– Jag har alltid läst mycket böcker framför allt fantasy men när jag blev kriminell så hade jag inte längre tid att läsa. Därför känns det rätt bra att börja läsa igen när jag pluggar. Nu  läser jag mest historiska romaner, berättar Rasmus som deltar i en bokcirkel på anstalten.

Anstaltschefen Andrzej Molin och ytterligare en representant för Kriminalvården visar upp Beateberg. En anstalt med 50 interner och nästan lika många anställda. Beateberg är en 2,3,6 – säkerhetsklassad anstalt. Där finns även ett utslussningsboende där intagna som suttit många år i fängelse får pröva på vardagskunskap, som att tvätta, laga mat och ansvara för ett boende. Snickeri, gym, en musikstudio och ett bibliotek finns även. På alla anstalter och några häkten finns Lärcentrum, en studieplats för vuxna. Interner som har sökt och antagits till utbildning inom sfi, vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå eller på högskolenivå, är inskrivna vid Lärcentrum. Bianca Andersson är lärare på Beateberg och distansleder även fångar som flyttats till andra anstalter. 

– Det sker ständigt anstaltsbyten under kurserna, konstaterar Bianca Andersson samtidigt som hon hjälper en rysk man som studerar engelska via datorn.  

Nätcentrum är en sluten datormiljö med ett separat intranät där endast lärare och en studerande kan kommunicera i ett virtuellt studierum. Uppgifter, frågor och svar kan skickas mellan de inblandade Bianca Andersson och hennes kollega bedriver inte klassisk undervisning i klassrum under terminer. Interner kan börja plugga när som helst på året och har en övergripande, individuell studieplan. Fullföljd kurs ger ett vanligt betyg.

 Intill Bianca Anderssons arbetsrum står några bokhyllor med LL-böcker. Killarna som deltar i bokcirkeln läser en valfri LL-bok därefter skriver dom en recension.

– Det svåraste är recensionen. Jag har läst de flesta klassiker och historiska romaner men det är svårt att återberätta det som redan återberättats, konstaterar Rasmus.  

Läs mer i BBL.

Bakgrunden till förslaget är bland annat att Gamla stans bibliotek idag har en begränsad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning men byggnadens kulturhistoriska värde hindrar den nödvändiga ombyggnad som skulle krävas för god tillgänglighet. Därtill har biblioteket ett undanskymt läge bortom de centrala stråken. Därför föreslås biblioteket nu flyttas till Slussenområdet, där det profileras som ett bibliotek med fokus på Stockholmiana och Stockholms historia.

Flytten beräknas ske redan i augusti i år. Biblioteksverksamheten flyttar då provisoriskt in i en del av Faktarummet där man kommer att erbjuda ett litet utlåningsbart Stockholmsbestånd. Faktarummet är idag museets forskarsal där besökaren kan få information om Stockholm, stadens historia, byggnader och befolkning.

Då biblioteket delar informationsdisk med faktarumspersonalen och även har gemensam bemanning med faktarummet ser Stockholms stadsmuseum och Stockholms stadsbibliotek att man kan utöka öppettiderna vilket ger bättre service till medborgare som är intresserade av Stockholm.

Biblioteket kommer från och med hösten 2013 även erbjuda litterär programverksamhet i såväl i egen regi som i samarbete med personal från Stockholms stadsmuseum.

Lösningen är temporär – det framtida folkbiblioteket vid Slussen kommer att placeras ihop med Faktarummet i Stadsmuseets södra flygel och med direkt ingång från Ryssgården. Invigning är beräknad till hösten 2014.

Förslaget är att det framtida biblioteket placeras ihop med Faktarummet i södra flygeln med direkt ingång och maximal tillgänglighet från Ryssgården.

