NE slopas i flera skolor

Ett sextiotal skolor slutar tillhandahålla ett uppslagsverk granskat av sakkunniga. Forskare vädjar om samhällets engagemang.

15 september 2016 av Adam Westin
Foto: Istock
Eleverna lämnas till Wikipedia. Foto: Istock

– När vi sade upp NE var det jättemånga elever som kom och frågade varför vi inte hade den kvar. Men från bibliotekets sida kan vi inte ta prishöjningar på över tio procent per år, vår budget är ju densamma, säger Richard Ohlsson, bibliotekarie på Stagneliusskolan i Kalmar.

Tiden då var och varannan svensk gick till bokhyllan och plockade fram ett blått band för att få veta mer om ett begrepp är sedan länge förbi. Den stora affären för Nationalencyklopedin AB är att sälja digitala tjänster till skolor och bibliotek.

En skola kan inte prenumerera på enbart uppslagsverket. Istället säljs ett paket med totalt nio tjänster, såsom ett ordlexikon, språkundervisning i bland annat spanska och tyska och en play-tjänst.

Utökningen är en anledning till att priset på NE gått upp kraftigt de senaste åren, vilket varit en het fråga i Skolverkets nätverk för skolbibliotekarier. När Biblioteksbladet i augusti frågade vilka skolor som nyligen sagt upp NE svarade företrädare för 67 grund- och gymnasieskolor att de avslutat sina abonnemang, främst på grund av det höjda priset. I vissa fall handlar det om hela kommuner som sagt upp abonnemanget för sina skolor. Landets största folkbibliotek, Stockholms stadsbibliotek, sa upp NE i år efter att priset stigit från 119 000 kronor år 2005 till 332 000 kronor år 2015.

Varför kan en skola inte prenumerera på enbart uppslagsverket?

– Det har inte funnits tillräckligt många kunder som önskat att dela upp paketet. Man ser värdet i Norstedts ordböcker, Världens religioner, Världens länder och så vidare, eftersom tjänsterna används i de allra flesta fall, säger Johan Stenmarck, chef för NE:s svenska marknad.

Vad händer då om skolor väljer bort Nationalencyklopedins utbildningspaket och Wikipedia blir enda alternativet? Biblioteksbladet har talat med företrädare för regeringen, Skolverket och Skolinspektionen. Ingen av dem kan eller vill uttala sig kring vilket uppslagsverk som elever bör ha tillgång till.

Det viktigaste är att skolbibliotek erbjuder en mångfald av källor, tycker Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Han tycker att det är intressant att jämföra Nationalencyklopedin, ett privat företag utan statlig inblandning, med Store norske leksikon i Norge som staten finansierar till 36 procent.

– De har byggt ett uppslagsverk som bygger på en förståelse för det nya landskapet, där det både finns en redaktion som granskar och att alla kan bidra. Jag tror att det behövs ett samhälleligt engagemang för tillgänglighetsfrågor, man kan inte lämna allt i händerna på Googles algoritm, säger Olof Sundin.