Hon slåss för rätten att läsa

13 mar 2017 • 6 min

Anne Stigells uppdrag på MTM är ge alla tillgång till kunskap och läsning. När talböcker har blivit main­stream och tekniken finns i din egen telefon har den största utmaningen blivit att nå ut till målgruppen.

Anne Stigell är senior rådgivare och gd-koordinator på MTM. Foto: Margareta Bloom Sandebäck

”På tisdagar luktar det korv över hela området. Inget fel med salami, men det är inte alltid en lukt man är sugen på.”

Anne Stigell gör en vid gest med handen och visar upp utsikten från sitt skrivbord. Rakt fram det stora slakthusområdets takåsar, till vänster den upplysta Globen och till höger en sprakande solnedgång.

– Man borde vänja sig. De ser ju nästan likadana ut men ändå kan jag inte låta bli att fota dem, säger hon och tar upp sin telefon för att visa en rad bilder i rosa, gult och orange tagna under olika eftermiddagar.

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har huserat i lokalerna sedan 2009 och de senaste månaderna har Anne Stigells skrivbord stått här, mittemot generaldirektören Magnus Larssons. Sedan två år har hon haft titeln ”senior rådgivare och gd-koordinator”. Med sina 33 år på myndigheten är hon en av dem som jobbat här överlägset längst. En vandrande kunskapsbank i arbetet för att öka tillgängligheten till information för alla som behöver ta till sig den i alternativa former – oavsett om det är med ögon, öron eller fingrar.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

När Anne Stigell började här levererades de inlästa böckerna fortfarande till sina läsare på svårnavigerade kassettband. Då, i mitten av åttiotalet, fanns det drygt 12 000 talbokstitlar. Mycket har hänt sedan dess.

I dag innefattar målgruppen alla med en funktionsnedsättning som innebär en läsnedsättning, vilket beräknas vara omkring sex procent av Sveriges befolkning. De som av andra anledningar behöver anpassade format, till exempel lättlästa böcker, ingår också i målgruppen.

Antalet talböcker har tiodubblats. Registrerade användare i det digitala biblioteket Legimus kan ladda ner sina böcker dygnet runt, sju dagar i veckan. Kurslitteratur som tidigare krävde hundratals kassetter ryms i dag i en fil.

– En av de största vinsterna med digitaliseringen är att den har normaliserat exempelvis talböcker, gjort det till mainstream. Förr var det särlösningar som gällde. I dag är det här en talboksspelare, säger Anne Stigell och håller upp sin mobiltelefon.

Även taltidningarna har genomgått en stor förändring. Förr fick läsaren någon timmes urval av innehållet på kassett eller cd-rom. Numera kan hen få hela materialet strukturerat efter egna preferenser.

På vägen mot kaffemaskinen visar Anne Stigell runt bland ett hundratal kollegor. Där sitter de som jobbar med urval och där de som ansvarar för distribution, pekar hon. I en egen del av lokalerna har den lättlästa och oberoende nyhetstidningen 8 Sidor sin redaktion. För ett par år sedan tog MTM nämligen också över ansvaret för statens insatser för lättläst nyhetsförmedling och litteratur.

Anne Stigell har läst engelska, idéhistoria och en halv sjukgymnastutbildning. Mellan två terminer hamnade hon slumpartat här och blev kvar.

– När jag blev handläggare och fick jobba med att förbereda böcker innan de går till inläsning visade det sig vara helt rätt för mig.

Sedan dess har hon bytt tjänst inom myndigheten många gånger. Hon får ofta frågan om varför hon jobbar kvar efter så många år. Blir det inte enformigt, tröttnar hon inte? Svaret är nej.

– Det finns ingen stagnation. Vi utökar hela tiden vårt samarbete med andra myndigheter, med KB, med Kulturrådet. Den tillgängliga litteraturen har gått från något man ska vara lite tacksam för, till att man ser till målgruppens behov och ofta kan göra individuella anpassningar. Hur kan man tröttna på det? Varför vill inte alla jobba med tillgänglighet?

Hennes uppdrag är ytterst att verka för allas vår rätt att läsa och hon får frekventa bevis för att hon vigt sitt yrkesliv åt något viktigt. Som den gången då hon låg på sjukhus för att genomgå en mindre operation. Sjuksköterskan som skulle förbereda henne småpratade lite, antagligen för att lugna ner sin patient. När Anne Stigell berättade vad hon jobbar med tystnade sjuksköterskan.

– Sedan sa hon: min son har dyslexi. Medan hon jobbade vidare med mig berättade jag om hur hon skulle kunna gå tillväga. I det dagliga samtalet, i vilken situation som helst, kan du möta en person som skulle vara hjälpt av böcker och tidningar som är tillgängliggjorda.

MTM tillverkar taktila månadskalendrar. Årets tema är musik. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
MTM tillverkar taktila månadskalendrar. Årets tema är musik. Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Vi som bor i Sverige har det förhållandevis bra, även på den här fronten. I sitt kapitel i antologin Röster om bibliotek och upphovsrätt som nyligen gavs ut av Svensk biblioteksförening skriver Anne Stigell att det bara är fem procent av alla publicerade böcker i Europa som görs tillgängliga för dem med synnedsättning. I utvecklingsländerna är siffran ännu lägre. Den digitala utvecklingen har gjort att det i praktiken skulle vara enkelt att byta tillgängliggjorda böcker över nationsgränserna, men upphovsrättsliga frågor står i vägen.