Genom den nya placeringen kan Stockholms stadsbibliotek erbjuda en utökad och förbättrad service då stockholmarna erbjuds möjligheten att återlämna och hämta reserverade böcker vid en av stadens viktigaste kommunikationsknutpunkter. Investeringskostnaden för biblioteksverksamhet i Stockholms stadsmuseum har beräknats till en engångskostnad av 1,5 miljoner, den totala kostnaden för genomförandet till 2,7 miljoner. 

Vid samma nämndmöte väntas man också ta beslut om flytt av Kista bibliotek – från Kista Torg till ett läge i Kista galleria. Gallerian är öppen varje dag – måndag till söndag – mellan tio på förmiddagen till klockan nio på kvällen. Bibliotekets öppettider ska vara desamma som gallerians.

Genom den föreslagna placeringen av biblioteket och de nya öppettiderna bedömer kulturförvaltningen att man kan fördubbla antalet biblioteksbesökare. Från dagens 250 000 till ca 500 000 per år. Kista Galleria har 19 miljoner besök per år, eller 60 000 per dag.

Den totala genomförandekostnaden väntas uppgå till 9,9 miljoner kronor, till det kommer 13,5 miljoner kronor i investeringsbidrag som tas ut som ett hyrestillägg under tio år till Kista galleria. Driftkostnaderna förväntas öka i det nya biblioteket – en ökning till drygt 4 miljoner kronor för 2014, och drygt 8 miljoner kronor för 2015. 

Invigningen är beräknad till augusti 2014.

Målet är att bibliotekspodden ska komma med ett nytt avsnitt varannan vecka som ska fungera som inspiration till litteraturens skattkista.Det första programmet handlar om genrer , del två om fantasy och det tredje programmet om Japan. Boktips ingår. Programmakarna är turligt nog en trio som består av bibliotekarier med  olika smak och olika favoriter. Alla är välkomna med  feedback och förslag på teman. 

Lyssna här!

– Det är hög tid att se över våra värderingar för vi har ett demokratiskt problem. Vi har inte råd att vara kostnadseffektiva längre, säger Kristian Lundberg till BBL.     

Författaren som själv gjort både en klass- och bildningsresa är allvarligt bekymrad över situationen för biblioteken eftersom det påverkar hela samhället.

– Jag är en autodidakt. Allt jag kan, all kunskap har jag fått gratis från biblioteket och böckerna där. Av egen erfarenhet vet jag att bibliotek kan göra skillnad på liv och katastrof, berättar Kristian Lundberg, som växte upp i ett hem med en psykiskt sjuk mamma.

Som liten skoltrött och lätt dyslektisk grabb vågade han sig in över den låga tröskeln till biblioteket – en kravlös och icke auktoritetsbunden plats. En plats för längtan. En bibliotekarie såg honom som den läshungrande pojke han var och satte Harry Martinssons Aniara i handen på honom. Utan bibliotekariens stöd hade han kanske dukat under i missbruk som så många av hans gamla barndomsvänner. Hans gamla biblioteksfilial vid Värnhemstorget i Malmö är idag stängd samtidigt som staden skriker efter mötesplatser som kan göra skillnad.

– Det är kriminellt att inte skydda varje enskild biblioteksfilial samtidigt som behovet ökar. I Malmö finns det avgångsklasser i grundskolan där 80 procent av barnen saknar fullständiga avgångsbetyg. Det är ett brott att inte låta barn växa upp med tillgängligheten till ett bibliotek!

– Det man älskar tar man hand om. Vi måste sluta prata om ekonomi i samband med bibliotek. Situationen är för allvarlig. Bibliotekscheferna borde gå samman och vägra svara på det ekonomiska utan istället värna grunden, säger Kristian Lundberg till BBL.

Även företagsledare inser ju att vissa saker måste få kosta för att det ger så mycket tillbaka, hävdar Kristian Lundberg. På frågan varför inte fler författare gör mer för att värna biblioteken skakar han på huvudet.

