Hon rättar tankefelen

Biblioteksdagarna 2018.En av talarna på Biblioteksdagarna är Anna Rosling Rönnlund som vill ge oss verktyg för att korrigera vår ”överdramatiska” världsbild. I en ny bok visar hon vägen till korrekt fakta.

16 maj 2018 av jennie Aquilonius
Gapminders Anna Rosling-Rönnlund talade på Biblioteksdagarna. Foto: Natur och kultur.
Gapminders Anna Rosling Rönnlund talade på Biblioteksdagarna. Foto: Natur och kultur.

”De får frukansvärt dåliga resultat.”

Anna Rosling Rönnlund pratar om 12 000 personer i 14 länder som fått svara på tolv frågor om sakförhållanden i världen.

De fick i snitt två rätt.

Om frågorna hade ställts till aporna på Skansen hade dessa sannolikt fått fyra rätt bara genom att planlöst välja ­mellan de tre svarsalternativen. Och experter på olika ­konferenser gör inte bättre ifrån sig.

– Vi har en överdramatisk världsbild och det gör att vi får systematiskt fel när vi ska gissa hur läget i världen är.

Om det här handlar boken Factfulness, som Anna Rosling Rönnlund utgick från i sitt tal på Biblioteksdagarna den 16 maj. Boken har hon skrivit tillsammans med sin man Ola Rosling och svärfar, professor Hans Rosling som gick bort 2017. Tillsammans startade trion ­Gapminder, en stiftelse som vill öka ­kunskapen om världens tillstånd.

Men varför har vi så dålig koll? Anna ­Rosling Rönnlund förklarar att människan har tio dramatiska instinkter som leder oss fel.De grundar sig i att vi troligen är skapta för att agera snabbt vid fara, och därför har en ­fallenhet för att minnas dramatiska budskap. Det utnyttjas av medier, organisationer och reklam­makare som vill få oss att reagera på just deras information. Anna Rosling Rönnlund jämför vår dragning till ruskiga nyheter med begäret efter fett och socker:

– Vi gillar ju verkligen fett och socker men har lärt oss att i alla fall försöka att inte bara äta det. Så är det med information och nyheter. Vi kommer att fortsätta att konsumera dem, men måste hitta sätt att hantera vårt frosseri genom att sätta dem i sammanhang.

De som vill få ut ett budskap använder sig bland annat av stora, enstaka siffror. När det gäller globala frågor om till exempel barnadödlighet och fattigdom ser siffrorna alltid stora ut, och läsaren blir lätt beklämd.

– Men nu måste varningsklockorna ringa: ”Ojojoj, nu ser jag en ensam siffra igen utan sammanhang. Jag måste titta på hur det var förut eller hur det är i andra sammanhang”. Ofta kan även en fruktansvärt stor siffra vara en förbättring: mycket var ännu värre förut.

Titeln factfulness är en lek med ordet mindfulness, medveten närvaro. Målet med boken och föreläsningen är också att lugna människor och hjälpa dem att fatta bättre ­beslut genom enkla tumregler och riktiga data.

– Jag tror att det kan reducera stress och väcka nyfikenhet. Nyfikenhet är en förutsättning för att vi ska kunna lära om.

Anna Rosling Rönnlund hoppas ­inspirera publiken till läsning av Factfulness som ­motvikt mot den uppstressade debatten kring alternativa fakta och falska nyheter. Hon menar också att boken erbjuder tröst.

– Den säger dels att ”Jaja, våra hjärnor är lite tramsiga, men det kan vi styra upp rätt lätt” och dels att det mesta som presenteras runtomkring oss troligtvis har intentionen att vara sant, och att nyheter som luras sannolikt alltid har funnits.