Ingår i temat Dyrköpt access

Ojämlik tillgång till kunskap i Sverige

Hur många digitala titlar du har tillgång till som student beror helt på var du pluggar. I Sverige skiftar det med över en miljon. När du sedan börjar jobba kan du plötsligt sakna kunskapsresurser helt och hållet.

1 april 2016 av Adam Westin
Foto: Istock
Foto: Istock

– Studenterna på högskolan i Gävle har tillgång till 166 000 elektroniska titlar i sitt bibliotek. Om de istället hade valt att studera i Uppsala hade de haft 1 896 000 titlar.

Skillnaderna i informationstillgång mellan olika lärosäten blev tydliga när riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg talade inför utbildningsutskottet i Riksdagen inför den kommande forskningspropositionen. Och ojämlikheten är ett starkt argument för öppen tillgång till forskning.

Biblioteksstatistisken från 2014 talar sitt tydliga språk. Ett stort universitet kan ha uppemot femtio gånger så många e-titlar att erbjuda som en liten högskola.

Men man kan tolka statistiken på olika sätt. Överbibliotekarien på Linnéuniversitetet (53 121 e-resurser) Catta Torhell förklarar att siffrorna bör ställas i relation till vilken ämnesbredd lärosätet har. Det är också svårt att jämföra tillgång när det finns så många olika förvärvsmodeller. Vissa högskolor har till exempel ”on demand”-prenumerationer på e-böcker, där en titel inte syns i statistiken förrän den laddats ner ett visst antal gånger.

– Det kanske finns en ojämlikhet som vi måste fundera över, men man måste skrapa lite till på ytan bortom statistiken. Det handlar också om lärosätenas prioriteringar, om man till exempel är undervisningstunga eller bedriver mycket forskning, säger Catta Torhell, överbibliotekarie på Linnéuniversitetet.

En annan ojämlikhet som riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg pekade på i sitt tal är skillnaden mellan den tillgång du har när du är i utbildning och den du möter när du kommer ut i arbetslivet. En student från Uppsala universitet som börjar arbeta på Livsmedelsverket går samtidigt från tillgång till nästan två miljoner titlar till 1 300.

Svensk biblioteksförening delar Gunilla Herdenbergs analys. En forskare på en myndighet kan stå helt utan tillgång till elektroniska bibliotekstjänster, säger föreningens forsknings- och utvecklingssekreterare Katarina Wiberg.

– För forskare på statliga myndigheter kan det vara ett jätteproblem att få tag på ny forskning, de lämnas till att utnyttja kontakter eller gamla universitetsinloggningar, säger Katarina Wiberg.

Totalt antal elektroniska titlar på högskolor och universitet i urval

Uppsala universitetsbibliotek  1 895 824
Luleå universitetsbibliotek  1 798 855
Stockholms universitetsbibliotek  798 720
Lunds universitetsbibliotek  435 382
Kungl. Tekniska högskolans bibliotek  317 215
Umeå universitetsbibliotek  304 212
Chalmers bibliotek  285 981
Göteborgs universitetsbibliotek  281 293
Högskolan i Borås, bibliotek & läranderesurser  277 560
Linköpings universitetsbibliotek  272 886
Blekinge Tekniska Högskola, biblioteket  201 367
Karlstads universitetsbibliotek  186 475
Högskolan i Gävle, biblioteket  166 060
Högskolan Väst, biblioteket  158 921
Mälardalens högskolas bibliotek  156 953
Malmö högskola. Bibliotek och IT  153 034
Örebro universitetsbibliotek  149 000
Högskolan Dalarna, biblioteket  140 996
Anna Lindh-biblioteket  133 359
Högskolan i Halmstad, biblioteket  133 054
Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek  131 814
Högskolan i Skövde, biblioteket  126 200
Högskolan i Jönköping, biblioteket  96 163
Mittuniversitetets bibliotek  90 104
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket  64 967
Handelshögskolan i Stockholm, biblioteket  57 477
Linnéuniversitetet  53 121
Södertörns högskolebibliotek  39 709
Ersta Sköndal högskolebibliotek  13 757

Källa: KB:s biblioteksstatistik för 2014

 

Mer ur temat Dyrköpt access