Nytt bibliotek i fyra plan

Världslitteraturhuset.Den anonyma entrén leder till verksamheter på flera plan. Byggnaden där Världslitteraturhuset flyttat in ritades inte som bibliotek. Men nu ryms här både verkstäder för exilförfattare och en internationell författarscen.

28 februari 2019 av Camilla Adolfsson
Det nya biblioteket är drygt 1 300 kvadratmeter stort. Foto: Peter Svensson, Platzer Fastigheter AB.

Stadsdelen Gamlestaden i östra Göteborg växer så det knakar. Allt ska rustas upp och själva torget känns alltjämt som en byggarbetsplats. Här ska pendeltåg knytas ihop med spårvagnstrafik och här ligger också det nyöppnade Världslitteraturhuset, Göteborgs nya mångspråkiga bibliotek med ambitioner att vara något mer än enbart en fortsättning på det nedlagda Gamlestadens stadsdelsbibliotek. Förhoppningarna är bland annat att bli en internationell författarscen och en mötesplats för de exilförfattare som verkar i staden.

− De brukar ha svårt att hitta kollegor, lokaler och samarbetspartners. Oftast ger de ut sina böcker på egna förlag. Vi vill att de ska känna att det här är deras hus, att de kan jobba här, ha möten och boksläpp, säger Kerstin Årre, Världslitteraturhusets projektledare.

Idén att skapa ett världslitteraturhus i Gamlestaden väcktes först av bibliotekarien Ingrid Atlestam, som år 2012 förde fram initiativet i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Tankarna fångades upp av lokala politiker som omvandlade dem till ett konkret förslag.

Att behovet fanns var uppenbart, menar Kerstin Årre.

− Göteborg är en osedvanligt mångspråkig stad, här finns en lång tradition av människor med annan språkbakgrund än den svenska, säger hon.

Dessutom hade Gamlestadens stadsdelsbibliotek börjat bli trångbodda i sina lokaler.

− Gamla biblioteket var både litet och slitet. Det var läge att flytta, säger Kerstin Årre.

Parallellt med att planerna på ett Världslitteraturhus tog fart, lades sista handen vid skisserna på ett framtida Gamlestadens torg.  Men när detaljplanerna för området gick igenom var det inte spikat att Världslitteraturhuset skulle ligga just här, i det nybyggda roströda huset med samtidsarkitektoniska vibbar som nu blivit bibliotekets hemvist.

Det märks direkt att det inte är byggt för att rymma ett bibliotek. Entrén är så anonym att det är lätt att undra om man har hamnat rätt.

− Vi har ingen verksamhet i entréplan och trapphuset ligger utanför våra lokaler. Det är så klart inte den bästa lösningen för oss, som vill att pendlare som passerar och byter färdmedel på torget lätt ska kunna hitta in, säger Kerstin Årre.

Som det är nu får biblioteksbesökarna ta trappor eller hiss upp till plan 1. Där ligger den mest traditionella biblioteksavdelningen med tidningar, tidskrifter och litteratur för vuxna. Plan 2 är en mångspråkig barnavdelning. Plan 3 har fokus på mångspråkighet för vuxna – här finns bland annat böcker på nästan alla språk i Göteborg och två verkstäder tänkta till exilförfattarna. På plan 4 ligger en hörsal med 80 sittplatser.

Kerstin Årre ser både för- och nackdelar med att ha lokaler i flera plan. Fördelen är det lugn som kan infinna sig där främst studenter och vuxna vistas, samtidigt som barn får mer utrymme för lek och stoj på ”sina” ytor.

− Vi vill vara ett studievänligt bibliotek, och har många platser att sitta och plugga på och flera grupprum. Det behövs med tanke på att många i de här delarna av stan är trångbodda och kan ha svårt att få studiero hemma, säger Kerstin Årre.

Främsta nackdelen med flera plan är att det kräver mer personal än vad biblioteket har.

− Nu får vissa avdelningar vara obemannade under bestämda tider. Vi testar lite olika lösningar för att se hur de håller, säger Kerstin Årre.

Hon är mäkta stolt över att det efterlängtade Världslitteraturhuset äntligen har öppnat. Men också lite ledsen över att turerna bakom har resulterat i konflikter inom biblioteks-Göteborg. När Världslitteraturhuset fick ta över som mångspråkigt resursbibliotek fick Kortedala stadsdelsbibliotek, som tidigare hade uppdraget, betydligt mindre pengar att röra sig med. De har fått dra ner på personal och öppettider.

− Jag hade så klart önskat att det inte varit nödvändigt, säger Kerstin Årre och fortsätter:

− Samtidigt är jag så glad över det här huset. Jag kan inte säga att det var fel att satsa på Världslitteraturhuset. Det är en verksamhet som behövts länge och har många möjligheter.

Tyst och livligt på olika plan

Fördelen med att ha verksamheten på flera plan är att ljudnivån på barnavdelningen kan vara hög utan att det stör studenter som behöver läsro.

PLAN 1 

1. Trappor och hissar
Det här ligger utanför bibliotekets lokaler och delas med andra verksamheter i huset.

2. Infodisken
Infodisken på plan 1 är det första som tydligt visar besökarna att de har kommit in i de lokaler som tillhör biblioteket.

3. Laddstation
Här går det att ladda mobiltelefonen i en särskild laddningsstation för bibliotekets besökare.

PLAN 2

4. Barndator
Barndator med spelet Nya Lödöse som berättar hur det såg ut på platsen när föregångaren till Göteborgs stad, Nya Lödöse, låg här för 500 år sedan.

5. Läs- och mysplats
Läs- och mysplats i form av ett öppet grupprum som ännu inte är färdigbyggt.

6. Sagorummet
Ytan för sagostunder på biblioteket har blivit rund.

7. Småbarnsavdelning
Småbarnsavdelning med böcker och lekutrymmen som tar vara på barns rörelseglädje.

8. Familjerum
Familjerum med amningshörna, sittplatser och möjligheter att värma medhavd matsäck.

PLAN 3

9. Verkstäder
Verkstäder där bland annat författare med andra modersmål än svenska ska kunna arbeta.

10. Studierum
Studierum för grupper som vill arbeta ostört. Två av husets grupprum finns på plan 3.

11. Lilla scenen
Lilla scenen passar småskaliga framträdanden och har ungefär 20 sittplatser.

PLAN 4

12. Hörsal
Hörsal med 80 sittplatser och dessutom fin utsikt mot göteborgska landmärken som Läppstiftet och Lisebergstornet. På plan 4 huserar även Berättarministeriet i egna intilliggande lokaler.

Grafik: Arkitektbyrån Design AB.  

Läs mer: 

Nya Världslitteraturhuset i Göteborg invigt

Arrangerar fest för att stötta Kortedala bibliotek