Nu tar hon över klubban

Johanna Hansson.Den nya ordföranden i Svensk biblioteksförening tror på samverkan, krokiga vägar och att kasta sten i glashus. Till vardags agerar hon äktenskapsrådgivare åt de två huvudmännen på Almedalsbiblioteket.

19 juni 2018 av Stina Loman
Johanna Hansson är Svensk biblioteksförenings nya ordförande. Just nu på uppdrag i Visby. Foto: Stina Loman.
Johanna Hansson är Svensk biblioteksförenings nya ordförande. Just nu på uppdrag i Visby. Foto: Stina Loman.

– Jag lovade mig själv när jag tog det här jobbet att jag skulle uppskatta den här utsikten varje dag, säger Johanna Hansson.

Hon sitter vid ett mötesbord i trä inne i sitt arbetsrum på Almedalsbiblioteket i Visby. På bordet står en kopp svart kaffe och intill ligger en smartphone med rosa skal. Ena halvan av rummet består av fönster med utsikt över Östersjön. Utanför lyser solen och träden har exploderat i grönt.

Förra året blev hon chef och projektledare för Almedalsbiblioteket. Det är ett unikt bibliotek i Sverige, det enda där universitets- och folkbibliotek integrerats in i samma verksamhet. Och det är Johanna Hanssons uppgift att se över organisation och arbetssätt.

– Det fungerar som ett äktenskap. När ni blir ihop är det lätt att fokus hamnar på relationen och så glömmer du bort vem du själv är. Men det är världens resurs för Gotland att ha ett sådant här bibliotek, och när de båda huvudmännen möts i sina respektive uppdrag kan vi göra jättemycket tillsammans.

På Almedalsbiblioteket jobbar trettio personer, varav sex tillhör Uppsala universitet. Johanna Hansson påpekar att det ibland är tufft att få alla att sjunga i kör då det finns två huvudmän med olika mål, även om det också finns fördelar som att biblioteket kan erbjuda längre öppettider med bemanning. Men hon har ett recept för att få relationen att funka; renodla uppdraget och definiera målgrupper.

”När forskare och barn möts på biblioteket sker en inspiration till fortsatt lärande”, säger Johanna Hansson som har satt ett motto för verksamheten: ”den lärande människan”. Foto: Stina Loman.
”När forskare och barn möts på biblioteket sker en inspiration till fortsatt lärande”, säger Johanna Hansson som har satt ett motto för verksamheten: ”den lärande människan”. Foto: Stina Loman.

– Bådas uppdrag är att förmedla litteratur och information och bidra till det demokratiska samhället. Men sen ska folkbiblioteket prioritera barn och unga och universitetet studenter och forskare.

Det är en fördel för Region Gotland att som arbetsgivare kunna locka med ett bibliotek där allmänheten har tillgång till universitetets alla digitala resurser. Något som bland annat innebär en smidig väg till kvalificerad kompetensutveckling. Men det gäller att det här tänket sätter sig i ryggmärgen, menar Johanna Hansson.

– Det är mitt jobb att tjata så att arbetsgivaren Region Gotland förstår vilken resurs det är.

I övrigt jobbar hon med att öka lusten till bildning. Hon har satt mottot ”den lärande människan” för att sänka trösklarna till högre utbildning.

– Gotland har generellt sett en låg utbildningsnivå så vi behöver öka lusten till bildning och lärande. Det är viktigt att vi stärker den individuella och kollektiva självkänslan och ser användarna som människor i ständigt lärande. Då höjer vi så småningom utbildningsnivån. När den lilla bebisen kommer in på rim och ramsor ska vi tänka att det är en framtida professor. Det handlar inte om att varenda en ska bli akademiker, utan att fler ska veta att de kan dra nytta av närheten till forskningen.

Biblioteket består av två plan. På bottenplan finns en stor barn- och ungdomsavdelning och andra planet är vikt åt facklitteratur och studieplatser för studenterna.

– När forskare och barn möts på biblioteket sker en inspiration till fortsatt lärande.