– Jag vet inte. Det borde ju inte vara någon större åtskillnad mellan förlag, bibliotek och författare eftersom alla har samma mål och mening när det gäller behovet och tillgången till berättelserna. 

I panelen Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, Lisbeth Forslund, bibliotekschef på Gävle bibliotek samt Lars Burman, relativt nytillträdd överbibliotekarie för Uppsala universitet.

Men innan man ser framåt kan det vara lämpligt att göra en statusuppdatering på nuet.

– Vi lever i de uppbrutna gränsernas epok, menade Lars Burman och syftade på att allt det som finns i processerna kring det fysiska och det digitala håller på att flyta ihop.

Gunilla Herdenberg pekade på ett nu – med en litteraturutredning, ny bibliotekslag och ständiga samtal kring minskad läsning och läsförståelse – där det talas väldigt mycket om bibliotek och bibliotekens roll, .

– Det har nog aldrig handlat om så mycket bibliotekspolitik som det gör nu. Bara på de två senaste åren har det hänt väldigt mycket på en övergripande nationell biblioteksnivå.

I Lisbeth Forsbergs beskrivning av läget finns också de många diskussionerna kring läsning men även kring värden som demokrati och yttrandefrihet.

Att biblioteken måste flytta fram sina positioner ifråga om synlighet verkade alla vara överens om. Verkar man i allmänhetens tjänst ska man bidra till att samhället utvecklas på ett bra sätt, menar Gunilla Herdenberg.

Två viktiga frågor för framtiden sammanfattade hon till att handla om dels den digitala världen, dels vikten av att koncentrera resurserna.

Biblioteken ska synas och vara en respekterad hjälte och då bör deras ställning arbetas in i samhället, anser Lars Burman som följdriktigt listade bibliotekens synlighet som en viktig fråga för framtiden.

 Lisbeth Forslund citerade en av Biblioteksdagarnas storföreläsare, Anna Ekström från Skolverket, när hon skulle välja en framtidsfråga för biblioteken:

– Att verka utjämnande för livschanser.

Många tänkte nog också i det sammanhanget på en annan storföreläsare: Kristian Lundberg. Biblioteket som en länk till något annat – ett beslut om att bli en läsande (och skrivande) människa.

 I sitt tal till Biblioteksdagarnas besökare talade hon om bibliotekens starka ställning och dess betydelse för demokratin och viktiga roll för att verka för tillgång till kunskap, information och fri åsiktsbildning.

– Biblioteken har en viktig roll för demokratins innersta väsen. Ni har ett arbete att vara stolta över, menade hon.

Att det inte i den nya lagen står något om att det ska finnas bibliotekarier på biblioteken kommenterade hon kort med:

– Bibliotekarierna är självklara fast det inte står på pränt, så var det sagt.

Nedläggningen av filialer – en annan fråga som kulturministern fått kommentera i samband med den nya lagen – stod också på agendan både i Lena Adelsohn Liljeroths tal på Biblioteksdagarna men även i den debattartikel som publicerades samma dag i Nerikes Allehanda.

I debattartikeln beklagar hon att filialer har lagts ned under senare år men menar fortfarande att ”då kan bokbussar, bokbåtar eller andra lösningar vara ett alternativ”.

Att flera biblioteksfilialer lagts ner beror i många fall på de senaste årens urbanisering och att de centrala biblioteken därför byggts ut, menar Lena Adelsohn Liljeroth.

– Ingen bibliotekslag i världen kan stoppa den fortsatta urbaniseringen.

Å andra sidan: Det är det kanske inte riktigt någon som har påstått heller.

Frågorna kring minskad läsning och läsfärdighet upptog en stor del av Lena Adelsohn Liljeroths anförande och här lät hon förstå att ett resultat av Litteraturutredningen kan komma att bli en nationell läskampanj av något slag.

– Bibliotekarierna har också en stor betydelse för att väcka läslusten hos barn och unga. Läsning och läsförståelse är en av våra stora demokratiska utmaningar. Det skulle behövas en nationell kampanj för att få igång läsandet bland vuxna.

