Ingår i temat Livet på landet

Personalbrist och urbanisering ger tufft motstånd

LIVET PÅ LANDET.Biblioteken i de minsta kommunerna brottas ofta med ­samma slags problem som alla andra – fast med tuffare motstånd. Personalbrist och fortsatt urbanisering är de största utmaningarna.

14 juni 2018 av Karin Persson

Det finns små orter där biblioteket blomstrar och andra där beslutsfattarna knappt ser verksamhetens existensberättigande. Vad som räknas som landsbygd varierar också, men här har vi utgått från Sveriges kommuner och landstings definition av landsbygdskommuner*.

En av de största utmaningarna för biblioteken på landsbygden är den fortsatta urbaniseringstrenden. Befolkningen kommer att öka i alla kommuner, men de små kommunerna ökar i mycket mindre utsträckning än de stora. Samtidigt fortsätter andelen barn, unga och äldre att öka medan personer i arbetsför ålder blir färre. Det innebär lägre skatteintäkter vilket påverkar möjligheterna att erbjuda god kommunal service.

– Det är en av de saker som biblioteken kommer att behöva förhålla sig till framöver och står inför redan i dag, säger Maria Jacobsson som är handläggare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.

När det är långt mellan tätorterna behöver man också hela tiden förhålla sig till det geografiska avståndet eftersom det kan fördyra verksamheten. Dessutom blir det extra svårt för landsbygdskommuner att rekrytera personal, eftersom de ofta inte kan erbjuda lika många kollegor eller samma arbetstider som större kommuner.

– Förr kunde nyutexaminerade tänka sig att flytta till en annan kommun. Nu kan de få ett jobb där de vill och då kan de små kommunerna få svårare att få sökande med rätt kompetens, säger Maria Jacobsson.

Men det finns också fördelar med att arbeta på ett bibliotek i en liten kommun.

– Man får ofta större inflytande över hur verksamheten ska bedrivas, samarbetar mer med andra verksamheter och behöver vara mer påhittig, fortsätter hon.

Nina Ström som är handläggare för läsfrämjande och bibliotek på Kulturrådet berättar att de små kommunerna är lika aktiva som de större med att söka bidrag. Ansökningarna handlar också om samma saker: ett skriande behov av mer personal, att man vill kunna arbeta med uppsökande verksamhet eller ha en bättre anpassad lokal för samverkan.

– Det senare blir extra viktigt i små kommuner eftersom de behöver samverka med andra aktörer i större utsträckning, säger hon.

På bibliotek i små kommuner märks det också om kommunen tagit emot många nyanlända. Då kan till exempel en åldrande skara besökare plötsligt få sällskap av många fler barnfamiljer, berättar Nina Ström.

– Då handlar ansökningarna om att man vill göra om i själva biblioteksrummet på enkla sätt, till exempel glasa in så att man har en tyst avdelning eller sätta hjul på hyllorna.

* Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierar landsbygdskommuner som kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten och lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent). Där ingår 40 kommuner. 

Stora skillnader i små kommuner

Landsbygdens bibliotek har vitt skilda förutsättningar och resultat. I Dorotea finns en och en halv heltidsanställd bibliotekarie per tusen invånare. I Kalix får lika många dela på en kvarts tjänst.

Antal fysiska besök per invånare 

Högst:

1. Sunne, 14,2

– Vi vill vara Sveriges intressantaste mötesplats. Vi har tio konstutställningar per år, ­barnteater nästan varje vecka, konserter och författarkvällar, säger Tuula Dajén, bibliotekschef i Sunne.

2. Bollnäs, 11,8

3. Malå, 10,5

Lägst:

1. Gällivare, 2,2

2. Ljusdal, 2,7

3. Ragunda, 3,1

* Antal årsverken  (heltidstjänster) per 1000 invånare.

Högst: Dorotea, 1,51

Lägst: Kalix, 0,25

* Driftskostnad (kronor per invånare och år).

Högst: Vilhelmina, 837

Lägst: Kalix, 300

* Totalt fysiskt bestånd av medier  per invånare. 

Högst: Sorsele, 16,42

Lägst: Bollnäs, 3,17

Grafik: Louise Bååth
Grafik: Louise Bååth