KB överens med universitetsbibliotek: 600 års tryck ska digitaliseras

DIGITALISERING.KB har kommit överens med fem universitetsbibliotek att arbeta gemensamt för att digitalisera 600 år av svenskt tryck. Det kommer inte att bli lätt och det är inte klart vem som ska betala, men det viktiga är att det finns en överenskommelse, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

28 januari 2020 av Annika Clemens
Allt som har tryckts i Sverige sedan 1400-talet ska digitaliseras. Nu har KB kommit överens med fem universitetsbibliotek om att arbeta tillsammans med projektet. Foto: Alfons Morales / Unsplash

– Det viktigaste är att vi samlar våra krafter och har en gemensam plan. Det här känns jättebra, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

– Alltför många projekt har bedrivits som mindre digitaliseringsprojekt och inte hängt ihop. Nu ser vi att vi måste ha gemensamma strategier.

Överenskommelsen har träffats mellan universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala samt Kungliga biblioteket. Målet är att digitalisera böcker, tidningar, rapporter och läromedel som har getts ut i Sverige och göra dem tillgängliga. Hela den nationella tryckproduktionen från 1400-talet och fram till idag ska alltså överföras till digital form. Reklamblad och bruksanvisningar är visserligen också en del av svensk tryckproduktion, men kommer inte att prioriteras.

Riksbibliotekarie Karin Grönvall. Foto: Viktor Gårdsäter

Det är inte någon liten uppgift, och det är oklart hur lång tid det kommer att ta.

– Vi har inte vågat räkna, då blir man alldeles matt, säger Karin Grönvall.

– Men det är jätteviktigt att få i gång planeringsarbetet och börja prioritera.

Hur digitaliseringen ska finansieras är alltså inte heller klart. En del av det arbete som nu tar vid är just att hitta finansiärer.

– Den frågan återstår. I det här ligger att jobba gemensamt för att hitta resurser.

Såväl böcker som tidningar och rapporter ingår i den tryckproduktion som ska digitaliseras. Foto: Henry Be / Unsplash

En av slutsatserna i förslaget till nationell biblioteksstrategi, att på tio år digitalisera det mesta som har getts ut i Sverige, möttes av kritik i höstas. Bland annat från Riksbankens jubileumsfond som skulle kunna vara en viktig finansiär. Sannolikheten är liten att det finns tillräckligt med pengar för att digitalisera allt som har tryckts i Sverige på ett kvalitativt sätt så att det blir tillgängligt, slog jubileumsfonden fast.

Men Karin Grönvall vill inte koppla dagens avsiktsförklaring till biblioteksstrategin och påpekar att det inte finns något skrivet om vare sig hur lång tid det ska ta eller hur mycket det kommer att kosta.

– Det vi har sagt nu är att vi ska jobba tillsammans.

Planen är att börja med material som inte är skyddat av upphovsrättslagen. När det gäller böcker släpper skyddet 70 år efter upphovsrättsinnehavarens död. Men det kan också finnas rapporter och annat som inte är skyddade av den ekonomiska upphovsrätten.

Hur de ska gå tillväga med material som fortfarande är upphovsrättsskyddat återstår att se. Till att börja med ska de olika parterna samlas och göra en plan för hur arbetet ska gå vidare.