Här är förslaget till nationell biblioteksstrategi

Nationell biblioteksstrategi. Massiv digitalisering, nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor och stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk. Det är tre av flera förslag som den nationella biblioteksstrategin innehåller.

7 mars 2019 av Stina Loman
Foto till höger: Stina Loman.

Efter 3,5 års arbete och 14 rapporter lämnas i dag det färdiga förslaget till en nationell biblioteksstrategi över till regeringen.

Utgångspunkten för strategin är bibliotekslagens portalparagraf bibliotek för alla. ”Vi ser biblioteken som en självständig kraft i det demokratiska samhällsbygget, en femte statsmakt. Bibliotekens verksamhet och innehåll är folkets skatter, samtidigt som deras sanningar och fakta utgör en fara för demokratins fiender”, skriver man.

I Demokratins skattkammare, som förslaget kallas, lyfts sex arbetsområden fram. De handlar om biblioteken som samhällets öppna rum och deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Att så mycket information och litteratur som möjligt ska tillgängliggöras fritt och digitalt för alla samt ett målområde inom stärkt gemensam infrastruktur. 

Sex arbetsområden som definieras i strategin

Det överordnade målet är demokrati. Nedan följer medel för att nå det.

Läsning:
Inspirera till läsupplevelser, öka allas läs- och språkförståelse och stärk litteraturens ställning.

Samhällets öppna rum:
Använd biblioteken som samhällets öppna rum för bildning, upplevelser och samtal.

Lärande:
Utveckla invånarnas möjlighet till livslångt lärande och fri åsiktsbildning genom en sammanhållen kedja av utbildningsbibliotek.

Forskning:
Stärk biblioteken som en del av forskningens infrastruktur och möjliggör öppen tillgång till vetenskapliga resultat från all offentligt finansierad forskning.

Nationella digitala bibliotekstjänster:
Tillgängliggör så mycket information och litteratur som möjligt fritt och digitalt för alla.

Gemensam infrastruktur:
Stöd och stimulera de publika biblioteken med effektiva och samverkande nationella och regionala biblioteksfunktioner och välutbildade bibliotekarier.

Strategin innehåller också ett reformpaket. Det ser ut som att man tänker sig att 250 miljoner kronor årligen ska läggas på sex olika reformer, och dessa miljoner är alltså utöver den redan lagda regeringssatsningen Stärkta bibliotek där 250 miljoner kronor årligen delas ut till folkbiblioteken under 2018–2020.

Strategin skriver att Stärkta bibliotek är ”ett reformarbete som bör fortsätta på samma nivå, men mer strategiskt. KB föreslår därför i en särskild skrivelse till regeringen ett reformprogram för stärkta bibliotek som innebär en permanent nivåhöjning av de statliga anslagen till biblioteksverksamhet med 250 miljoner kronor.”

Totalt föreslås sex reformer. Mest pengar, 90 miljoner kronor, ska läggas på stärkta nationella digitala bibliotekstjänster. I strategin lyfter man särskilt fram vikten av digitalisering: ”Digitaliseringen medför nya krav för hela biblioteksväsendet. Gränserna för vad som är sant och kontrollerbart förskjuts ständigt. Sverige har halkat efter andra länder i att erbjuda digitala bibliotekstjänster och digital tillgång till kultur- och kunskapsarv”.

Övriga reformer handlar om att stärka skolbiblioteken, stärka biblioteksverksamheten för de nationella minoriteterna och urfolket samerna, samt öka tillgången till medier på andra språk än svenska. Strategin vill också klargöra den nationella och regionala nivåns stödjande betydelse för de publika biblioteken och att den fria tillgången till vetenskapliga publikationer och forskningsresultat ska stärkas.

Sex reformer föreslås

Stärkta skolbibliotek
Ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor ska inrättas för att ge en kompetensutveckling till alla personalgrupper som i sitt yrke har kontakt med skolbiblioteksområdet. Genom de gemensamma nationella digitala bibliotekstjänsterna bör medieförsörjningen och tillgång till e-medier för skolbiblioteken stärkas.
Summa: 50 miljoner kronor.

Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk
Urfolket samernas och de nationella minoriteternas bibliotek bör tilldelas uppdrag och resurser som resursbibliotek för sina språkområden. Inkluderat i detta är stöd till medieförsörjning och distribution av medier på de nationella minoritetsspråken.
Summa: 40 miljoner kronor.

Stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet
Den nationella medieförsörjningen för personer med annat modersmål än svenska ska samordnas. Förstärkningen ska gälla för ökad medieförsörjning och kompetensutveckling för att underlätta bibliotekens uppdrag att tillgodose prioriterade gruppers behov.
Summa: 20 miljoner kronor.

Stärkta nationella digitala bibliotekstjänster

Den nationella biblioteksmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram en ny digital biblioteksplattform för olika målgrupper, sköta driften och fylla tjänsten med innehåll genom upphandling och avtalslicenser. I uppdraget bör man inkludera massiv digitalisering av tryckt material och andra medier enligt en flerårsplan och utveckla digitala bibliotekstjänster, sökfunktioner och metadata för forskning och allmänhet. De digitala bibliotekstjänster för barn som redan utvecklats och Litteraturbanken bör finansieras permanent av staten.
Summa: 90 miljoner kronor.

Stärkt nationell biblioteksmyndighet
KB bör få ett tydligare uppdrag att stötta hela biblioteksväsendet med infrastruktur, juridik, metadata, kompetens, utveckling, forskningsstöd, anslagsförmedling med mera. KB bör också återkommande och regelbundet följa upp strategin, förslagen och reformerna.
Summa: 25 miljoner kronor.

Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet
Ett Bibliotekens oberoende fortbildningsinstitut bör inrättas. Här ska biblioteks- och informationsvetare inom alla samhällssektorer och bibliotekstyper systematiskt vidareutbildas. En högskola med utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap bör ha huvudmannaskapet, och arbetet ska utföras i nära samverkan med KB och de regionala biblioteksverksamheterna. Projektet Digitalt först med användaren i fokus ska få fortsätta inom den här strukturen.
Summa: 25 miljoner kronor.

Bakgrund Nationella biblioteksstrategin

Hösten 2015 drog sekretariatet bakom Nationella biblioteksstrategin igång sin utredning. Sedan dess har det publicerats 14 rapporter och tio filmer inom uppdraget. Förra våren presenterades utkastet till strategin, vilket sektorn sedan fått lämna synpunkter på innan färdigt förslag.

Strategin är tänkt att peka ut en riktning för biblioteksväsendet med perspektivet tio år fram i tiden.