Ingår i temat Meröppet

Meröppet ökar explosionsartat

Meröppet.Allt fler vill ha meröppet. Sedan Veberöd gick först 2009 har 86 kommuner till hakat på. De senaste åren har utvecklingen exploderat. Men hur funkar det egentligen?

7 februari 2019 av Stina Loman
Illustration: Emma Hanquist.
Illustration: Emma Hanquist.

– Offentliga lokaler ska inte stå stängda. Vi vill öka tillgängligheten, säger Martin Gillgren.

Han är avdelningschef på kulturförvaltningen i Halmstads kommun och pratar om meröppet. Kommunen är en av de senaste i raden som infört meröppet. Det innebär att användarna har tillgång till biblioteket även då inte personal är på plats. Besökarna tar sig in med exempelvis lånekort eller ett chipp. I biblioteket kan de låna och lämna tillbaka böcker, studera eller ha föreningsmöten.

I Halmstad har biblioteket i Harplinge nyss blivit meröppet och planen är att fortsätta med ytterligare bibliotek framöver. Att man valde att börja med Harplinge beror på att det finns en fungerande kollektivism på orten vilket minskar risken för skadegörelse, menar Martin Gillgren.

– Jag vet inte om det är naivt, men jag tror inte det. Vi har gjort en bra omvärldsanalys och pratat med andra bibliotek som inte upplevt några problem med skadegörelse, så vår riskbedömning är att vi inte får några svårigheter, säger han.

Statistik från Kungliga biblioteket visar att meröppet ökat explosionsartat på de svenska folkbiblioteken. Från 2016 till 2017 ökade meröppettider med 58 procent. 20 procent av öppettiderna på huvudbiblioteken var obemannade 2017.

Meröppet

Meröppet kallas det när ett bibliotek håller öppet utan närvarande personal. Användarna kan komma in i lokalerna med hjälp av sitt lånekort, sin mobiltelefon eller en kod. I dag har bibliotek i 87 svenska kommuner meröppet. Och antalet ökar. Från 2016 till 2017 ökade de svenska folkbibliotekens meröppettider med 58 procent. 20 procent av folkbibliotekens totala öppettider består av meröppet.

Till skillnad från i Danmark ökar samtidigt antalet årsverken på folkbiblioteken. Från 4 806 årsverken år 2015 till 4 889 år 2017.

Enligt dem som Biblioteksbladet pratat med är ökad tillgänglighet den största fördelen med meröppet. En annan fördel är att utlånen ökar och alla säger att besökarna varit nöjda med meröppet. Att det finns en risk för skadegörelse och vandalisering tycks de flesta ta med ro.

Johan Edgren, bibliotekschef för Alingsås stadsbibliotek som haft meröppet sedan 2013, förklarar varför.

– Skadegörelse och hög ljudnivå går i vågor, och det är ingen skillnad på omfattning jämfört med bemannad tid. I stort är våra erfarenheter positiva. Meröppet ökar känslan av att det är medborgarnas bibliotek och Alingsåsarna klagar direkt om vi gör minsta inskränkning i meröppet, säger han.

För två år sedan hade Alingsås stadsbibliotek en del problem med stök och vandalisering. Men problemen minskade när vuxennärvaron ökade genom samarbete med föreningar och studieförbund. Däremot kan det ibland vara stökigt under skolloven eftersom ungdomar släpper in sina kompisar.

När man började med meröppet installerades en kamera i entrén.

– Jag vet inte om det har haft någon återhållande effekt men det är en trygghetsskapande åtgärd, säger Johan Edgren.

Skånska orten Veberöd – med drygt 4 900 invånare – var först ut med att införa meröppet i Sverige. Året var 2009 och inspirationen hämtades från Danmark. Kristina Vince var verksamhetsledare för biblioteket då, i dag är hon verksamhetsledare för biblioteket i Dalby.

– Först var vi ganska negativa och hade farhågor om att folk skulle förstöra på biblioteket, ta sönder möbler och allmänt missköta sig, säger Kristina Vince och berättar att hon och kollegorna åkte till Danmark med ”tusen frågor” i bakfickan.

– De var så luttrade och sa att det inte var några problem alls med meröppet. Så vi blev peppade och körde på.