Debattartikeln i Nerikes Allehanda kan läsas i sin helhet här

Kombinationen attraktivt program kring själva årsmötet samt snilledraget att plocka upp en favorit i repris – radioteaterchefen Stina Oscarsson – och låta henne inleda Svensk Biblioteksförenings årsmöte 2013, kan vara det som bidrog till en ovanligt stor uppslutning till årsmötet. Mellan tummen och pekfingret kan det ha varit en 120-130 personer som fattade beslut om medlemsavgifter, styrelse, ekonomi, budget etc.

En punkt som ägnades lite extra omsorg var BTJ och det faktum att företaget nyligen såldes för 1 krona och föreningen gick miste om en fordran om 30 miljoner kronor – ersättning för de sista 9,64 % av aktierna i BTJ Group. Caroline Fellbom Franke, Svensk Biblioteksförenings jurist, redogjorde kronologiskt för den utveckling som lett fram till detta. Andemeningen i den redogörelsen får nog ändå sägas vara att trots 30 miljoner förlorade kronor är Svensk Biblioteksförening att betrakta som en vinnare genom att man tidigt – innan företaget började gå dåligt – sålde majoriteten av sitt innehav och fick bra betalt, över 230 miljoner kronor. Ratos lär å sin sida ha konstaterat att BTJ är den sämsta affär som företaget någonsin gjort.

I samband med de redogörelser som handlade om föreningens ekonomi och de olika förstärkningar av kompetenser av Svensk Biblioteksförenings kansli som genomförts, beklagade Lena Lundgren att föreningen Bis motion från föregående år, om inrättandet av en internationell sekreterare, hade avslagits.

– Det utrymmet, ser man ju nu, hade funnits, menade Lena Lundgren som tycker sig se en utveckling där föreningen satsar ”innåt”, dvs nationellt på bekostnad av ett internationellt engagemang.

Lite debatt blev det också kring föreningens verksamhetsinriktning. Både Anette Eliasson, chef för Bibliotek Mölndal och Christina Persson, chef för Stadsbiblioteket i Göteborg, ifrågasatte om föreningen ska bidra till att med utgångspunkt i t ex biblioteksstatistiken återge ”negativa bilder” av bibliotek som handlar om minskade besök, minskade utlån etc.

Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening, hävdade med emfas att föreningen ska BÅDE bidra med goda exempel OCH kärva besked. Man kan inte blunda för de nedåtgående siffror som bitit sig fast sedan flera år nu.

Inga Lundén, ordförande i föreningens styrelse fick förnyat förtroende, och två nya ledamöter valdes in i styrelsen: Cecilia Gärdén, universitetslektor Bibliotekshögskolan i Borås, samt Nicholas Haldosen, bibliotekarie Örebro stadsbibliotek. Dessa efterträder Margareta Lundberg Rodin och Inger Edebro Sikström som i samband med årsmötet lämnade styrelsen.

Inger Edebro Sikström återkommer däremot i en ny roll: som sammankallande i valberedningen efter Ellen Åberg.

Cyklande bibliotekarier och biblioteksvänner längs vägen Stockholm – Örebro slog ett slag för litteratur, läsning och mångfald varhelst de rullade fram. Det var dessa bibliotekskramare som officiellt invigde Biblioteksdagarna, när de cyklade in i Örebro tillsammans med stadens kommunalråd.

Medlemsdagen drog igång där ALA:s ordförande Maureen Sullivan höll ett brandtal för bibliotekens rätt till e-böcker. Hon använde termen The Reading Ecosystem – där bibliotek och förläggare tillsammans ingår – och betonade även vikten av att konsekvent söka upp enskilda författare och små oberoende förlag för att få större förståelse för bibliotekens rätt och tillgång till information. Tålamod  krävs, men med tydligt fokus på uppdraget så kommer utdelningen. Efter talet erkänner Maureen Sullivan för BBL att hon blev lite förvånad över tystnaden som uppstod efter talet i den stora kongressalen.

