Harry Potter-känsla ökade läslusten

Mindre yta och färre fysiska böcker. I gengäld fick man hundraåriga målade tak, en orgel och enorm rymd. När Schillerska gymnasiet i Göteborg flyttade sitt skolbibliotek upp till aulans läktare hittade nya elever dit.

20 januari 2017 av Marie Branner
Foto: Marie Branner. Skolan vet fortfarande inte hur resten av aulan ska användas mer, men har valt att ta en dag i taget.
Foto: Marie Branner. Skolan vet fortfarande inte hur resten av aulan ska användas mer, men har valt att ta en dag i taget.
Det fattas bara vinddraget från en ugglas vingar. Annars kunde vi befinna oss i biblioteket på Hogwarts. Åtminstone om man kisar lite och tänker bort doften av nytt som kommer från nylagda, ljuddämpande mattor och hyllsystem.
Gymnasiebibliotekarien Johan Andersson ler åt Harry Potter-jämförelsen. Det som idag är Schillerska gymnasiet, beläget mitt i Vasa-stan i centrala Göteborg, invigdes 1887.
– Det är snarast elevernas referens av något gammalt och pampigt. Alla ropar ”wow” första gången de kommer upp hit.
Tidigare låg skolbiblioteket en våning ner och bestod av tre rum i fil. Med ett ökat elevantal behövde lokalerna gås igenom för några år sedan. Den kulturminnesmärkta aulan – med stora lampor och ett fantastiskt målat tak – används i princip bara vid avslutningar och konserter.
Skolledningen funderar på hur den ska kunna användas mer framöver, men man fick plötsligt syn på något annat. Läktaren.
Den nyttjades som förvaringsupplag för gamla skolmöbler, böcker och lådor. Bortglömd, mörk, dammig och en plats dit bara vaktmästaren gick.
Genom att flytta biblioteket, och samtidigt passa på att uppgradera allt tekniskt – utlåningen sköter eleverna själva med ett RFID-system – frigjordes de gamla rummen till studie- och undervisningssalar.

De praktiska utmaningarna
var flera: Den u-formade läktarens golv var i flera olika nivåer som har planats ut. Man ville behålla ljuset, rymden och utsikten ner mot aulan och valet föll på långa glasväggar. Och man var mån om att kombinera den unika känslan av pampighet med moderna material och inredning som inte drar iväg åt ett annat håll.
Som bonuseffekt kommer taket nu till sin rätt, besökaren kommer nära och lampor har riktats uppåt.
Ytan är på cirka 200 kvadratmeter och ungefär hälften av den hopslagna ytan i de förra lokalerna. En gallring var nödvändig, det som fick stryka på foten var skönlitteratur på andra språk än svenska och engelska samt författarbiografier.
Men Johan Andersson ser få nackdelar med att ha plats för färre fysiska böcker och erbjuda fler e-böcker:
– Man får tänka mer på kvalitet än kvantitet. Och det är enklare att gå mot digitala plattformar på ett skolbibliotek än på andra bibliotek. En generationsfråga – våra lånare är uppväxta med skärmar, säger Johan Andersson och tittar ner mot aulans ena golvsida där lådor av ouppackade böcker står i väntan på att ställas i rätt hylla.
Trots skolbibliotekets unika miljö är funktionen viktigast för Johan Andersson. Bibliotekets form, ett långsmalt u, innebar extra tankemöda kring hur man skulle få in både studieplatser, hyllsystem, tidningsrum och bord för grupper.
Hyllorna används som rumsavdelare vilket skapar rum i rummen i de två lång-smala ljuskorridorerna. Led-lampor lyser upp böcker inuti hyllorna och ljudabsorberande plattor har satts på baksidorna. All ventilation ligger inuti golven.
Det är ljust, dämpat och fokuserat. Alla elever har numera egna bärbara datorer så man har helt valt bort att ha stationära.

Det nya skolbiblioteket
invigdes i slutet av september och betyder att arbetsmiljön fått ett rejält lyft. Johan Andersson slipper ägna tid åt rutinuppgifter vid utlåningsdisken och kan ägna sig åt det han tycker är roligast: att hjälpa till med informationssökning. Skolans centrala läge gör att han ofta skickar iväg eleverna till universitetsbiblioteket och stadsbiblioteket.
Han får varje dag vistas i en oerhört vacker arbetsmiljö. Och just miljön, som tillsammans med alla små rum i rummen, gör att det nya biblioteket lockat till sig elever som tidigare aldrig kom till bibblan.
Schillerska, som i Göteborg har en gammal tradition att dra till sig elever till estetprogrammet, har tidigare haft flera Harry Potter-sällskap.
– Man ska inte underskatta en vacker miljö. Det här är ju elevernas arbetsplats och man är mer rädd om det man tycker om, säger Johan Andersson.
Star confetti