Johanna Hansson

  • Ålder: 49 år
  • Bor: i Stockholm och på Gotland.
  • Familj: Man och två döttrar, 18 och 13 år.
  • Gör: Projektledare och chef för Almedals biblioteket i Visby. Ett uppdrag på 1,5 år för att förnya och utveckla organisation och arbetssätt
  • Fritid: Är med i en ­politisk klubb av kompisar med olika politiska uppfattningar som träffas för att diskutera aktuella frågor. Läser annars gärna böcker eller umgås med familjen.
  • Utbildning: Fil kand. i litteratur-, konst- och idéhistoria och bibliotekarieutbildning från ­Högskolan i Borås.
  • Karriär: Handläggare på Kulturrådet 1997-2002, folkbibliotekschef i Upplands Bro 2002-2005. Chef inom stadsbiblioteket i Stockholm i åtta år och stadsbibliotekarie i Uppsala från 2014.

Hur ska ni få grupperna att mötas? 

– Det kan vara genom gemensamma programpunkter. Vi har gjort en del sådant, som att låta forskare som är experter på fiskar eller människokroppen berätta om sin forskning för barn. Det är ett sätt att väcka barnens nyfikenhet, men det behövs fler aktiviteter.

Biblioteket blev integrerat år 2001, en orsak var att huvudmännen ville spara pengar.

– Det var ingen slump att det blev integrerat. I början av 2000-talet pratade man mycket om vuxnas lärande och då fanns det en tanke om att de olika bibliotekstyperna skulle närma sig varandra. Men sen dess har de snarare gått ifrån varandra.

Hur kommer det sig att Almedalsbiblioteket är unikt? 

– Den här modellen fungerar inte överallt eftersom det måste vara rätt storlek på samhället. Det behöver finnas ett universitet i lagom stora städer så att det lönar sig för båda, säger Johanna Hansson som tror att det kommer att bli tuffare framöver att få de offentliga resurserna för välfärden att räcka till vilket betyder att fler behöver samverka.

– Dessutom gör samverkan att verksamheter stärks och utvecklas. Det behöver inte innebära att man går ihop som vi gjort här, men att fler hittar samverkan med andra aktörer så som exempelvis Arbetsförmedlingen eller folkhögskolor.

Ett annat viktigt område hon vill arbeta med framöver är att konkretisera vad digitaliseringen betyder för människor och därmed deras användning av och krav på biblioteket. Exempelvis nyttja att allt fler jobbar eller pluggar på distans och behöver biblioteket som arbets- och mötesplats.

Så du ser helst fler mötesplatser och färre böcker? 

– Biblioteken ska vara till för människor och de ska ta mer plats än böckerna. Vi är en mötesplats, men alltid med medierna som utgångspunkt.

Hon är inne på samma spår när det kommer till medborgarservice, där allt fler besökare vill ha hjälp med att sköta bankärenden på internet och annat som inte anses vara traditionella uppgifter för biblioteksanställda. Här bör folkbiblioteken ge användarna vad de efterfrågar, men samtidigt vill hon se en diskussion om integritetsfrågor, exempelvis när anställda hjälper användare att logga in på internetbanker, och gränser för bibliotekens uppdrag.

Johanna Hansson pendlar mellan Södermalm i Stockholm och Gotland. Ofta promenerar hon den drygt timslånga vägen från flygplatsen för att ta sig till den lilla lägenheten på 12 kvadratmeter som hon hyr innanför murarna i Visby.

– Det är många här som inte förstår varför jag går från flyget, men jag gör det så ofta jag kan, det är den bästa arbetstiden. Tankar och idéer lägger sig till rätta.

Hon inledde sin karriär med att vikariera som bibliotekarie på en gymnasieskola och på Lärarhögskolan i mitten av 1990-talet. Efter det jobbade hon som utredare på Kulturrådet, men ville efter några år jobba närmare en praktiskt verksamhet.

– Jag var i trettioårsåldern och var fascinerad av den pondus jag fick för att jag pratade för en myndighet. Om jag sa något togs det på stort allvar. Det kändes lite för lätt och jag ville ut i verkligheten.

År 2003 blev hon folkbibliotekschef i Upplands Bro. Det första chefsjobbet visade sig bli en tuff utmaning.

