Här är nationella biblioteksstrategins utkast

Sex målområden.Demokrati, tillgänglighet, utbildning, läsning, digitalisering och infrastruktur. Det är sex målområden som pekas ut i utkastet till den nationella biblioteksstrategin som presenterades i dag.

8 maj 2018 av Stina Loman
Erik Fichtelius presenterade i dag utkastet till den nationella strategin. Foto: AnnaSara Nilsson.
Erik Fichtelius presenterade i dag utkastet till den nationella strategin. Foto: AnnaSara Nilsson.

Erik Fichtelius leder arbetet för att ta fram en nationell biblioteksstrategi och i dag presenterade han ett utkast som nu ska skickas ut till det allmänna biblioteksväsendet och andra intressenter som får lämna synpunkter. I mars 2019 lämnas ett slutgiltigt förslag över till regeringen.

– Vi kan konstatera att det är ett gott läge i biblioteksväsendet men det finns en hel del att göra för att det ska bli bättre, därför har vi valt att kalla utkastet för Från ord till handling, säger Erik Fichtelius.

I strategin pekas sex målområden ut: Demokrati, tillgänglighet, utbildning, läsning, digitalisering och infrastruktur. Till varje målområde har man definierat en rad olika åtgärder som behövs för att stärka biblioteksväsendet. Åtgärderna kommer så småningom omvandlas till förslag i den färdiga strategin.

Sammanfattning:

  • Det behövs en genomgripande översyn och en modernisering av pliktlagen.
  • Det ska finnas en permanent finansiering och drift av digitala lästjänster för barn.
  • KB bör få ett tydligare uppdrag som nationellt bibliotek.
  • Skolbiblioteksverksamheten behöver stärkas både analogt och digitalt.
  • Barnperspektivet ska ha ett bättre genomslag i biblioteksverksamheten.
  • Det ska fortsätta satsas på bibliotekens arbete med integration och inkludering.
  • Prioritera arbetet för öppen tillgång av vetenskapliga publikationer.
  • Utbilda fler bibliotekarier till folk- och högskolebibliotek.

De sex målområdena:

1. Demokrati

– Det första målområdet är överordnat. Vi ska utveckla och stärka invånarnas rätt till fri åsiktsbildning, säger Erik Fichtelius.

Exempel på några utmaningar och möjligheter till detta målområde:

Lögner och propaganda:

– Det första hotet mot fri åsiktsbildning är lögner och propaganda. Vi har mörka krafter som hotar demokratin. Vi säger att här är satsningen Digitalt först är viktig.

Neutralitet:

– Allt ska finnas på biblioteken, det ska gå att läsa både Hitler och Stalin. Här har vi väldigt klara regelverk som i praktiken är svåra att leva upp till.

Fungerande fjärrlånesystem:

– Det är viktigt med ett fungerande fjärrlånesystem och en nationell samordning vid gallring samt god kompetensutveckling.

Integritet och sekretess:

– Det är viktigt att vi är medvetna om att medborgarna inte ska kunna övervakas av biblioteken utan det ska vara en fredad zon.

Integration och inkludering:

– Lånecentral för mångspråk behöver utvecklas.

Nationella minoriteter:

– Vi har ett särskilt skydd för de nationella minoritetsspråken och dessa behöver utvecklas med nationell samverkan. (Läs rapport från KB här).

2. Tillgänglighet

Mänsklighetens samlade kunskap ska vara tillgänglig för alla, menar strategin.

– Det är alltför många som aldrig går till biblioteken, och det finns massa saker vi kan göra åt det. Vi ska se till att det är ordning och reda på biblioteken, det är ett kommunalt ansvar, och det krävs bättre och utökad uppsökande verksamhet. Här tror vi att regionerna kan ha en stor betydelse att stötta biblioteken, säger Erik Fichtelius.

Exempel på några utmaningar och möjligheter till detta målområde:

Funktionsnedsättning:

– Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, behöver utvecklas som kunskapscentrum och ha ett tydligt uppdrag.

AV-medier:

– Tillgång till AV-medier är också ett stort problem. Vi behöver en ändrad pliktlag, det här är ett stort lagstiftningsarbete som vi måste ta itu med omedelbart.

3. Utbildning

– Vi vill ha en stark och sammanhållen kedja av utbildningsbibliotek, från förskola till högskola. Vi behöver återuppväcka begreppet utbildningsbibliotek, säger Erik Fichtelius.

