroligt roligt, givande och kompetensutvecklande att titta på de här frågorna” säger Alex Alexandersson som tillsammans med kollegan Rickard Karlsson, båda IKT-pedagoger, sett över tillgängligheten på skolans webb. Foto: Stina Loman
Alex Alexandersson och Rickard Karlsson, IKT-pedagoger. Foto: Stina Loman

– Vi var snabba med att hitta en annan lösning och det blev jättebra, säger Alex Alexandersson.

De placerade också ut en mikrofon så att de båda användarna kunde berätta vilka problem de stötte på när de surfade runt på sidan.

Skärmuppläsare läser av HTML-koden som webbsidor är uppbyggda av. När koden skrivs är det därför viktigt att den skrivs även för exempelvis synskadade. Det kan handla om att rubriker ska ligga överst, och inte bilder. För det tar lång tid att få höra om vilka bilder som ligger på sidan istället för att höra rubrikerna.

Parallellt med användartesterna hjälpte alla kollegorna i webbgruppen till att kompetensutveckla varandra. Alla fick varsitt fördjupningsområde, exempelvis att undersöka vad det fanns för riktlinjer kring tillgänglighet, och presenterade sedan resultaten för varandra.

Testerna genomfördes under 2015. Rapporten skrivs just nu.

Alex och Rickard är överens om att tillgänglighet inte behöver vara ett högt berg att ta sig över. Med enkla medel kunde de själva göra sin webbplats mer tillgänglig.

De har även sett till att personer som har svårt att styra en mus och bara kan använda tangentbord snabbt ska kunna navigera runt på hemsidan.

– Det viktigt att komma ihåg att man aldrig blir klar med tillgänglighet. Det gäller att testa, göra om och testa igen. Och ibland krockar vissa behov med varandra, då får man kompromissa, säger Rickard som själv skriver koden på webbplatsen.

– Det är inte alla bibliotek som kan skriva kod själva utan systemen kan vara rätt stela. Vi har tur som kan ändra mycket, men kan man inte det så se till att tillgänglighet är en fråga som tas upp i samband med att systemet upphandlas.

Alex tipsar om att mindre bibliotek skulle kunna samarbeta med varandra.

– Alla väljer själva vilken nivå de vill lägga sig på, men det är bra att få draghjälp av andra. Sedan är det också otroligt roligt, givande och kompetensutvecklande att titta på de här frågorna, det får vi inte glömma.