Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 jun 2018 • 2 min
Biblioteken i de minsta kommunerna brottas ofta med samma slags problem som alla andra – fast med tuffare motstånd. Personalbrist och fortsatt urbanisering är de största utmaningarna.
Det finns små orter där biblioteket blomstrar och andra där beslutsfattarna knappt ser verksamhetens existensberättigande. Vad som räknas som landsbygd varierar också, men här har vi utgått från Sveriges kommuner och landstings definition av landsbygdskommuner*.
En av de största utmaningarna för biblioteken på landsbygden är den fortsatta urbaniseringstrenden. Befolkningen kommer att öka i alla kommuner, men de små kommunerna ökar i mycket mindre utsträckning än de stora. Samtidigt fortsätter andelen barn, unga och äldre att öka medan personer i arbetsför ålder blir färre. Det innebär lägre skatteintäkter vilket påverkar möjligheterna att erbjuda god kommunal service.
– Det är en av de saker som biblioteken kommer att behöva förhålla sig till framöver och står inför redan i dag, säger Maria Jacobsson som är handläggare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
När det är långt mellan tätorterna behöver man också hela tiden förhålla sig till det geografiska avståndet eftersom det kan fördyra verksamheten. Dessutom blir det extra svårt för landsbygdskommuner att rekrytera personal, eftersom de ofta inte kan erbjuda lika många kollegor eller samma arbetstider som större kommuner.
– Förr kunde nyutexaminerade tänka sig att flytta till en annan kommun. Nu kan de få ett jobb där de vill och då kan de små kommunerna få svårare att få sökande med rätt kompetens, säger Maria Jacobsson.
Men det finns också fördelar med att arbeta på ett bibliotek i en liten kommun.
– Man får ofta större inflytande över hur verksamheten ska bedrivas, samarbetar mer med andra verksamheter och behöver vara mer påhittig, fortsätter hon.
Nina Ström som är handläggare för läsfrämjande och bibliotek på Kulturrådet berättar att de små kommunerna är lika aktiva som de större med att söka bidrag. Ansökningarna handlar också om samma saker: ett skriande behov av mer personal, att man vill kunna arbeta med uppsökande verksamhet eller ha en bättre anpassad lokal för samverkan.
– Det senare blir extra viktigt i små kommuner eftersom de behöver samverka med andra aktörer i större utsträckning, säger hon.
På bibliotek i små kommuner märks det också om kommunen tagit emot många nyanlända. Då kan till exempel en åldrande skara besökare plötsligt få sällskap av många fler barnfamiljer, berättar Nina Ström.
– Då handlar ansökningarna om att man vill göra om i själva biblioteksrummet på enkla sätt, till exempel glasa in så att man har en tyst avdelning eller sätta hjul på hyllorna.
* Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierar landsbygdskommuner som kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten och lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent). Där ingår 40 kommuner.
[fakta id=”18134″]
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer