Ingår i temat Kjempedigitalt

Norsk biblioteksrobot visar vägen

Norge. Den digitala bibliotekarien Nancy söker i samlingar och katalogiserar böcker. Men artificiell intelligens på biblioteken är fortfarande på experimentstadiet.

17 april 2019 av Jennie Aquilonius
Nancy McPhee är en av USA:s mest kända bibliotekarier, så känd att hon fått en superhjältedocka. Foto: Archie McPhee

Tänk dig en digital bibliotekarie som du kan resonera med när du sysslar med ett projekt. När du går upp på morgonen säger Nancy, som hon heter: ”Vi pratade om det här i går, jag gick igenom samlingarna i natt och upptäckte det här sambandet, kanske är det en bra teori?”

– Inom en snar framtid kommer Nancy att kunna hjälpa människor att hitta ny kunskap i existerande information, säger Svein Arne Brygfjeld.

Han leder norska Nasjonalbibliotekets satsning på maskininlärning och artificiell intelligens, eller kunstig intelligens, som det heter på norska. Den amerikanska bibliotekarien Nancy Pearl har gett namn åt roboten.

– Den lär sig av sina erfarenheter, precis som vi människor. 

Nasjonalbibliotekets digitaliseringsprogram har byggt upp enorma mängder data. Det har skapat den plattform med innehåll som är nödvändig för maskininlärning. För två år sedan började de tre teknologerna i AI-teamet experimentera. Och genom att ta del av stora mängder information har Nancy nu lärt sig hur ord och fraser uppträder i olika kontexter.

I ett test fick hon lära sig att läsa och läste sedan några tusen böcker ur fyra kategorier.

– Sedan gav vi henne en ny bok och frågade vilken kategori den tillhörde. Hon svarade rätt i 95 procent av fallen. I de övriga 5 procenten kan det ha varit människor som gjort fel under katalogiseringen.

Men är Nancy artificiell intelligens? 

– Nej, det handlar än så länge om maskininlärning. Artificiell intelligens kräver resonemang och intention, att programmet har en egen vilja. Vi är långt därifrån.

I ett annat experiment skapade AI-teamet ett digitalt bibliotek från A till Å utan inblandning av en mänsklig bibliotekarie. Gruppen matade in stora mängder data: tidningar, radio och teve från januari 2011. De gjorde inga manuella katalogiseringar utan allt skedde automatiskt. 

På sitt kontor skriver Svein Arne Brygfjeld nu in ”Jens Stoltenberg” i sökrutan. Nancy radar upp en mängd ord med stark koppling till den tidigare norska statsministern från januari 2011. Starkast koppling har Norge, Stortinget, Arbeiderpartiet och den norska journalisten Maria Amelie. 

– Hon var mycket i medierna då eftersom vi hade en tuff invandringsdebatt. 

Klickar vi på hennes namn kommer vi till en tidningsartikel där Maria Amelie och Jens Stoltenberg finns med i samma stycke. 

Det behövdes cirka åtta månadsverk för att genomföra experimentet.

– Att katalogisera samma innehåll manuellt hade tagit tiotals år. Vi har hittat ungefär tre miljoner olika namn i materialet.

Han menar att mycket traditionellt biblioteksarbete kommer att automatiseras i framtiden. Nancy ska också hjälpa användarna att hitta relevant material i samlingarna. 

Blir bibliotekarierna arbetslösa nu?

– Nej. Det pågår en ständig diskussion om prioriteringar. Resurserna räcker inte till för allt personalen vill göra. Maskininlärning och AI kan frigöra resurser.

Nasjonalbiblioteket har också inlett ett samarbete med Stanfords universitetsbibliotek. I december 2018 arrangerade de världens första internationella konferens om AI på bibliotek. Den lockade 330 deltagare till Oslo och 1 200 tittade på online. 

– Artificiell intelligens är nödvändig för att få fram det bibliotek vi vill ha i framtiden, för att ge människor bättre tillgång till kunskap.