Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
9 apr 2018 • 3 min
Med robotar, spelkonsoler och kraftfulla datorer vänder sig Helsingborgs Stadsbiblioteks digitala nysatsning till både nybörjare och mot digitala proffs. Med Digidel stärks också den digitala samverkan i staden.
Genom det treåriga projektet Digidel tar Helsingborgs stadsbibliotek initiativ till att ytterligare lyfta det digitala medvetandet i Helsingborg, utsedd till Sveriges bästa IT-kommun 2015. Ambitionen är att på olika sätt presentera de möjligheter som öppnar sig genom digitalisering.
Satsningen är bred och vänder sig både till den helt datorovana pensionären och till digitalt drivna medieaktörer. Dessutom skapas en plattform där stadens olika förvaltningar kan utbyta erfarenhet, kunskap och tips om digitala möjligheter och lösningar.
– Förhoppningsvis kan vårt projekt bidra till kunskapsdelning och synergieffekter bland förvaltningar som kan leda till att de sparar pengar, berättar bibliotekschefen Catharina Isberg.
Hösten 2017 sparkades projektet i gång. Stadens digitaliseringsavdelning och digitaliseringsdirektör är starka spelare i satsningen.
– Deras muskler när det gäller kompetens och resurser är nödvändiga för att vi ska kunna göra den breda satsning vi önskar, säger Josefin Andersson, utvecklare och strateg på biblioteket.
Alla oavsett förkunskaper ska på något sätt kunna medverka i projektet.
Utrymmet som ligger mitt i biblioteket är indelat i tre zoner: Kunskapsförmedling inom digitalisering riktad såväl mot nybörjare som mot digitalt vana användare. En plattform där stadens förvaltningar kan utbyta erfarenheter och kunskap inom digital hantering. Och så arbetsrum där intresserade kan arbeta tillsammans för att skapa och utveckla digitala projekt.
Samtliga zoner är utrustade med olika kraftfulla datorer, informationsskärmar (den största 82 tum), skrivare och 3D-skrivare.
Digidel ska också jobba uppsökande för att spåra grupper som inte hittat in i den digitala världen.
– Vi kommer att synas på träffpunkter för äldre, fritidsgårdar, köpcentra, evenemang, mässor med mera, säger Catharina Isberg.
Genom att komplettera ett basutbud med olika specialinriktningar hoppas biblioteket kunna attrahera även de redan digitaliseringsfrälsta.
Fysisk närvaro är ett begrepp som sällan kopplas ihop med digitalisering. Men ledningen för biblioteket ser det annorlunda.
– För oss är det värdefullt att skapa en fysisk digital plats för att stärka bibliotekets position som en plats för lärande. Vi vill också göra biblioteket strategiskt viktigt för stadens olika verksamheter, menar Catharina Isberg.
Projektet finansieras inom budgetramen.
– Vi har kartlagt våra interna digitala resurser som spretat på lite olika håll men nu koncentrerats i en stark och fokuserad digital enhet.
När det gäller tekniken har stadens digitaliseringsavdelning bidragit en hel del.
– Men vi samarbetar även med andra inom kulturförvaltningen och stadens kommunikationsavdelning vilket skapar delaktighet och samverkan som säkert sprider intresse för projektet även bland andra förvaltningar, hoppas Catharina Isberg.
Ledningen har medvetet satt tidspress på projektets utveckling.
– Detta är en satsning som ska förknippas med snabb förändringstakt och hög hastighet, en form av agil metodutveckling med krav på att vi är smidiga i både beslut och genomförande.
I ett sådant här projekt fungerar det inte med långa planer och väldigt mätbara planer och strikt planering. Det handlar i stället om att stärka alla medarbetare för att få dem att känna att de har ett stort mandat till beslut i sitt uppdrag säger Catharina Isberg.
För att få lockande kött på de digitala benen så kommer Digidel att arrangera olika tema-aktiviteter.
– Först ut är Boende och Smarta Hem, där vi visar hur den digitala tekniken kan användas och underlätta i bostaden. Nästa tema blir Berättande. Inslag kan exempelvis bli hur man digitaliserar fotoalbum, publicering på nätet eller hur man bygger en storyline. Hälsa och Demokrati är andra teman som står på tur, berättar Josefin Andersson. Därutöver arrangeras olika prova på-aktiviteter.
– Man kan få se hur 3D-skrivare fungerar eller prova att jobba med 3D-pennor. Här finns PlaystationVR där besökaren kan gå in i VR-världen, möjlighet att jobba med ozobottar – små minirobotar som programmeras med hjälp av olika färgkoder och mycket, mycket annat, säger Josefin Andersson.
– Dessutom har vi vår robot Nao som kan programmeras för interaktion så att den kan prata, dansa, hälsa och svara. Tillåter vädret kommer vi också erbjuda möjlighet att flyga drönare.
Projektet Digidel (digital delaktighet), invigdes den 13 februari.
[fakta id=”17624″]
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/motala-bibliotek-satsar-pa-digitalt-centrum/
http://biblioteksbladet.test/ny-studie-biblioteken-hojer-den-digitala-kompetensen/
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer