Medieutredningen vill se MIK-reform

Folkskolereformen 1842 lyfte skrivkunnigheten i Sverige. Nu behövs en nationell MIK-reform för att utveckla medborgarnas förståelse och medvetenhet för medieteknik, skriver regeringens utredare.

7 november 2016 av Adam Westin

 

Medieutredaren Anette Novak. Foto: Sveriges kommunikatörer
Medieutredaren Anette Novak. Foto: Sveriges kommunikatörer

Medieutredningens slutbetänkande lämnades över till kulturminister Alice Bah Kuhnke på måndagen. Det är en länge emotsedd utredning i medievärlden. Det stora förslaget är att presstödet ska övergå till ett mer teknikneutralt mediestöd, som även kan ges till webb- och gratistidningar.

Under rubriken ”bibliotekens roll” lämnas inga särskilt skarpa förslag, mer än att den framställs som viktig. Det ingår i utredningens uppdrag att väga in bibliotekens roll som arenor för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De skriver att den kunskap och kompetens som finns inom biblioteksväsendet innebär goda möjligheter för Sverige att skapa ett digitalt kompetenslyft.

Ett problem när det gäller medie- och informationskunnighet (MIK) är att det saknas samordning, skriver utredaren. MIK-frågor spänner över sex departement och minst tolv statliga organ.

För att uppfylla regeringens målsättning att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs en omfattande och långsiktig satsning på MIK, riktad till samtliga medborgare, enligt utredningen. De skriver att det digitala kompetenslyft som biblioteksstrategin föreslagit att regionbiblioteken ska genomföra kan vara en möjlig väg. Men även skolan, skolbiblioteken och studieförbundens roll bör vägas in.

Nu ska remissinstanser lämna sina synpunkter på utredningen innan den behandlas i Riksdagen.