Ny studie: Biblioteken höjer den digitala kompetensen

En ny enkätstudie visar att folkbiblioteken jobbar aktivt med att öka den digitala kompetensen hos befolkningen. ”Vi har fått ett ansvar som vi inte har resurser till”, säger Ida Norberg, rapportskrivare.

31 maj 2017 av Stina Loman
Foto: Sundsvalls stadsbibliotek
Foto: Sundsvalls stadsbibliotek

I dag presenterades resultatet av en stor enkätstudie där 91 procent av landets alla kommuner har deltagit. Vid fem bibliotek har man även gjort djupintervjuer. Syftet var att undersöka hur många av folkbiblioteken som jobbar med att öka den digitala kompetensen hos medborgarna.

Resultatet visar att 80 procent av kommunerna erbjuder programaktiviteter på biblioteken som ökar den digitala kompetensen. Men det varierar hur ofta digital hjälp erbjuds. Drygt hälften av biblioteken har aktiviteter året runt och hos den andra hälften är det vanligast att man anordnar aktiviteter i samband med kampanjveckor som Get online week och Emedborgarveckan.

Ida Norberg är bibliotekarie på Sundsvalls stadsbibliotek och har även sammanställt resultatet.

Ida Norberg. Foto: Inger Roim, Sundsvalls stadsbibliotek
Ida Norberg. Foto: Inger Roim, Sundsvalls stadsbibliotek

– Biblioteken gör väldigt mycket när det gäller att höja den digitala kompetensen, men det här är inget som syns. Vi behöver tydlig- och synliggöra behovet, för människor har ingenstans att gå om de behöver hjälp med sin mobil eller ett bankärende. Då kommer de till biblioteket. Vi har fått ett ansvar som vi inte har resurser till, säger hon.

Undersökningens resultat visar att bibliotekspersonal i sitt vardagliga arbete får frågor av digital typ. ” För att ha möjlighet att bemöta behovet behövs kompetenshöjande insatser inom områden som Medie- och informationskunnighet (MIK) och handledning/pedagogik” skriver Ida Norberg i rapporten.

Vad tycker du om resultatet?

– Jag är inte jätteförvånad, jag jobbar själv med det här och vet hur stort behovet är och hur mycket vi gör ute på biblioteken. Det jag reagerade på var att de bibliotek som hade ett nära samarbete med kommunen kommit mycket längre jämfört med de som inte har det.

Katrineholms bibliotek, som även är med i en av djupintervjuerna, är ett av de folkbiblioteken som jobbar mycket ihop med kommunen. Där är bland annat personal från kommunen med när biblioteket har digitala hjälptillfällen för medborgarna en gång i veckan.

Undersökningen är gjord på uppdrag av SKL, Kungliga biblioteket och Digidelnätverket. Studien är den första som gjorts där man kartlägger folkbibliotekens arbete med digital hjälp i detalj.

– Biblioteken har ju ett lagstadgat uppdrag att arbeta med och tillgängliggöra digital information. Men det är lite grumligt exakt vad som är vårt uppdrag när det gäller det digitala, säger Ida Norberg som också skulle vilja ha en tydligare vägledning när det gäller integritet.

– Var går gränsen för vad vi ska hjälpa till med? Vi hjälper människor att exempelvis logga in i sin bank, och då finns det risk att vi ser deras inloggningsuppgifter och kontoutdrag. Det i sig kan vara integritetskränkande. Vi i personalen försöker handleda och inte utföra åt besökaren och en kommentar ur intervjuerna var att så länge personerna själva godkände att vi hjälpte dem så var vår hjälp okej. Men i det djupare perspektivet behöver vi fundera på om medborgarna förstår hur mycket av deras personliga integritet de släpper på när de får den här typen av hjälp. Å andra sidan, vem ska annars hjälpa dem?