Johanna Hansson gillar att vara chef. Och hon gillar när det är svårt. Att gå på en krokig väg, jobba nära verksamheten och få saker att hända. Foto: Karl Melander.
Johanna Hansson gillar att vara chef. Och hon gillar när det är svårt. Att gå på en krokig väg, jobba nära verksamheten och få saker att hända. Foto: Karl Melander.

– Jag utgick från att alla tänkte som jag men upptäckte snart att det inte räckte med att vara en entusiastisk och glad ledare utan att det krävdes både strategi och psykologi. Jag blev nedslagen av det till en början.

Men det var också det som gjorde att hon ville fortsätta som chef, hon gillar när det är svårt. Att gå på en krokig väg, jobba nära verksamheten och få saker att hända.

Hon tar också gärna ställning i svåra frågor. Förra året fördes en intensiv debatt om det var fel att bojkotta Bokmässan i Göteborg på grund av att högerextrema Nya tider tillåtits att ställa ut. Johanna Hansson var en av flera chefer inom sektorn som menade att en bojkott skadar bibliotekens trovärdighet.

Även i frågan om bibliotekens medieurval har hon satt ner foten och menar att de inte ska ägna sig åt värderingar när det gäller inköp.

– Bibliotekens uppdrag är att möjliggöra för alla att bilda sig en egen uppfattning. Det är grunden för att kunna delta i fria val. Därför måste vi ha en stor öppenhet för olika sätt att se på och förstå världen, inom lagens gränser.

På Svensk biblioteksförenings årsmöte i maj blev Johanna Hansson utsedd till ny styrelseordförande och efterträder Calle Nathanson.

Hon ser fram emot uppdraget.

– Jag kan branschen och har starka uppfattningar i många olika frågor. Det är också en förening som skaffat sig en position i samhället och märks och syns. Det känns ansvarsfullt att leda det arbetet, säger Johanna Hansson som tidigare suttit i Svensk biblioteksförenings styrelse, under åren 2001–2007. Det sista året var hon förste vice ordförande.

Johanna Hansson pekar ut tre huvudområden som hon vill driva i rollen som ordförande. Det första området är att fortsätta synliggöra biblioteken som en viktig samhällsaktör som bidrar till ett mer inkluderande samhälle.

Tre utmaningar för framtiden

  1. ”Att värna om och praktiskt hantera att fri information är tillgänglig för alla – både i relation till starka affärsintressen och till ett ofta polariserat samhällsklimat.”
  2. ”Att hantera ett konkurrensutsatt läge.
    Vi konkurrerar med många andra om resurser och om människors tid, förtroende och vanor. Eftersom vi tror på starka bibliotek, måste vi ta det på stort allvar och alltid sträva efter att bli ännu mer angelägna för fler.”
  3. ”Ledarskapet. Bibliotek är komplexa organisationer som kräver ett starkt, lyhört och tydligt ledarskap. Det kommer att bli allt viktigare.”

Sen vill hon kasta sten i glashus, våga vara obekväm. Exempelvis när det gäller utmaningen med att få fler att satsa på bemannade skolbibliotek. Här bör branschen fråga sig om rektorerna har en poäng när de prioriterar bort bemanning – och inte bara konstatera att de gör fel.

– Genom att lyssna på vad de faktiskt säger skapas en förståelse. För mig är det en ledarskapsfråga att våga ställa de här frågorna och initiera diskussioner i stället för att ha hallelujamöten. Vi har en otrolig kompetens i föreningen och vi ska använda oss av den och tänka tillsammans. Det handlar om att ta frågorna vidare och utmana varandra.

Det tredje området hon vill driva är att ta det demokratiska uppdraget på stort allvar. Det innebär bland annat att hålla liv i en diskussion om vad uppdraget att bidra till fri åsiktsbildning betyder.

Reportaget ovan är en del av Biblioteksbladet nr 5, 2018. Läs hela tidningen som PDF här! 

Läs mer: 

Johanna Hansson ny ordförande i Svensk biblioteksförening

Chefer oklara över uppdraget

Efter inköpsdebatten: Konsten att välja det rätta