Ingår i temat Bibliotek till salu

Granskning: Privata bibliotek på gång i fler kommuner

Bibliotek på entreprenad är sällsynt. Men hur länge till? Biblioteksbladets enkät visar att privatisering övervägs på flera håll i landet.

26 oktober 2017 av Thord Eriksson
Om undersökningen: Biblioteksbladet skickade en enkät till kulturnämndens ordförande eller motsvarande,  i samtliga 290 kommuner. 221 av har svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 76 procent. Grafik: Sandra Johnson
Om undersökningen: Biblioteksbladet skickade en enkät till kulturnämndens ordförande eller motsvarande, i samtliga 290 kommuner. 221 av har svarat, vilket innebär en svarsfrekvens på 76 procent. Grafik: Sandra Johnson

Av de 221 kommuner som har besvarat Biblioteksbladets enkät har 18 stycken gett svaret ”kanske” på frågan om huruvida någon del av folkbibliotekets verksamhet kommer att vara utlagd på en extern aktör inom tre år.

Ett av dessa svar kommer från Marcus Walldén (M), ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Ljungby där filialen i det lilla samhället Lidhult drivs av kommunen men sedan några år är inrymd i en Ica-butik.

– Jag tycker att det är en smakfull lösning. Alternativet hade varit att inte ha något bibliotek alls där, säger han.

En annan kommun som skickar signaler om intresse för privat biblioteksdrift är Täby. Detta är knappast förvånande eftersom kommunen, precis som Nacka, fungerar som skyltfönster för borgerlig politik och följaktligen har konkurrensutsatt stora delar av den kommunala verksamheten.

– Vi har till och med konkurrensutsatt musikskolan, så privat drift av bibliotek skulle kännas som en naturlig fortsättning som komplement till den kommunala verksamheten, säger kulturnämndens ordförande Robert Stopp (L).

En poäng med privat drift skulle, enligt Robert Stopp, vara större möjligheter att samarbeta med hemelektronikföretag för att göra biblioteket till mer av en mötesplats.

När Täby kommun för något år sedan uppvaktades av ett företag med intresse av biblioteksdrift, var dock Robert Stopps borgerliga partikolleger mindre entusiastiska.

– Det var förvånande att de var så avoga. Om jag hade sagt att vi kommer att spara pengar så kanske det hade varit annorlunda. Men syftet är ju inte ekonomiskt, utan poängen är att hitta mångfald, säger han och fortsätter:

– Nu borde jag kanske puffa lite på dem och prata med Nacka och se hur de har gjort.

Robert Stopp har svarat tveklöst ”ja” på frågan om folkbibliotek kommer att drivas på entreprenad i Täbry om tre år.

Samma svar kommer från Nacka och Pajala medan Hällefors, den verkliga pionjären där all biblioteksverksamhet har drivits på entreprenad sedan början av 90-talet, något förvånande har svarat ”kanske”.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Annahelena Jernberg (S) beror inte svaret på några tveksamheter kring hur biblioteket drivs. Förklaringen är istället att entreprenören, en lokal bokhandel, också driver Hällefors turistbyrå och att det finns oklarheter kring vad som ska hända med det avtalet.

– Det har också med upphandlingen att göra. Om vi fortsätter med det här beror på hur det går med den i framtiden, säger hon.

Sedan i sensomras drivs biblioteksfilialen i Tärendö, en av glesbygdskommunen Pajalas 82 byar, av en ideell förening.

– Vi hade planer på att stänga skolan där, för det fanns bara 15 elever kvar. Då föreslog -byborna att de kunde ta över skötseln av lokalerna och även ta hand om biblioteket, säger Evgeny Krakov, socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsens kultur- och utbildningsutskott.

Evgeny Krakov tror att liknande lösningar kommer att bli verklighet på fler håll.

– Vi måste samarbeta mer med den ideella sektorn i våra glesbygdskommuner, när det offentliga måste skära ner eller inte kan erbjuda tillräcklig service. Jag tror absolut att det här är en möjlig väg för framtiden.

Vänstern dominerar i Pajala – Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick tillsammans 65 procent av rösterna vid kommunvalet 2014. Men Evgeny Krakov påpekar att den politiska hållningen är pragmatisk och att en ansökan från ett privat företag om att driva bibliotek skulle tas i beaktande.

– Jag har i och för sig svårt att tro att ett företag skulle vara intresserat om syftet var att göra vinst. Men skulle en privat aktör gå in i syfte att upprätthålla servicenivån i ett samhälle, så vore det nog inte omöjligt. Vi skulle pröva en sådan ansökan, säger han.

I Örebro drivs redan ungdomsbiblioteket Tegelbruket på entreprenad av en ideell förening.  Samtidigt pågår samtal med ytterligare en förening om att ta över en annan filial, berättar kultur- och fritidsnämndens ordförande Behcet Barsom (Kd).

– Ideologiskt förväntas jag kanske säga att det är värt att prova att släppa in företag.

Behcet Barsom är dock skeptisk till att ta steget fullt ut och svarar, möjligen som en illustration av sin ambivalens, ”kanske” på frågan om bibliotek i kommunen kommer att drivas på entreprenad om tre år.

– Ska jag vara helt ärlig skulle jag vara -väldigt skeptisk till att låta -företag driva bibliotek, och jag skulle ha väldigt svårt att få stöd för det politiskt, säger han.