– Ingen hade någon fråga att ställa till mig. Det har aldrig hänt förr, vart jag än talat i världen! konstaterar Maureen Sullivan glatt.

Radioteaterns chef Stina Oscarson inledningstalade inför årsmötet där hon slog fast att biblioteken är demokratins immunförsvar. Ett bildat folk är ett vaccin. I Oscarsson bibliotek står Lilla Hjärtat och Tintin sida vid sida. Läsarens makt och skyldighet är att tänka själv. ”Läsarens ansvar! Konsten och kulturen ska ju väcka oss. Få oss att tänka i nya banor”. Hon hade en inbjudan till alla som inte använder bibliotek.

– Välkommen in. Kunskap är makt!

Stina Oscarson säger till BBL att både bibliotek och Sveriges Radio står till allmänhetens tjänst.

– Radioteaterarkivet är ett steg i rätt riktning att låta alla få tillgång att ta del av bildning.

Dagen bjöd på seminarier om skolbibliotek, meröppet, e-böcker osv. Under rubriken Hur fritt ska biblioteket vara? delade representanter för Länsbibliotek Uppsala/Gävle, Chalmers universitetsbibliotek samt Danderyds stadsbibliotek med sig av sina erfarenheter kring urval och inköp av ibland kontroversiell litteratur. Kan biblioteken vara neutrala vid urval? Bibliotekarierna måste kunna litteratur samt läsa för att ständig vara uppdaterade.Margareta Lundberg Rodin, prefekt BHS, avlivar myten att man inte lär sig något om förmedling och genrer eftersom skönlitteratur numera finns som obligatorisk kurs vid utbildningen i Borås! På bibliotek ska det vara högt i tak. Där ska finnas mod att våga förhålla sig till sin omvärld. Intellektuellt ledarskap och profession krävs samt en grundad policy för att exempelvis kunna undvika missvisande rubriker  vid exempelvis gallring, betonade Malin Norrby. Från forskningsbibliotekens horisont där 97% av förvärven förra året var elektroniska är Open Access helt nödvändig. Användardrivet förvärv ett sätt att komma förbi ”paketlösningarna”, menade Daniel Forsman.

Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek, en förstudie av Maria Ehrenberg, Magnus Persson och Cinna Svensson delades ut under seminariet.. 7- 8 november anordnas en konferens om stereotyper i barnlitteraturen av Länsbibliotek Uppsala.

Mer i kommande BBL

Författaren Bengt Ohlsson inledde med att tala om sin egen son och hans skärmliv. En son som likt så många andra tonåriga pojkar inte sätter sig och läser en bok utan föredrar skärmlivet med alla Youtube-klipp med akrobatiska cykelvurpor etc. En dag fick Bengt Ohlsson nog, tog den foglige sonen i handen och på biblioteket vid Medborgarplatsen lånades efter stor vånda 4 böcker.

– En timme om dagen vill jag att du läser. Precis som att träna med hantlar behöver du träna och öva för att läsa, sa författaren och insåg i samma stund det kontraproduktiva i uppmaningen till sonen.

I slutändan handlar det om att vi alla måste vara läsföredömen för de unga. Läsning ska inte vara någon slags nyttig fiskleverolja utan vi måste visa att vi verkligen föredrar att läsa böcker, menar Bengt Ohlsson.

– Det enda vi saknar är hungern efter läsning. Och det är något som varken en kommitté eller politiken kan hitta åt oss. 

Därefter hastade författaren iväg till repetition av höstens monolog på teater Brunnsgatan Fyra – Jag, Bengt Ohlsson.

