Ingår i temat Kjempedigitalt

Norska biblioteksstrategin gav ökat antal besökare

Norge. Norges biblioteksstrategi har haft två mål: Att göra biblioteken till levande mötesplatser och att skapa digital infrastruktur. Efter tre år ser de resultat. "Det har i alla fall aldrig varit så många som går till biblioteken", säger riksbibliotekarien Aslak Sira Myhre.

17 april 2019 av Annika Persson
Norges riksbibliotekarie Aslak Sira Myhre. Foto: Nasjonalbiblioteket.

I slutet av februari presenterade det norska nationalbiblioteket utvärderingen av den första norska nationella biblioteksstrategin. Strategin sjösattes 2015 för att uppfylla den nya bibliotekslagens mål.

– En av våra framgångsfaktorer är att strategin varit så konkret. Vi har tvingats mobilisera organisationen kring konkreta projekt och haft en väldigt tydlig riktning, förklarar Norges riksbibliotekarie Aslak Sira Myhre.

Det första målet kopplade direkt till den nya skrivningen i bibliotekslagen som sade att biblioteken skulle vara en mötesplats och en arena för debatt. 

– Det ställde nya krav och skapade nya förväntningar. En av utgångspunkterna blev att hjälpa biblioteken med den förvandlingen, säger Aslak Sira Myhre.

Till biblioteksstrategin har det funnits kopplade utvecklingsmedel för biblioteken att söka. 150 miljoner har delats ut till 300 bibliotek. Och när tre år nu har gått kan strategin räkna in sitt första mål med råge. 

– Utvärderingen visar att vi verkligen lyckats omskapa biblioteken till mötesplatser och debattarenor. Men vi har inte varit ensamma. Vi har gjort det här tillsammans – Nasjonalbiblioteket, fylkesbiblioteken (som är Norges regionala bibliotek) och folkbiblioteken. 

Fler använder Norges bibliotek i dag än för tre år sedan. I utvärderingen svarar 54 procent att de besökt ett bibliotek under det senaste året. 2015, innan satsningen började, var motsvarande siffra 40 procent. Användarna kommer visserligen fortfarande mest för att låna böcker och få hjälp att söka information, men  andelen som har gått på möten, föreställningar, debatter eller kommit för att studera och ta läxhjälp har också ökat.

– Det är en våldsam uppgång. Det har aldrig varit så många som använder biblioteken, säger Aslak Sira Myhre. 

Det andra målet för strategin var att bygga upp en nationell digital infrastruktur. Att se till att det fanns digitala resurser för biblioteken att använda. 

– I dag levererar nationalbiblioteket gratis metadata till alla folkbibliotek. Vi har byggt ett gemensamt bibliotekssök. Inte minst att det flerspråkiga biblioteket digitaliseras har uppskattats mycket. Vi har också byggt upp en grundtjänst för biblioteken i nb.no, en katalog som funkar mycket bättre än de tidigare. 

Aslak Sira Myhre börjar söka medan vi pratar, och jämför sökresultaten i olika motorer. Han låter förtjust, men menar att det är långt kvar innan de är framme med det digitala vägnät de drömmer om. 

– Ja. Det här är nämligen svårt. Du ska få ihop nitton miljoner böcker i det norska biblio-tekssystemet som i sin tur är uppdelat i fyra-fem system och alla böckerna har olika utgåvor och upplagor. 

I Sverige har SKL visat oro för en centralisering av biblioteksväsendet. Men i Norge har det i stället funnits en utbredd önskan om att nationalbiblioteket ska ta på sig en större roll, säger Aslak Sira Myhre. Han upplever att samarbetet har förbättrats under arbetet med att genomföra strategin. 

När arbetet nu börjar med norsk biblioteksstrategi 2.0 handlar uppgiften delvis om att bli mindre beroende av utomstående leverantörer och ta större ansvar för hela biblioteksstrukturen, säger Aslak Sira Myhre.

Det finns också en önskelista från de lokala biblioteken. De vill ha starkare nationell infrastruktur med fokus på det digitala och strömmande digitala tjänster. De önskar sig en kompetenshöjning hos personalen och större fokus på att överbrygga de digitala klyftorna och på källkritik, att bistå när det gäller att värdera information. 

Den nya strategin ska läggas fram i augusti i år och kommer att gälla 2020-2024. Om det kommer att följa med nya utvecklingsmedel är inte klart än.  Men Aslak Sira Myhres övergripande vision är klar. 

– Min och Nasjonalbibliotekets önskan för den nya strategin är att den ska sätta folkbildningen främst. Vi vill fokusera på bibliotekens roll som förmedlare. Att biblioteken ska vara uppsökande institutioner som aktivt jobbar med att samlingarna ska användas – att folk ska söka kunskap, läsa böcker, lyssna på föredrag och debatter. Så kan biblioteken vara med och skapa ett bättre samhälle. Och vi är på väg dit. Utlånen till barn och unga har gått upp. Besöken går upp. Och nedgången i utlånen till vuxna är stoppad.