Exempel på några utmaningar och möjligheter till detta målområde:

Förskola:

– Barnen i de yngsta årskurserna måste möta böcker på ett tidigt stadium. Här har regeringen redan aviserat satsningar på förskolebiblioteken, det tycker vi är bra men vi vill betona att det är metodutveckling och pedagogik som behövs, inte bara böcker.

Skolbiblioteken:

– Man måste bygga ut skolbiblioteksverksamheten, både analogt och digitalt. Den nationella åtgärd som vi skissar på är en lärmodul för fortbildning av skolbibliotekarier och pedagoger tillsammans.

Högskolebiblioteket:

– Högskolebiblioteken är ett stort och viktigt område. De har varit framgångsrika i att jobba med digitala resurser. Här är lösningen öppen tillgång. Man måste bli tuffare. Det viktigaste är att stödja arbetet med öppen tillgång som regeringen slagit fast som en åtgärd.

Vuxenutbildning:

Vuxenutbildningen bör finnas med i bibliotekslagen så småningom.

– Folkhögskolorna och SFI gör i dag enorma insatser för nyanlända och personer med neuropsykiatriska funktionshinder.

4. Läsning

– Utveckla allas läsförståelse och inspirera till läsupplevelser. Textförståelse och läsfärdigheten är en grund i detta, säger Erik Fichtelius.

Exempel på några utmaningar och möjligheter till detta målområde:

Barn och läsning:

– Ett oerhört viktigt område där det är viktigt att det är just barnens perspektiv som ska lyftas. En väldigt konkret uppgift är att vi vill permanenta finansiering för drift av digitala tjänster för barn. Det är helt absurt att vi har flera jättebra digitala lästjänster för barn, som är utvecklade med nationella pengar, men bara tillgängligt för en del. Vi kräver ett nationellt ansvar för driften som sedan ska delegeras till bibliotek. Exempelvis nationalisera tillgången till Bibblix.

5. Digitalisering

– En av de stora frågorna är digitaliseringen, det är en överlevnadsfråga för biblioteken. Underlätta för den som söker litteratur och information på nätet att snabbt och enkelt hitta och få tag på bibliotekets samlade resurser inklusive digitaliserat kulturarv. Det är mycket som behöver göras, säger Erik Fichtelius.

Exempel på några utmaningar och möjligheter till detta målområde:

Historiska samlingar:

– Vi ska titta på de historiska samlingarna där vi har väldigt mycket kvar att digitalisera. Vi har en fantastisk tjänst i Litteraturbanken, men den har i dag osäker finansiering och vi vill se ett permanent statligt stöd för denna tjänst.

Digital inlåsning:

– Digital inlåsning är ett jätteproblem, det är ett stort demokratiuppdrag att öppna arkiven.

Sök och finn:

– Handlar om att man ska kunna hitta och få tag på materialet. Alla googlar, men bibliotekens källkritiskt granskade rapporter och vetenskapligt material kommer man inte åt. Det är en jätteuppgift. Vi tror på samverkan mellan biblioteken och Wikipedia.

6. Infrastruktur

– Vi vill eftersträva ett effektivt och samverkande biblioteksväsende med tydlig ansvarsfördelning.

Exempel på några utmaningar och möjligheter till detta målområde:

Plikten:

– Detta är kanske den största infrastrukturpunkten. Vi måste modernisera pliktlagen. Enligt lagen ska sju pliktbibliotek ta emot leveranser, två av dem (KB och Lunds universitetsbibliotek) har bevarandeplikt medan de andra biblioteken gallrar i olika grad. Stockholm säger att de inte vill ha pliktleveranser och att man måste ändra lagen. Det här är ett system som är havererat.

Medieförsörjning:

– Fjärrlånekedjan måste fungera.

Biblioteksstruktur:

– Nationalbiblioteket behöver få en stärkt funktion, inte för att bestämma över de andra men på det digitala området samordna och se till att vi får bättre effektivitet. Vi behöver definiera vad nationalbibliotekets uppgifter är.

Bibliotek- och informationsvetenskap:

Vi har fått de fem utbildningarna att tillsammans göra en rapport om vad som behövs på detta område. Den visar att grundutbildningen behöver stärkas.

Projektträsket:

– När vi styr verksamheten med tillfälliga projektpengar så är det inte ändamålsenligt. Tillfällig verksamhet gynnar oss inte. Vi tror att när man tillför nya medel så ska de vara permanenta, strukturella och strategiska. Det krävs en annan modell.

Läs mer: 

Fichtelius reflekterar kring nationella strategin

Nu överlämnas omvärldsanalysen