Nya läsmiljöer för de minsta

Sex förskolor i Växjö har fått nya bibliotek under 2016. Med mysiga läsmiljöer och böcker på flera språk vill kommunen sätta fart på barnens språkutveckling.

9 februari 2017 av Adam Westin
Växjö vill ge alla förskolor, fritidshem och förskoleklasser egna bibliotek. Foto: Linda Valle.
Växjö vill ge alla förskolor, fritidshem och förskoleklasser egna bibliotek. Foto: Linda Valle.

Våren 2016 fick Växjö kommun kritik från Skolinspektionen för att kommunens förskolor inte arbetade likvärdigt med språkutveckling. Barn som har svenska som andraspråk bedömdes vara särskilt missgynnade. För att komma åt problemet sökte och fick kommunen projektpengar från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att bygga upp bibliotek på förskolor och under 2016 har projektledaren Linda Valle byggt upp sex nya förskolebibliotek. Inför 2017 satsar kommunen egna medel för att utöka satsningen. På sikt vill de omfatta alla förskolor, förskoleklasser och fritidshem.

Varför är det bra med bibliotek på förskolan?

– Varför vänta? Barn har en otrolig förmåga att ta till sig saker och ett väldigt driv att utvecklas. Om de kommer igång tidigt med läsningen så har de nytta av det under hela skoltiden och för resten av livet. Även små barn behöver kunna kommunicera med sin omvärld. Att göra sig förstådd är ett grundläggande mänskligt behov. Men det är viktigt att säga att ett förskolebibliotek ska vara ett komplement till andra bibliotek, inte ett substitut, säger Linda Valle.

Hur ser ett förskolebibliotek ut?

– Det som både är svårt och härligt är att vi inte har något färdigt koncept för hur biblioteket ska vara, det är väldigt mycket upp till varje förskola.

Kan du ge något exempel på hur ni har gjort?

– På en förskola i Araby, som har en stor andel barn som talar andra språk än svenska, tycker personalen att det är väldigt viktigt att föräldrarna involveras. Där ska föräldrarna kunna slå sig ner i biblioteket när de hämtar eller lämnar barnen och de kan också låna hem böcker. Sedan har förskolorna löst det lite olika med beroende på hur lokalerna ser ut. En förskola hade redan ett ”språkrum” som vi har vidareutvecklat. En annan avsatte en del av personalrummet och ytterligare en gjorde om förskolechefens kontor.

En av förskolorna är en utomhusför-skola?

– Ja, det innebär ju lite speciella utmaningar. Äventyret, som den heter, har en altan där barnen äter och vilar. Där har de satt upp en hörnvägg med ljusslingor och ställt bänkar med liggunderlag på där man kan sitta och läsa. Vi har även jobbat med olika tekniska lösningar som underlättar när man är utomhus och köpt en skrinda, så att de kan ta med sig utvalda böcker ut på ett enkelt sätt. Men förskolan har även lokaler inomhus där vi jobbat med läsmiljöerna.

Vad för sorts böcker finns på förskolebiblioteken?

– Det är också lite olika. Jag försöker vara så genusmedveten jag kan och se till att olika kulturer visas upp i böckerna. Och så satsar jag mycket på nyutgivet. Vissa förskolor har velat köpa faktaböcker, alfabetsböcker och språkutvecklande material. Jag är inte så petig utan tänker att det mesta kommer gynna barnen. Och så en del böcker på andra språk än svenska, så klart.

Hur har ni valt ut de förskolor som är med i projektet?

– Det har varit väldigt viktigt att inte bara koncentrera dem till innerstadsdelarna. En förskola ligger i Lammhult tre mil utanför Växjö, en ligger i Araby som är ett invandrartätt område, och så uteförskolan som ligger i norra utkanten av Växjö. Vi har velat ha olika exempel att visa upp för andra förskolor som är intresserade av att hoppa på.