Ingår i temat Kjempedigitalt

Här byggs Oslos nya flaggskepp

Norge. Oslo bygger ett nytt ­huvudbibliotek mitt i stan. Här ska scenografiska utställningar locka besökaren att använda digitala tjänster.

17 april 2019 av Jennie Aquilonius
Det nya biblioteket byggs av Olso kommun. Det ska stå klart i år och öppna för allmänheten 2020. Foto: Thomas Ekström.

Vita kablar hänger ner från taket. Det är el- och ledningar för informations- och kommunikationsteknik (IKT) som byggts in i golvet på våningen ovanför. En borr ger ifrån sig ett vrål. Vi står mitt i den byggarbetsplats som ska bli det nya huvudbiblioteket i Oslo, Deichman Bjørvika. Det byggs mitt i stan. Mer centralt går det inte att komma. Nedanför, vid fjorden, ligger operan, strax ovanför finns den viktigaste tunnelbanestationen och även centralstationen Oslo S.

Nya huvud­biblioteket

Namn: Deichman Bjørvika

Byggperiod: 2014–2019. Öppnar för allmänheten 2020.

Offentlig yta: 13 560 kvm2

Beräknat besöksantal: Cirka två miljoner om året.

Byggnad: Huset är ett passivhus och ska ge ifrån sig hälften så mycket utsläpp som jämförbara byggnader.

– Politikerna har förstått att ett modernt bibliotek måste ligga mitt i stadens flöde, för att locka in folk. I dag använder hälften av invånarna i Oslo biblioteket, vår ambition är att öka den andelen, säger Knut Skansen, bibliotekschef för Deichman bibliotek, där han går omkring i vit hjälm och neongul väst.

Det gamla huvudbiblioteket ligger både avsides och är byggt efter en förlegad idé om vad ett bibliotek är; ett boklager. 70 procent av ytan är till för böcker och 30 procent för människor – nu blir det tvärtom.

– Vi organiserar det nya huvudbiblioteket på ett helt annat sätt för att möta det vi menar är dagens behov. Det är ett hus för människor, aktiviteter, samtal, dialog och debatt.

I den nationella biblioteksstrategin 2015–2018 bestämde Kulturdepartementet att folkbiblioteken skulle vara en mötesplats och lärmiljö. Flera av filialerna har redan omorganiserat sina rum och reducerat bokmängden.

Marit Falkum Enerhaug, projektmedarbetare på Oslo kommun, Knut Skansen, biblioteks­chef för Deichman bibliotek och Torbjørn Rødvik, konsult och projektledare för IKT. Foto: Thomas Ekström.

Folk verkar gilla det. På lokalbiblioteken har besöken ökat med 35 procent de senaste fyra åren. I hela Oslo ökade utlånen med 6 procent under 2018.

Deichman Bjørvika fortsätter i samma stil. Vi kommer in i ett rum på entrévåningen som mest består av betong, lådor och byggarbetare. En doft av trä i luften.

– Det här ska bli en stor öppen yta där det kan hända mycket, allt från utställningar, konserter, möten och andra arrangemang. Vi kan samla omkring 550 personer här.

Kablarna som hänger från taket lovar att framtiden är digital. Foto: Thomas Ekström.

De vita kablarna som hänger från taket är en del av ett omfattande IKT-system som ligger till grund för digital förmedling och självbetjäning. Tanken är att det ska vara lätt att var som helst sätta upp en installation eller en digital tavla som till exempel ska locka besökarna att använda digitala tjänster. Deichman är just i färd med att anställa en utställningsdesigner.

– Det fungerar sällan att bara använda teknologi, att enbart visa något på en skärm. Vi bygger rum där vi har möjlighet att skapa scenografiska installationer som kan provocera, inspirera och väcka uppmärksamhet, säger Knut Skansen.

Vi går ner en trappa. Undervåningen ska rymma halva boksamlingen, tillsammans med den största mötessalen. Borta vid väggen har de första bokhyllorna satts upp, de ska ljussättas och löpa längs rummet. Den övriga samlingen sprids ut över biblioteket. Det gör det svårare att hitta, vilket ställer krav på tydlig skyltning och bra teknik. Besökarna får hjälp av en app med ett kartsystem, berättar Torbjørn Rødvik, projektledare för IKT.

– Appen guidar dig till det område där det du sökt på ska finnas inom tre meter. Det kan vara böcker, arrangemang, mötesrum och så vidare, säger han.

Bokhyllorna har också löstagbara hyllor och är integrerade med teknologi för att det ska vara lätt att sätta dit exempelvis digitala skärmar.

Knut Skansen visar runt och pekar. Där blir det restaurang med uteplats, en bio som tar 60 personer, dataspelsrum, verkstäder, makerspace med 3D-skrivare, läsplatser samt möjlighet att spela instrument och producera teve. Stora delar av fasaden är i glas för att signalera öppenhet.

– Vi ligger precis på gränsen mellan väst och öst. I Oslo är det en skarp gräns. Östra delen är ett traditionellt arbetarområde och där bor nu också många invandrare och nyanlända, i den västra delen bor mer välbeställda medborgare, säger Knut Skansen.

I källaren lutar ett band brant ner från taket. Det är det helautomatiserade sorterings- och transportsystemet. Nu görs allt manuellt i Deichman.

– Vi använder 40 arbetstimmar per dag bara åt att transportera och sortera böcker. Boklogistiken är ett tungt arbete och ett stort arbetsmiljöproblem, vi har hög sjukfrånvaro på grund av det.

Systemet skiljer ut de böcker som ska skickas till filialer, de tas sedan om hand manuellt. Böckerna som ska vara kvar på huvudbiblioteket får åka hiss till rätt våning, med hjälp av RFID-brickor.

– Sorteringsanläggningen och bibliotekssystemet snackar med varandra.

Vi åker upp till entrévåningen igen. Överallt rör sig byggarbetare i gula västar. De har en hel del kvar att göra. Deichman Bjørvika ska stå klart i år och öppna för allmänheten 2020.

Det nya huvudbiblioteket byggs på höjden och har fem våningar och en källare. Foto: Thomas Ekström.