De senaste åren har det emellertid tagits ett par initiativ för att öka det internationella samarbetet. Det kanske viktigaste kallas Marrakechfördraget. Det handlar om att göra inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta gränsöverskridande utbyte av tillgängliga medier, och på så sätt öka tillgången till desamma för personer med läsnedsättning.

– Det här är verkligen en viljeyttring. Att man gjorde detta inom WIPO (World Intellectual Property Organization) är unikt och visar att man vill göra skillnad. Det är stort.

I somras godkände Kanada som tjugonde land fördraget vilket innebar att det kunde träda i kraft. Under hösten skickades de första tre titlarna mellan just Kanada och Australien. Än så länge är Sverige dock inte med i utbytet eftersom man anser att det är EU som äger rätten att underteckna avtalet för alla unionens medlemmar.

– Det är inte förvånande, för vi ingår ju i unionen, men det är lite synd. Det finns absolut en god vilja från Sveriges sida. Här är det inte en kontroversiell fråga, utan det gäller bara för oss att avvakta det beslut som fattas i EU.

Maurice Sendaks Till vildingarnas land i taktil version. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Maurice Sendaks Till vildingarnas land i taktil version. Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Förutom Marrakechfördraget märks en del andra positiva strömningar när de gäller de här frågorna, också på hemmaplan. En sådan sak är skärpningen av diskrimineringslagen. Sedan två år tillbaka är bristande tillgänglighet grund för diskriminering, ett faktum som Anne Stigell och hennes kollegor inte drar sig för att påpeka i olika sammanhang.

– Det är logiskt att tillgänglighet inte bara handlar om fasade trottoarkanter utan att det också handlar om den demokratiska rätten till information.

Det surrar till för fjärde gången i Anne Stigells mobil och hon ursäktar sig för att se så att meddelandena inte är av akut art. Vi träffar henne i bråda årsredovisningstider och kvällen före har hon suttit med prognostexter som ska vara inne på departementet nästa dag. Årets siffror ser bra ut. Man landar på runt 4 000 inlästa titlar varav många gjorts på förslag från läsare. I snitt tar det två månader från det att förfrågan kommer in till myndigheten till dess att en bok kan levereras. För en bok med syntetiskt tal gäller runt 35 dagar.

– Jag tycker att det går ganska fort. Men det är klart att det finns önskemål om att allt ska vara färdigt när boken ges ut i svartskrift.

Det är svårt att svara på om det är en tillräckligt stor andel av litteraturen som tillgängliggörs i Sverige, tycker hon.

– I och med att en hel del görs efter inläsningsförslag så möter vi ju en stor del av behoven hos dem som önskar böcker. Men drömmen vore att bokförlagen själva gjorde sin litteratur tillgänglig, så kunde vi sysselsätta oss med att göra specifika tillgänglighetsanpassningar.

Fler och fler registrerar sig som användare på Legimus och nedladdningarna av talböcker ökar, men Anne Stigell säger att man når långt ifrån alla inom målgruppen. Där har myndigheten ett stort jobb att göra och man behöver hjälp.

– Vi vet att MTM skulle stå sig slätt utan bibliotekarierna som förmedlande länk. Vi har ju inte låntagarna här utan de är i sin stad eller sitt sammanhang. Vår uppgift är att stötta biblioteken och skolorna så att de har all information de behöver om de satsningar vi gör.

När det gäller dagstidningar är det alldeles för få som använder dem i tillgängligt format, tycker hon. Även där skulle biblioteken kunna vara behjälpliga med att sprida information, men framförallt borde tidningsföretagen själva hjälpa till.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Foto: Margareta Bloom Sandebäck

– Det finns en stor missuppfattning om att vår målgrupp inte skulle vara en läsande grupp. Det är de ju. De måste bara få förutsättningar och möjlighet att läsa på det sätt de själva vill.

På frågan om vad som känns viktigast just nu blir svaret en upprepning:

– Förutom den demokratiska rätten till information, menar du?

Anne Stigell vill inte säga att hennes yrke är ett kall, men det är ett brinnande intresse och hon har dessutom haft ”förfärligt roligt” under alla dessa år. Nu scrollar hon i telefonen igen.

– Var fasen är den? Jag har ju världens finaste bild, den måste du få se.

Där är den. En medalj i solitt guld för hennes dryga 30 år av ”nit och redlighet i rikets tjänst”.

– Att vara nitisk låter ju inte så roligt men jag är både redlig och har visat nit.

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Experten: Naiv bild av rysk propaganda i EU

Att Sverige värderar yttrandefriheten är något Ryssland utnyttjar och det finns en naivitet i Sverige och EU när det handlar om den ryska propagandan, säger Maryna Vorotyntseva, senior expert på Nato Stratcom. I dag talar hon på källkritikens dag.

13 mar 2024 • 3 min

MIK

Desinformation bör bemötas på biblioteken

Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”

12 mar 2024 • 3 min

Nyheter

Firar 25 år med jubileumsbok

Google, Malmö högskola och därmed även det som numera heter Malmö universitetsbibliotek, alla föddes de 1998. Boken om det jubilerande biblioteket fungerar som ett kollektivt minne för medarbetarna.

6 mar 2024 • 3 min