”Molntjänster är inte neutrala”
6 sep 2017 • 3 min
Molntjänster som Gmail, Dropbox, Facebook eller Icloud har blivit självklara verktyg i vår vardag. Allt för självklara, säger Maria Lindh, universitetsadjunkt på Högskolan i Borås.
Maria Lindh har i sin doktorsavhandling i informations- och biblioteksvetenskap Cloudy talks: Exploring accounts about cloud computing undersökt hur olika aktörer talar om och beskriver molntjänsterna. Hennes tes är att språket vi beskriver den nya tekniken med formar vårt förhållande till den.
– Molntjänster är komplexa företeelser med komplexa konsekvenser. Men beskrivningarna av dem är, både i PR-materialet hos utvecklarna och bland oss konsumenter, väldigt förenklande.
Marknadsföringens retorik framställer molntjänsterna som självklara, neutrala verktyg. Det har gamla rötter. Maria Lindhs avhandling bygger på fyra artiklar (av vilka tre samskrivits med andra forskare) och i den första spårar Lindh bilden av informationsteknologi som neutral ändå tillbaka till femtiotalet. Ett återkommande begrepp var då utility:
– Visionen för framtiden var att informationsteknologi bara skulle finnas där, som en självklarhet, som när du trycker på en knapp och en lampa tänds. Eller som vatten i kranen.
I den andra artikeln som avhandlingen baseras på har Maria Lindh tittat närmare på en svensk skolorganisation, bestående av runt trettio skolor, som var tidig med att implementera molntjänsten Google Apps for Education. Hon har intervjuat personer med strategiskt ansvar för såväl IT-delen som pedagogiken.
– De förklarade att de behövde en lösning som var sömlös, stabil och enkel för eleverna att använda. De hade helt klart utility-vinkeln. De sade hela tiden: det här fungerar så bra!
Samtidigt som de talade om molntjänsten som ett neutralt verktyg kunde de dock konstatera att tekniken förändrat pedagogiken. Som exempel diskuterade man på några skolor att frångå proven, som upplevdes som överflödiga när elevernas kunskapsprocesser blivit synliga genom de digitala verktygen.
– Om vi pratar om tekniken som neutral och vi samtidigt kan konstatera att den faktiskt påverkar oss i olika riktningar finns det en konflikt där. Faran är att man inte undersöker hur den påverkar oss, utan tar den för given.
I fallet med skolorganisationen var det inte lärarna som efterfrågade apparna – införandet skedde under påtryckningar från den interna IT-avdelningen.
I ryggen hade de ett särskilt bra argument: Google Apps for Education är gratis.
– En tidigare rektor uttryckte det som att det inte var ett beslut överhuvudtaget, det var bara att säga tack!
Förutom att molntjänsterna påverkar vår verklighet utan att vi frågar oss hur, finns det också en annan baksida av den okritiska diskursen kring dem: integritetsfrågorna. Som elev i någon av den undersökta skolorganisationens skolor har man inget annat val än att arbeta i Googles appar. Men vad händer med all den information som man lämnar efter sig?
I den tredje delen av avhandlingen har Maria Lindh studerat Googles sekretessregler, som gör sig luddiga bakom vilseledande definitioner. Företaget hävdar att det inte är intresserat av användarnas ”data”, samtidigt som de säljer vidare den information som denna data ackumulerar till annonsörer. Användaren blir objekt för datautvinning, spårning och mätning.
Så varför är vi då så okritiska när det kommer till molntjänsterna? Maria Lindh menar att det delvis handlar om rädslan att halka efter, bli omsprungen, oavsett om man är privatperson eller en skolorganisation. I Googles PR-material har utility-retoriken den senaste tiden fått lämna rum för ett annat spår: molntjänsterna ska nu ”revolutionera” våra liv. Och vem vill missa det?
– Jag är verkligen inte teknikfientlig. Jag vill bara inte att vi ska vara naiva och svälja allting med hull och hår, säger Maria Lindh.
Senaste nytt
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
0 kommentarer