I början hade de mycket strul med tekniken som styrde meröppetfunktionerna. När personalen kom på morgonen hade systemet ganska ofta lagt av och användarna hade inte kunnat komma in.

– Vi höll på att bli tokiga. Men användarna var ändå väldigt positiva och tyckte det hela var fantastiskt. Många kunde börja använda biblioteket igen efter att inte ha gjort det på flera år på grund av öppettiderna.

Veberöd har genom åren haft väldigt lite problem med skadegörelse, vid något tillfälle har någon tagit sönder en stol, men inte mer. Kristina Vince tror att meröppetbesökare är mer måna om biblioteket.

– Känslan för biblioteket har förskjutits från att det är någon annans bibliotek till att det är vårt bibliotek. Det händer att folk städar själva och håller efter.

Däremot har de haft problem med att obehöriga tagit sig in. Meröppetbesökarna har hållit upp dörren för obehöriga eller öppnat om någon knackat på. Det här är en baksida som märkts av på flera andra bibliotek, enligt dem Biblioteksbladet pratat med.

– Den kluriga biten med meröppet är att folk på liten yta ska samsas, och att man har olika idéer om vad ett bibliotek ska vara. En del tycker att det ska vara häng och ett ställe att umgås på, och andra vill gå dit för att jobba eller studera. Det kan krocka. Med personal på plats kan man styra det mer, men det är oftast högre ljudnivå när personalen inte är där, säger Kristina Vince som tipsar andra bibliotek som ska börja med meröppet om att ha tysta zoner.

Vid Telefonplans bibliotek i södra Stockholm infördes meröppet våren 2015. I somras kom en arbetsmiljörapport från fackförbunden Vision och Saco och huvudskyddsombudet på Stockholms stadsbibliotek som visade att meröppet fått negativa konsekvenser: ”Hot, störningar och vandalism förekommer ofta – och har ökat i omfattning och allvarsgrad i takt med att meröppet blivit mer känt”.

Einar Ehn är huvudskyddsombud på Stockholms stadsbibliotek och tillhör fackförbundet DIK.

Nästan fördubbling från 2015

De offentligt finansierade biblioteken i Sverige hade meröppet sammanlagt 13 665 timmar 2017. Det är nästan en fördubbling från 2015 (7 102 timmar)

Många bibliotek har en åldersgräns på 18 år för att få komma in under meröppettid.

Källa: Kungliga bibliotekets statistik.

– Jag tar då och då emot incidentrapporter relaterade till meröppet, de handlar oftast om att obehöriga släppts in i lokalen. Ofta är det folk som inte ens vet om att det är meröppet och gått in för att någon annan hållit upp dörren.

– Sen kan det vara incidenter där någon porrsurfat, där konflikter uppstått vid datorerna eller för att lokalen använts som uppehållsrum, säger Einar Ehn och berättar att Sköndals bibliotek – också det beläget i södra Stockholm – haft problem med ungdomsgäng som stått och bankat utanför dörren under meröppet och velat bli insläppta.

En annan fråga som varit aktuell för facket har varit att personal varit ensam i biblioteket.

– Om man kommer till jobbet under meröppettid och passerar biblioteket så är det svårt att inte hjälpa besökare. Det här matchar inte de regler som vi har kring ensambemanning. Från fackligt håll har vi tagit upp detta med ledningen som dock anser att det inte räknas som ensambemanning att tjänstgöra ensam på ett meröppet bibliotek. Men man har öppnat för att om medarbetare anser att detta är ett problem har enhetscheferna möjlighet att se över schemat så att ingen behöver komma till eller lämna arbetsplatsen ensam, säger Einar Ehn.

Daniel Forsman är stadsbibliotekarie i Stockholm. Han bekräftar att meröppet inte varit helt problemfritt men att det också är väldigt uppskattat och lett till ökat antal besök.

– I ljuset av arbetsmiljörapporten har vi arbetat med flera åtgärder, dessutom följer vi upp alla incidenter som rapporteras in, säger han.

Stadsbiblioteket har ansökt om tillstånd för att sätta upp kameror i de meröppna biblioteken. De interna riktlinjerna för hur personalen ska arbeta med meröppet har uppdaterats och en beredskapsjour har inrättats. Det innebär att det numera finns ett telefonnummer som användarna kan ringa om något händer under meröppettiderna. Telefonen bemannas av en chef i beredskap.