Qaisar Mahmood, författare till boken Jakten på svenskheten, berättade om sin uppväxt i ett hem utan böcker och betydelsen av biblioteket i Tensta. Kamratposten och dess Kropp & Knopp frågespalt blev räddningen för en liten pojke som inte kunde  läsa om sex och samlevnad öppet därhemma. 

– Vi är i läsbranschen inte lånebranschen, konstaterade stadsbibliotekarien Inga Lundén och underströk att biblioteken tar ställning för innehållet oavsett form, läs e-böcker. 

Författaren Torbjörn Elensky läste ur sin bok Egendom för att försöka locka fram lite läslust bland alla inbjudna fritidspolitiker som fanns på plats.

Förläggaren Dorotea Bromberg underströk därefter att det är ”genant” att behöva säga att vi behöver bibliotek.

– Jag hade aldrig klarat mig utan bibliotek! Det var där jag fick luft.

Svepande formuleringar om barns ointresse för böcker har hörts med jämna mellanrum under årens lopp, menade förläggaren. Men så kommer exempelvis Harry Potter och ställer allt på ända! Barn överlever inte utan läsning, hävdade förläggaren.

– Det är dags att göra något radikalt och höja tonläget! Sluta vara rädda för teknik och förenen eder, kulturnämnder. LÄS! avslutade Dorotea Bromberg och fick varma applåder.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt presenterade därefter ett liberalt tiostegsprogram för biblioteken i länet:

1. Nej till bibliotek på entreprenad.
2. Biblioteken ska inte politiseras.
3. Bibliotekens ska ligga där människor befinner sig.
4. Biblioteken ska ha öppet när medborgarna har tid att besöka dem.
5. Det är särskilt viktigt att biblioteken når barn och unga,
6. Det digitala biblioteket ska bli verklighet
7. För att öka studenternas möjlighet att bo i hela länet bör folkbiblioteken erbjuda god tillgång på studentlitteratur och studieplatser.
8. Integrera Stockholmsbiblioteken med varandra.
9. Alla skolelever ska ha tillgång till skolbibliotek.
10.  Skolbibliotekens ska vara bemannade.   

Programmet har antagits av det kommunpolitiska rådet i Stockholm.

– Vi förlitar oss på att bibliotekariers yrkeskompetens när det gäller urval av kontroversiella titlar. Ett bibliotek ska kunna ha både Das Kapital och Mein Kampf.

– När det gäller rasistiska stereotyper i barnlitteraturen så måste dessa bemötas med samtal istället för förbud. Det gäller att visa på alternativ, inte undanhålla, säger kulturborgarrådet till BBL

Mer i kommande nummer av BBL

Alla fast anställda på biblioteket kommer att utbildas för de nya polisiära uppgifterna.

På biblioteksinvigningen i mars läste polisen sagor för barnen, då biblioteket i Vagnhärad fick namnet Navet. Bibliotekschefen i Trosa och Vagnhärad, Henrika Åström, ser inga problem med samarbetet med polismyndigheten, enbart en utökad samhällsservice.

– Vi har öppet fem dagar i veckan, polisen bara en kväll i veckan. Ju mer service vi kan erbjuda desto bättre bibliotekssamlingspunkt , säger Henrika Åström till BBL.

På frågan om bibliotekets varumärke påverkas negativt av samarbetsavtalet med polismyndigheten svarar bibliotekschefen att det överhuvudtaget inte förekommit några sådana funderingar.

– Dessutom är det ett brottsbelastat område så det är enbart positivt med polisens närvaro, säger Henrika Åström.

Även på andra håll i Sörmland förekommer samarbete med polisen i Nyköping, bland annat i Gnesta. Hanna Ahlström Gnesta bibliotek  säger till BBL att man samarbetat under ett års tid sedan polisstation lades ned. 

– Det har inte inneburit merjobb för oss. Samarbetet lyder under medborgarkontoret så det fungerar lika bra som med övriga samhällsinstanser, konstaterar Hanna Ahlström.